Överdel:
Framskjutande brutet krön med vit- och grönmarmorerad kälad list. Vitmålad datering 1784 flankerad av kurbitsar (bild 2920__c). Ovanför dörrarna dekormålad kälad list i grönt och vitt. Spegelförsedda pardörrar med profilerade gerade lister. Måleri (bild 2920__b) se nedan. Två draglådor försedda med handtag i form av mässingsringar. Bägge lådorna har på baksidan inskrift med initialer och på den ena årtalet 1859. På skåpets högra sida finns två upphängningskrokar i järn (bild 2920__e). Skedhylla och ett hyllplan invändigt. På insidan av vänster dörr en spiralvriden dörrhank i järn (bild 2920__f).
H:1110 Br:1110 Dj:450
Underdel:
Framskjutande avfasad skänkskiva. Centralt placerad spegelförsedd enkeldörr med profilerade gerade lister. Spetsvinkliga vit- och grönmarmorerade förkroppningar med röda lister på sidaoavfasningar. Sockellist framtill samt på sidoavfasningar. Ett hyllplan invändigt.
H:845 Br:1055 Dj:580.
Färgen på dörrarna bär spår av naturligt slitage.
Skåpet är snickrat i Dalarna, skåpstypen är karaktäristisk för detta landskap. Måleriet är utfört av en dalmålare.
Dalskåp med kurbitsmålning är kända långt utanför Dalarnas trakter. De har framför allt spridits till Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanland. Troligen har de sålts på marknader, både målade och omålade. Möjligen har dalfolket även sålt dem direkt i respektive landskap. Dalfolkets arbetsvandringar är väl belagda inom forskningen. Man vet också att dalmålarna kunde röra sig på mycket stora ytor, t.o.m. till Norge och Finland. Att de tog sig ned till Västmanland råder det ingen tvekan om.
Måleriet i skåpets dörrspeglar (bild 2920__b) är ur konstvetenskaplig synvinkel intressant. Forskarna har betecknat det som övergångstilen inom dalmåleriet. Med denna benämning avses perioden mellan det naturalistiska dalmåleriet på 1770-talet och den fullt utvecklade dalstilen med stiliserad kurbits som tar sin början under 1780-talets mitt och fortlöper en bra bit in på 1800-talet. I den första fasen kan man klart urskilja urnan och blommorna. Under övergångsstilen, som inträffar i början av 1780-talet, stiliseras dessa och kurbitsen börjar göra sig gällande, men man kan fortfarande tydligt se att det rör sig om urnor och blommor. I den sista fasen är måleriet så pass stiliserat och abstrakt att man ej längre kan urskilja dessa. Möjligen skulle man kunna placera museets skåp i den senare delen av övergångsstilen, dels p.g.a. att kurbitsen börjat att ta över och dels p.g.a. årtalet 1784. Nordiska museet äger ett skåp med den fullt utvecklade dalstilen som bär årtalet 1785 (Nm 92370).
Tillstånd:
Krönets vänstra sida avhugget med spår av bilning (bild 2920__c-d). Lås saknas på över- och underdel. Gamla lagningar i järn på bakstycke samt underdelens dörrkarm. Dörrhankens fäste samt fyra spikar ligger löst i en låda (bild 2920__g).
Historik:
Skåpet kommer från N. Sylta, Munktorp sn.
Köpt på plats av Kjellberg 1923 från Gustafsson, enligt liggaren stod det i den gamla manbyggnaden.
Framskjutande brutet krön med vit- och grönmarmorerad kälad list. Vitmålad datering 1784 flankerad av kurbitsar (bild 2920__c). Ovanför dörrarna dekormålad kälad list i grönt och vitt. Spegelförsedda pardörrar med profilerade gerade lister. Måleri (bild 2920__b) se nedan. Två draglådor försedda med handtag i form av mässingsringar. Bägge lådorna har på baksidan inskrift med initialer och på den ena årtalet 1859. På skåpets högra sida finns två upphängningskrokar i järn (bild 2920__e). Skedhylla och ett hyllplan invändigt. På insidan av vänster dörr en spiralvriden dörrhank i järn (bild 2920__f).
H:1110 Br:1110 Dj:450
Underdel:
Framskjutande avfasad skänkskiva. Centralt placerad spegelförsedd enkeldörr med profilerade gerade lister. Spetsvinkliga vit- och grönmarmorerade förkroppningar med röda lister på sidaoavfasningar. Sockellist framtill samt på sidoavfasningar. Ett hyllplan invändigt.
H:845 Br:1055 Dj:580.
Färgen på dörrarna bär spår av naturligt slitage.
Skåpet är snickrat i Dalarna, skåpstypen är karaktäristisk för detta landskap. Måleriet är utfört av en dalmålare.
Dalskåp med kurbitsmålning är kända långt utanför Dalarnas trakter. De har framför allt spridits till Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanland. Troligen har de sålts på marknader, både målade och omålade. Möjligen har dalfolket även sålt dem direkt i respektive landskap. Dalfolkets arbetsvandringar är väl belagda inom forskningen. Man vet också att dalmålarna kunde röra sig på mycket stora ytor, t.o.m. till Norge och Finland. Att de tog sig ned till Västmanland råder det ingen tvekan om.
Måleriet i skåpets dörrspeglar (bild 2920__b) är ur konstvetenskaplig synvinkel intressant. Forskarna har betecknat det som övergångstilen inom dalmåleriet. Med denna benämning avses perioden mellan det naturalistiska dalmåleriet på 1770-talet och den fullt utvecklade dalstilen med stiliserad kurbits som tar sin början under 1780-talets mitt och fortlöper en bra bit in på 1800-talet. I den första fasen kan man klart urskilja urnan och blommorna. Under övergångsstilen, som inträffar i början av 1780-talet, stiliseras dessa och kurbitsen börjar göra sig gällande, men man kan fortfarande tydligt se att det rör sig om urnor och blommor. I den sista fasen är måleriet så pass stiliserat och abstrakt att man ej längre kan urskilja dessa. Möjligen skulle man kunna placera museets skåp i den senare delen av övergångsstilen, dels p.g.a. att kurbitsen börjat att ta över och dels p.g.a. årtalet 1784. Nordiska museet äger ett skåp med den fullt utvecklade dalstilen som bär årtalet 1785 (Nm 92370).
Tillstånd:
Krönets vänstra sida avhugget med spår av bilning (bild 2920__c-d). Lås saknas på över- och underdel. Gamla lagningar i järn på bakstycke samt underdelens dörrkarm. Dörrhankens fäste samt fyra spikar ligger löst i en låda (bild 2920__g).
Historik:
Skåpet kommer från N. Sylta, Munktorp sn.
Köpt på plats av Kjellberg 1923 från Gustafsson, enligt liggaren stod det i den gamla manbyggnaden.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».