Pojken från banvaktstugan i Kållered blev mångmiljonär

Han föddes i december 1892, i en banvaktstuga som låg nära Sagsjön. Föräldrarna hette Petronella och Nils Jönsson.

Arbetet i banvaktstugan var att öppna grindarna när tåget på Västkustbanan kom. Nils och Petronella turades om att passa tågen.

Järnvägen var klar 1888 och familjen flyttade då in i den nybyggda lilla stugan nära järnvägsspåret. Tyvärr finns det inga foton på stugan.

Josef hade sju syskon så det måste ha varit trångt i stugan. Han började skolan i Livered och hade som lärare Olof Holmén och efter hans pension, Birger Ahlström.

En skolkamrat som kom att betyda mycket för Josefs livsbana var Sven Lundblad. Tillsammans bildade de 1911 kött- och charkuterifirman Lundblad och Jonsson.

År 1926 etablerade Josef ett eget företag i livsmedelsbranschen. Firman låg i Göteborg. Sven Lundblad kom senare att starta det berömda företaget Mölndalspåsarna.

Ett firmanamn som säkert många kommer ihåg än i dag.

Josef lade ner sin firma för att bli verkställande direktör för Sveriges slakteriförbund som han ledde fram till sin död.

Han gifte sig på 1920-talet med Elsa Sundell och makarna flyttade efter några år in i en stor villa på Delsjövägen 47 i Örgryte.

Utöver sitt arbete som vd var Josef mycket intresserad av hästar och travsport. Han köpte en gård i Balltorp – Pålsegården år 1937 där han uppfödde travhästar.

Gården och hästarna sköttes av holländaren Pieter Doeleman. Verksamheten kallade han för Balltorps stuteri.

Under åren 1939–1941 var han Åbybanans vinstrikaste hästägare. Moderston, hingstar och föl importerade han från USA.

Några år senare avvecklade han verksamheten, men behöll gården som då arrenderades av Pieter Doeleman.

Josef fick Svenska travsportens hedersutmärkelse för sina insatser på travsportens område. Han satt kvar i AB Åbyfältets styrelse och även i Svenska Travsällskapet.

Omdömen som fälldes om honom var att han hade en stilla humor, och att rättrådighet och välvilja strömmade ut från honom.

När meningar bröts sökte han medla. Kiv, strid och ofrid avskydde han.

Hans död vid 54 års ålder (1946) kom plötsligt och han efterlämnade änkan Elsa. Makarna hade inga barn och Elsa bodde kvar i huset på Delsjövägen 47 fram till sin död 1986.

Vid begravningen i Kållereds kyrka framfördes sång av operasångaren Alf Alfer – ”Requiem” av Verdi. Fanor från Svarta örnsordern, som var florbehängda, omgav kistan. Två vänner prestaverade kistan. Kyrkoherde Tage Orrgård höll en betraktelse med inledningsorden ”Aldrig förstummas tonen från himmelen”.

Han förrättade även begravningsmässan. Talade vid kistan gjorde riksdagsman Axel Pehrson-Bramstorp samt ytterligare nio personer som representerade familjen och alla organisationer som Josef tillhört. Vid kistsänkningen på kyrkogården sjöng en kvartett ”Över skogen över sjön” under ledning av operasångaren Knut Olof Strandberg. Därefter avslutades begravningen med att kvartetten sjöng ”Stilla skuggor”. Blommor och kransar fyllde nio vagnar.

Josef Jonssons grav finns fortfarande kvar på kyrkogården där han vilar med sin hustru Elsa som dog 1986, då med en mindre anspråksfull begravning!

Josefs bouppteckning, slutade på 586 637 kr och 94 öre, vilket i dagens penningvärde motsvarar omkring 11 miljoner.

Den detaljerade bouppteckningen efter Josef innehöll bland annat diamantringar, Bruno Liljefors och Carl Wilhelmssons målningar.

Vidare en mängd fina möbler samt silver och porslin för 24 personer, dammsugare, en motorbåt, en filmkamera och en golvbonare. Även en pastellmålning föreställande hustrun Elsa! Det fanns också en personbil av märket Hudson av 1938 års modell.

Josef Jonsson kom att leva långt från sin lilla banvaktstuga i Kållered.