Ulla Svanberg utanför sitt hus i Livered när hon bearbetar leran till krubbfigurena.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Konst och kreativitet i Kållered: Ulla Svanbergs julkrubba berättar en historia
Ulla Svanberg hade hantverket i blodet. Pappa Nils tillverkade till exempel marsipanformar till Bräutigams. Hon själv målade akvareller, vävde textilier och skapade med keramik. I en annan tid, och med andra ekonomiska möjligheter, hade Ulla Svanberg kanske kunnat leva på sin konst.
På Hembygdsgården Långåker har till första advent Liane Engström satt upp en julkrubba. Den består av handgjorda lerfigurer som hantverkaren Ulla Svanberg tillverkat.
Marsipanformar till Bräutigams
Ulla Svanberg, 1931–2022.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Vem var då Ulla Svanberg? Hon föddes 1931 i Kållered. Hennes pappa Nils var silvergravör, mest känd för sina karamellvalsar till olika karamellfabriker runt om i Sverige. Han tillverkade också marsipanformar bland annat till Bräutigams, som fortfarande använder en del av formarna. Han designade också Gustaf Adolfsmedaljongen till de kända bakelserna.
Mamma Helga var hemma, men kom senare att bli assistent i marsipanformstillverkningen. Från mitten av 1950-talet blev hon ägare till firman AB Marsipanformar. Familjen, som också bestod av den tio år äldre systern Ingrid, bodde i en villa i Kyrkbacken. I tillverkningen arbetade mamma Helga och båda döttrarna. Verkstaden låg i en separat byggnad i trädgården. Pappan hade då flyttat till Stockholm och döttrarna tappade kontakt med honom.
Fick jobb på NK
När firman lades ner i början av 1960-talet började Ingrid att arbeta i varuhuset Ferd. Lundqvists dekoravdelning i Göteborg. Hon var duktig på att texta och hade blick för att skapa fina skyltfönstermiljöer. Hon övergick senare till NK:s dekoravdelning.
Men mest konstnärlig av systrarna var nog Ulla. Hon ville nog helst komma in på någon konstskola men det blev mest korta och längre Hermodskurser i stället. Hon både ritade och målade akvareller. I Kållereds hembygdsförenings arkiv har vi flera av hennes målningar och ritningar.
Delaktig i utställningar på Göteborgs stadsmuseum
Men att leva på detta gick inte, utan hon blev kontorist på Industrimuseet i Gårda. När det flyttade ihop med Göteborgs stadsmuseum fortsatte hon där att arbeta som sekreterare. Men hon var också delaktig i flera av museets utställningar.
Sin konstnärliga sida fick utlopp för genom framför allt vävning och akvarellmålningar. Men även keramik prövade hon på, vilket julkrubban är ett exempel på.
Både Ingrid och Ulla blev flitiga i den nystartade Mölndals hemslöjdsförening, där Ulla blev dess första ordförande.
En herde möter ärkeängeln Gabriel.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Målning av figurerna till julkgrubban.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Vävde textilier till Apelgårdens kyrka
Båda systrarna var också aktiva i Kållereds församling. Ulla var i många år ordförande i Kållereds kyrkoråd. Det gjorde att hon anlitades att skapa och delvis också väva textilier till Apelgårdens kyrka, som invigdes 1982. Ingrid var i flera år ordförande i Kållereds Kyrkliga arbetskrets.
Till Kållereds kyrka designade Ulla ett processionskors och en ambola-talarstol. Denna kan ersätta predikstolen vid olika tillfällen.
Både Ingrid och Ulla uppordnade och sorterade även all kyrklig textil i kyrkan.
Därför fick julkrubban en äppelgumma
Till Apelgårdens kyrka ritade och tillverkade hon en julkrubba i lera. Hon ritade och modellerade figurerna och även målade dem. Krubban består av den heliga familjen, de tre vise männen och två herdar. Till krubban hör också ärkeängeln Gabriel, samt naturligtvis en äppelgumma. Krubban skulle ju stå i Apelgårdens kyrka!
Nu har krubban, genom en gåva från Kållereds församling till hembygdsföreningen, hamnat på Långåker. I år 2023 är första gången vi visar den.
Ullas liv tog en ny vändning när systern Ingrid dog 1999. Deras gemensamma hus på Liveredsvägen såldes och Ulla flyttade till en lägenhet i Kungsbacka. Hon avvecklade alla sina föreningsåtaganden i Kållered, och nu började hon även att knyppla men samtidigt målade hon också sina fina akvareller. Hon reste också utomlands för att få nya synintryck.
Heliga familjen och ärkeängeln Gabriel.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Äppelgumman, som skulle stå i Apelgårdens kyrka, innan målningen.
Bild: Kållereds hembygdsförening
Vilar i minneslunden på Kållereds kyrkogård
Hennes sista år blev nog ganska ensamma, till det kom också sjukdomar som gjorde att hon blev tvungen att flytta in de sista åren på äldreboendet Signes hus i Kungsbacka. Ulla somnade stilla in på Nyårsdagen 2022 och fick sin begravning i Tölö kyrka. Men både Ingrid och Ulla vilar i minneslunden på Kållereds kyrkogård. Bara några 100 meter från barndomshemmet.
I en annan tid och med andra ekonomiska möjligheter hade hon säkert kunnat utveckla sina konstnärliga färdigheter, ja kanske till och med kunnat leva av dem.
Men livet ville annorlunda och den konstnärliga ådran fick hon använda på fritiden. Men den fina julkrubban finns kvar som minne av henne.
Order this image
