Utgångspunkten för urvalet av Eriks foton som läggs ut på Digitalt Museum är att det visar något som kan förmodas vara av mer allmänt intresse: en företeelse, maskin, sedvänja, ett hantverk, byggnadsskick, klädmode eller liknande. Visar fotot endast en grupp människor som du saknar relation till är bilden i regel inte intressant för dig. Om däremot personernas klädsel, syssla eller omgivning - en trädgård eller interiör exempelvis - berättar om något utöver dem själva kan fotografiet ändå bära fram värdefull kunskap. Ibland är det informationen i bildförteckningen snarare än själva bilden som kan utgöra grund för att publicera fotot.
En brist i bildförteckningen är att någon tidpunkt sällan anges. Tidsangivelsen blir därför i de flesta fall mycket grovt satt till 1930–1966, dvs Kloar-Eriks ungefärliga period som verksam fotograf. En annan och typiskt ”hemmablind” nackdel är att man i förteckningen endast anger personernas ”lokala” namn. På hemmaplan vet den äldre generationen kanske fortfarande vilka ”Karls-Kerstin”, ”Knallta-Hilding” och ”Emanuelssons mor” är eller var, men för nya generationer eller utomstående blir de digitalt osökbara. Avseende den tekniska kvaliteten är en sned eller delvis oskarp bild som berättar något att föredra, framför en som tekniskt sett är lyckad men där motivet saknar narrativ – alltså den bild som kan säga mer än tusen ord.
Klicka på bilden nedan så kommer du till "Kloar-Eriks" fotografier på Digitalt Museum!
