History
-
'Svarteborgs sn. Thorildsstenen på fastigheten Blåsupp. Anders Hedvalls vykortsamling.
Denna gård finns inte omnämnd i äldre jordböcker eller andra handlingar. Vid Bohusläns införlivande med Sverige år 1658 var den emellertid i bondehänder men förvärvades år 1668 av riksrådet Harald Staake, som dock överlät den till Kronan. Gården omfattade då blott en fjärdedels hemman men ansågs för den god gård, som kunde svara för den avgående skatten.
I 1670 års mantalslängd nämnes som åbo bonden Jöns Jacobsson. Han levde till år 1716, då han var 102 år gammal. Han var alltså född år 1614 och kan ha varit den som sålde gården till Harald Staake.
På 1740- och 1750-talen innehades gården av kronolänsmannen Jöns Olsson, och år 1759 föddes här dennes son Tomas, som så småningom skulle bli den framstående skalden och tänkaren Tomas Thorild, vilken nu har en minnessten på Blåsupp. Hans föräldrar dog emellertid i Tomas barndom, varför han fick växa upp på sina morföräldrars gård Toröd i Svarteborg. Där lever hans släkt ännu kvar.
I 1780 års mantalslängd anges att gården är skatteköpt och att ägaren heter Jöns Persson. År 1800 heter ägarna Petter Olsson och Olof Persson och 1850 Pär Olsson. Källa: "Fem socknar i Munkedal sid. 230".
Tomas Thorild (född 1759, juris kandidat, landsförvisad 1793, död såsom professor och bibliotekarie i Greifswald 1808), uppträdde såsom fiende mot allt regeltvång och gjorde - visserligen ensidigt - kraf på en friare och tillika mera sublim riktning i diktkonsten än den, som franskklassiciteten medgaf, hänvisande till Rousseau, Ossiansdikten samt tyskarne Klopstock och Goethe.
Såsom skald är Thorild af jämförelsevis mindre betydelse, hans diktning är föga formskön och lider af oklarhet samt svulst. Företrädesvis är det såsom tänkare, kritiker och prosastilist Thorild utöfvat en både betydelsefull och förtjänstfull verksamhet. Hans lynne var på alla håll reformatiskt, han var son af den tid, hvarunder franska revolutionen mognade. Känslans och naturens rätt ville Thorild göra gällande på alla områden: i religion, moral, politik och vitterhet; och med glödande ifver, en djärfhet, som trotsade allt, och en hög uppskattning af sin egen förmåga gick han i striden mot det bestående. Han sade sig hafva blott en tanke: "att förklara hela naturen och att vilja omskapa hela världen".
Lefnad: Tomas Thorild, var född i Svarteborg i Bohuslän, son till en länsman. Han hette egentligen Thorén och antog först 1785 det namn, som han sedan gjort ryktbart. Genom välvilliga människors hjälp sattes han i tillfälle att studera, först vid Göteborgs gymnasium, sedan vid Lunds akademi, där han bland andra kom i beröring med sin "landsman" Lidner. Vid 22 års ålder flyttade han med djärfva framtidsplaner till Stockholm. Efter att åren 1787-1788 hafva vistats i Uppsala, hvarest han bl.a. disputerade i konungens närvaro på ett sätt, som väckte dennes synnerliga intresse, begaf han sig till England för att söka åstadkomma "världsreformen", men hans skrifter väckte där ingen vidare uppmärksamhet, han själf råkade slutligen i bysättningshäkte, hvarifrån en svensk filantrop utlöste honom; missnöjd återvände han till Sverige för att ånyo kasta sig in i litterära fejder. Hans oförsiktiga skriftställeri råkade väcka hertig Karls skuggrädsla, och själfve Reuterholm, som var Thorild välbevagen (båda sympatiserade med Rousseau), mäktade icke afvärja hans åtalande. Den landsflykt, hvartill han år 1793 dömdes, kom honom emellertid icke illa till pass; den åtföljdes efter någon tid af en fast anställning vid det svenska universitetet i Greifswald, hvilken Reuterholm utverkade åt honom, och han erhöll nu en jämförelsevis angenäm och lugn ställning. Från Sverige följdes han af sin käresta, som något år senare blef hans brud. Han afled 1808. Källa: "Svensk litteraturhistoria i sammandrag" Alta Vista Internet.', NULL, 'Text på kortet: "Hällevadsholm. Thorildsstenen vid Thomas Thorilds födelsegård.
Foto & Ensamrätt Axel Arvidsson Hällevadsholm".
Accession: March 6, 1989
LånFotografering
- FotografOkänd
Classification
-
- Hjälpmedel för minnetOU 211
License information
- License Public domain mark (CC pdm)
Metadata
- Copies1 Negativ, polyester
- IdentifierUMFA53086:0974
- Alternative name0974 - Litt/Subnr.
- Part of collectionS14UM Fotosamlingen
- Owner of collectionBohusläns museum
- InstitutionBohusläns museum
- Date publishedAugust 11, 2014
- Date updatedOctober 9, 2019
- DIMU-CODE011014290695
- UUID8fa44aac-5ae2-42db-823e-f6f5d306cba5
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».