Tryckt text på kortet: "Motiv från Käringön". [Skall vara Vedholmen.]
Vedholmens begravningsplats med gravrösen och med ett större kors i mitten.
Begravningsplatsen på Vedholmen användes som kolerakyrkogård 1834 av Käringöborna. På platsen jordades också drunknade okända soldater som flutit iland i farvattnen runt Käringön. Bland ortsborna kallas denna plats för "De namnlösas kyrkogård".
Under första och andra världskriget begravdes många okända personer här. Krigsoffren blev senare flyttade, tyskarna till hemlandet 1952 och engelsmännen något senare till Kvibergskyrkogården i Göteborg.
Denna begravningsplats är omskriven redan på 1500-talet, och den var då avsedd för sjöfolk. Det finns ett flertal sådana längs kusten. De ligger på platser utefter den gamla farleden, där skeppen kunde få lä undan stormen eller en säker ankarbotten medan de väntade ut natten. En sådan hamn var sundet mellan Vedholmen, Tornö och Käringön, livligt frekventerad av tunga fraktskutor åtminstone fram till mitten av 1600-talet.
Det stora sjöslaget 1916, Skagerrakslaget eller Jutland- slaget under första världskriget mellan de brittiska och tyska flottorna den 31 maj-1 juni 1916, var ett av sjökrigshistoriens största med 250 fartyg och 100 000 man inblandade. Britterna förlorade 6 097 man och tyskarna förlorade 2 551 man. Vrakdelar och många döda engelska och tyska sjömän flöt iland utefter Bohuskusten flera månader efter denna händelse.
Vedholmen är känd som säker hamn sedan medeltiden.
Jämför UM027788 och CGB385, målningar av Vedholmens begravningsplats i Bohusläns museums samlingar.
1 comment
anders olsson, March 27, 2013
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».