Stenhuggare Karl Forsberg i stenbrott på Malmön

Vykort föreställande Stenhuggaren Karl Forsberg.

Text på vykortet: BOHUS-MALMÖN. Stenbrott

Brev från givaren som skildrar Karin Forsberg, född Lundén och hennes familj. Karin Forsberg var stickerska för Bohus Stickning.

Bohusstickerskan Karin Forsberg och hennes familj.

Min mormor Karin Forsberg jobbade under många år som Bohusstickerska och var dessutom ombud för Bohusstickning. Vilka som på ön stickade för Bohus stickning och som Karin varit ombud för, har jag inte kunnat få fram mer än några förnamn.

Bakgrund

Karins far Carl. L. Lundin från Espereds socken i Västergötland kom till Bohus Malmön 1895 efter att ha arbetat dels som rallare, dels som stenhuggare vid Söndrums stenhuggeri. Några år senare kom hustrun Lova och barnen Oscar, Karin och Svea efter och de flyttade in i den nybyggda stugan på Kullebacken 1903 (idag adress Kullen 2 ). Lova kom från Varberg och hade lite adligt blod i ådrorna från släkten Belfrage (se nedtecknat släktregister). Lova och C.L. såg omaka ut, han lång och kraftig, hon liten och nätt. Huset stannade i släkten fram till 2004. Karins far var initiativtagare till bildandet av Malmöns Stenhuggarefackförening (1896), till byggandet av Folkets hus med parken och till kooperativa förbundet. Han tog även initiativ till Malmöns arbetarebibliotek, vilket startade i hans eget bokskåp som han hade ståendes i rummet i stugan på Kullebacken.

Karins äldsta syskon brodern Oscar Lundén blev liksom fadern stenhuggare och blev med tiden en profil genom sitt stora intresse för den lokala historien och för sitt eget lilla museum i bergen ovanför Kullebacken. Som barn älskade jag att gå på upptäcksfärd med Oscar och jag var dagligen i han lilla museum och fascinerades av hans samling. Karins lillasyster Svea gifte sig med en göteborgare och flyttade till Göteborg och öppnade arbetarkafé. Karin blev däremot kvar på Malmön.

När Karin var 17 år födde hon dottern Greta Linea. Pappan till Greta var inneboende i stugan på Kullebacken, i kammaren på andra våningen, som familjen Lundén hyrde ut till gästarbetare på ön för att dryga ut inkomsterna. Mannen ville gifta sig med Karin, men hon ville inte ha med honom att göra. Hennes hjärta klappade för den fem år äldre stenhuggaren Karl Hugo Hansson Forsberg från Munkedal. Karls pappa dog när han och hans 4 bröder var småbarn och de fick alla börja arbeta redan som barn för att hjälpa sin moder änkan med försörjningen.

Karin och Karl gifte sig borgerligt den 20 maj 1911 inför Lysekils stads Magistrat, Karin var då 18 år och Karl 23. Följande höst föddes deras första gemensamma barn, sonen Göte. Nio år senare får de dottern Greta Ingalill Lillemor, min mamma. När Lillemor är knappt 3 månader gammal dör dottern Greta Linnea 10 år gammal i spanska sjukan. Karin tar detta mycket hårt och det tar många år innan hon kommer över förlusten av sin äldsta dotter.

Hon skriver i sin dagbok "Greta är ej död,hon sover, stilla slumrande hon in. Slumrade från värk och plågor och från vedermödan sin".

Karin och Karl bodde bl a i Hållénhuset (nu Schabraket) innan de 1999 med hjälp av lån från Kullgrens Enka köper huset på Kullebacken av Karins mor Lova efter att Karins far avlidit. Lova bor kvar i huset till sin död.

Karin drygade ut Karls stenhuggarlön med att i lillstugan arbeta som hårfrisörska. Hon ondulerade håret på kvinnorna. Karl klippte ibland håret på karlarna. Under vissa perioder odlade de grönsaker som de sålde. Den fina fruktträdgården gav rika skördar med äpplen, päron, plommon, krusbär och vinbär och Karl ympade fram egna äppelsorter. Frukten de behöll förvarades polerad och blank på kallvinden och de röda äpplena togs ner till jul till dekoration på julljusstakarna och på julenen som stod på bordet. Karins pappa C. L. Lundin var en stor naturälskare och är skyldig till att många träd planterades på Malmön, inte minst de kring egna stugan och det var något som Karins make Karl tog över. Han lade ner sin själ i trädgårdsarbetet och folk kom ofta in och tittade på den vackra och alltmer parkliknande trädgården. Han gjorde även fantastiska stenarbeten till trädgården i form av blomsterurnor i olika storlekar och stenslag, flera bord och en soffa. Vit kvarts var en av favoritstenarna. Trädgården växte till öns största trädgård och är fortfarande det idag, men är inte längre i sin forna prakt utan dessvärre ganska igenväxt.

Jag minns att det första min morfar Karl gjorde när han kom hem efter en hård arbetsdag i berget, var att ställa ner sin matlåda innanför grinden och omedelbart gå runt och titta på sina fruktträd, plocka bort en gren här, gallra ut ett äpple där, Karl var också engagerad i Kooperativa på ön och Karin var ordförande i lokala Röda Korset i många år.

Bohusstickningen var ytterliggare ett sätt att dryga ut kassan för Karin och Karl, men jag tror att det inte bara var ett nödvändigt ont för ekonomins skull. Jag minns att mormor älskade att både virka och sticka. När hon hade stickat färdigt för dagen för Bohusstickning, fortsatte hon att sticka till sina nära och kära. Jag välsignades med flera Bohus koftor från mormors hand som barn. Tyvärr är dessa inte kvar, de har ärvts vidare till andra barn och är utslitna nu. Karin satt aldrig utan en stickning i knät. Varje gång det kom ett paket med nya garner från Bohusstickning, var det som julafton för mormor. Hon tyckte att det var så spännande. Mormor, mamma och jag satt tillsammans oftast i verandan och handarbetade när vädret inte tillät att sitta ute om kvällen. Det var verkligen en kärlek till handarbetet i huset på Kullebacken. Min mamma stickade och virkade också mycket, men själv har jag mest virkat.

Karins dotter Lillemor, min mamma, flyttade till Göteborg som 17-åring och gifte sig med göteborgaren ingenjören Åke Persson.

Accession: 2004

Fotografering: 1950 (1950-tal)

Annat

• History

  Litteratur:

  Häglund, Ulla. "Bohus Stickning 1939 - 1969", i samarbete med Ingrid Mesterton. Utgiven av Föreningen Bohus Stickning 1980.

  Häglund, Ulla. "Bohus Stickning". Bohusläns museums förlag, nr 66 1999.

  Keele, Wendy. "Poems of Color. Knitting in the Bohus Tradition". Interweave Press 1995.

  Åmossa, Karin. "Du är NK! Konstruktioner av yrkesidentiteter på varuhuset NK ur ett genus- och klassperspektiv 1918-1975". Kapitel 5. "Jag tror på trikå med hela mitt jag": meningen med kläder för försäljare på NK 1939-1969. Sidorna 162-179 behandlar försäljningen avplagg från Bohus Stickning på varuhuset i Stockholm. Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholm 2004.

  Davies, Kate. Yokes. Eleven signautre designs, with stories of the sweater that changed the shape of modern knitting (2014). Kapitel "Kerstin Olsson and the Bohus Yoke", sidorna 16-21.

  Overland, Viveka. BOHUS STICKNING på nytt. The Revival. Bohusläns museums förlag 2015.

  I bilagelåda, Bohusläns museum, finns ett antal artiklar om Bohus Stickning mellan åren 1940-2009 samlade i en arkivkartong med referens till UM016350.

  Bohus Stickning; text Emma Jacobsson, Hemslöjden nr 1, mars 1940.

  Bohus Stickning. Svenska hem i ord och bilder, nr 5 årgång 34 1946.

  Kräsenhet och moral. Text Arthur Hald. Form nr 7 1954.

  Bohus Stickning ställer ut, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning lördag 12 februari 1955.

  Stickat och drejat på Röhsska. Ny Tid lördag 12 februari 1955.

  Keramik och Bohus Stickning i vacker exposé på Röhsska, Göteborgs-Posten 12 februari 1955.

  Stickat och drejat, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning 23 februari 1955.

  Flitig bohusstickerska i Björneröd fyller 80 år, Strömstads tidning Norra Bohuslän nr 131, lördag 16 november 1957.

  Bohus Stickning jubilerar, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-tidning lördag 18 april 1964.

  Sex x sex x sex; om Eartha Kitt som uppträdde på Berns salonger, Stockholm, odaterad artikel. "... flickan, som köper bohusjumprar dussinvis, som är ledsen för att hon ej får jula med sina man."

  Ett kärt minne från stenhuggarhustrun. Text av Karin Teghammar. Göteborgs-Posten november 1980 (i samband med att Ulla Häglunds bok om företaget skulle släppas).

  Nödhjälpsarbete i Bohuslän blev en världscuccé, Ställs ut på Röhsska, text av Maj Wahrén. Bohusläningen 23 juli 1986.

  Kladdanteckningar av Marie Johansson vid Nordiskt symposium för textila tekniker (stickning, virkning, nålbindning) på Bohusläns museum i september 1986. Ingrid Mesterton, Emma Jacobsson dotter, berättade om Bohus Stickning.

  Bohus Stickning: Nödhjälpsarbete blev skönt konsthantverk. Text Jeanette Axvi. Idé!Journalen nr 22 våren 1992.

  Förteckning över stickerskor som arbetat för Bohus Stickning sammanställd inför Wendy Keeles besök på Bohusläns museum september 1994.

  Bohusmönstret sticker upp igen. Text Karin Berglund. DN Söndag 26 april 1998.

  Birgitta lämnar Saltarvet. Bohusläningen 6 juni 2000.

  Korrespondens mellan Ingrid Mesterton, Emma Jacobsson dotter, Göteborg, och Viveka Overland, Bohusläns museum, i december 1999 och januari 2000.

  Bohus Stickning lever. Recension av omarbetad nyutgåva från 1980 av Bohus Stickning 1939-1969. Hemslöjden 2000/2.

  Designklassiker. Text Celia B. Dackengård. Hemslöjden 2000/2.

  Bohus Stickning 1939 - 1969. Röhsska museet sommaren 2002. Utdrag från museets webbsida i augusti 2002.

  Prislista Bohus Stickning. Försäljningspriser i museibutiken 25 januari 2003.

  De ger de unika mönstren nytt liv. Text: Jeanette Bergenstav. Hemmets Journal 14 augusti 2003.

  Stort intresse för Bohus Stickning. Stickning lyfts fram på museet. Text Karin C Gistedt. Bohusläningenfredag 12 mars 2004.

  Nu ska kvinnorna lyftas fram. Bohusstickning nästa projekt för männen bakom stenhuggarfilmen (producent Kjell Andersson). Text Eva Ahlstrand Berkland. Bohusläningen onsdag 16 mars 2005.

  Historiska mönster vid liv. (Om Solveig Gustafsson och hennes man Lars-Erik.) Text Lena-Karin Andersson. Bohusläningen lördag 24 november 2007.

  Japansk designer på jakt efter unik stickning i världen. Bohusläningen 18 september 2019.

  Kopia på del av katalog från utställning om Bohus Stickning på American Swedish Institute i Minneapolis. Kerstin Olsson (1958-1969), in English, januari 2009.

  Femton kopierade A3-ark med listade namn på mönster framtagna av Bohus Stickning samt kopior på diverse protokoll vid konstituerande möten.

• Adress,Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Göteborg Göteborg Göteborgs och Bohus län
• ProfessionTextilformgivning
• DigitaltMuseumSearch in «Bohus Stickning [Bohus Knitting]»