Huvudliggaren:
"Daguerrotypiporträtt av teol. dr Nordlander i Skellefteå. Gåva 7/9 1917 av fru Eva Upmark, f. Kindstrand, Stockholm."
Dagerrotyp / daguerreotyp.
Katalogkort:
"Daguerrotyp i ram, porträtt, höftbild, fas v., av äldre man. Föreställer enl. påskrift på baksidan 'Teologie Doktor/Nordlander/Skellefteå./(Från D F Flagemanns (?) hem)'. Iklädd prästrock och prästkrage. Lutar sin vä. arm mot litet bord med storblommig duk. Ramen helt glasad. Passepartout av gulnat papper med guldlinjer närmast den 8-kantiga dagöppningen. Kantlist av mönsterpressat, förgyllt papper. Bakstycke av blått och svart papper. Kantlisten skadad, en bit borta."
/A. Arfvidsson/April 1994.
Daguerrotypi är det äldsta praktiskt användbara fotografiska förfarande som efterlämnat ett varaktigt resultat. Metoden utvecklades på 1830-talet av Louis Jacques Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Efter Niepces död 1833 fortsatte Daguerre ensam att utveckla metoden. År 1839 offentliggjordes uppfinningen i den franska vetenskapsakademin och samma år skänkte franska staten den som gåva till mänskligheten genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.
Metoden består i att en silverpläterad kopparplåt utsätts för jodångor som bildar ett ljuskänsligt skikt av silverjodid. Efter exponering i kameran framkallas plåten i kvicksilverångor och en positiv men spegelvänd bild uppstår. Fixeringen skedde ursprungligen i en koksaltlösning som senare kom att ersättas av en natriumtiosulfatlösning. Dagerrotypen är unik och kan endast mångfaldigas genom omfotografering. Den har karaktär av en spegel och måste vinklas mot en mörk bakgrund för att bäst kunna uppfattas. Dagerrotyper förekommer ofta i små etuier där bilden ligger väl emballerad och skyddad bakom en glasskiva.
I Sverige gav Albert Bonnier redan 1839 ut en bruksanvisning i bokform, "Daguerrotypen, teoretiskt och praktiskt beskriven". Han importerade även själva utrustningen för framställandet av dagerrotyper. Bilderna utfördes vid 1840-talets mitt även med handkolorering. Dagerrotypen hade mycket stor betydelse som bildmedium från 1839 fram till 1850-talets mitt.
/2008-03-12 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se
Nils Nordlander (1796-1874) blev 1834 kyrkoherde i Skellefteå. Han kom att vara den drivande kraften bakom att Skelleteå blev stad (stadsprivilegier 1845). Han var gift med Anna Maria Gestrin och en av deras barn var konstärinnan Anna Nordlander (1843-1879).
C. F. Plagemann var nära relaterad till Eva Upmark, f. Kindstrand (givaren),Se vidare Modig, Margareta (1987) "Professor Jöns Jacob Berzelius' och apotekare Carl Johan Fredrik Plagemanns bidrag till den medicinska och farmaceutiska utbildningen i Sverige under den 1:a hälften av 1800-talet".
/Leif Wallin 2010-11-26