Huvudliggaren:
"Dagerrotypi. 4-kantig förgylld ram. 15 x 13 cm. Sittande kvinna med gosse. På ramen 1848 10/11. Medföljde föremål fr. Ahlgrens auktion i Ystad, 24/11 1886."
Dagerrotyp / daguerreotyp.
Katalogkort:
"Daguerrotyp i ram, porträtt av okänd mor och son. Modern, till v., knäbild, sittande, mittbenat uppsatt hår, vit spetsmössa, rutig klänning med vita manschetter och svart sjal. Pojken i femårsåldern, stående till hö., klädd i mörkt färgad dräkt, jacka och byxor, samt vit krage. Förgylld, något profilerad, träram. Passepartout av gulbrun papp med svart kant. Rektangulärt stående 8-kantig dagöppning. Bakstycke av vinröd papp. På träramens baksida, överst: '1848 Den 10 Nomb'. Jfr inv. nr. 176.706 sittande man med gosse. Ramen maskäten och sliten. Ramens bakstycke tycks saknas."
/A. Arfvidsson, jan. 1994
Daguerrotypi är det äldsta praktiskt användbara fotografiska förfarande som efterlämnat ett varaktigt resultat. Metoden utvecklades på 1830-talet av Louis Jacques Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Efter Niepces död 1833 fortsatte Daguerre ensam att utveckla metoden. År 1839 offentliggjordes uppfinningen i den franska vetenskapsakademin och samma år skänkte franska staten den som gåva till mänskligheten genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.
Metoden består i att en silverpläterad kopparplåt utsätts för jodångor som bildar ett ljuskänsligt skikt av silverjodid. Efter exponering i kameran framkallas plåten i kvicksilverångor och en positiv men spegelvänd bild uppstår. Fixeringen skedde ursprungligen i en koksaltlösning som senare kom att ersättas av en natriumtiosulfatlösning. Dagerrotypen är unik och kan endast mångfaldigas genom omfotografering. Den har karaktär av en spegel och måste vinklas mot en mörk bakgrund för att bäst kunna uppfattas. Dagerrotyper förekommer ofta i små etuier där bilden ligger väl emballerad och skyddad bakom en glasskiva.
I Sverige gav Albert Bonnier redan 1839 ut en bruksanvisning i bokform, "Daguerrotypen, teoretiskt och praktiskt beskriven". Han importerade även själva utrustningen för framställandet av dagerrotyper. Bilderna utfördes vid 1840-talets mitt även med handkolorering. Dagerrotypen hade mycket stor betydelse som bildmedium från 1839 fram till 1850-talets mitt.
/2008-03-12 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se