En samling vävprover med tillhörande vävnotor uppklistrade på 46 orange kartongblad samt 3 ofärgade mindre kartongblad, med text och vävnotor i skrivstil med bläck.
Några blad har enbart vävnotor utan vävprov medan det på andra finns två eller flera prover. Några blad innehåller olika vävnotor med prov på fram-och baksidan. Bl...
En samling vävprover med tillhörande vävnotor uppklistrade på 46 orange kartongblad samt 3 ofärgade mindre kartongblad, med text och vävnotor i skrivstil med bläck.
Några blad har enbart vävnotor utan vävprov medan det på andra finns två eller flera prover. Några blad innehåller olika vävnotor med prov på fram-och baksidan. Bladen stämplade överst : Hemslöjdsaffären Lydia Jansson, Folkungagatan 93, Stockholm.
15 blad har prover på möbeltyger, de flesta i halvylle med varp av bomulls-eller lingarn, ett fåtal helt i bomull. Några namngivna, t ex "Skoklosterväv" och "Säterdalsväv"
8 blad har prover på tunnare gardinvävar mest i bomull.
8 blad har vävnotor till mattor, de flesta utan prover. Det är mönster i dräll, rosengång rya, flossa och trasmattor.
5 blad har mönster till dukar och handdukar
7 blad med mönster till klänningstyger, rutiga och randiga i bomull samt 2 prover på halvylleklänningar från 1860-talet. 2 av vävnotorna är till husmodersdräkten och till gillesdräkt.
1 prov på grövre ylletyger, "ulstertyg" till kostymer och dräkt.
1 blad för draperityg i bomull
2 blad med prover utan angiven användning.
Tillsammans med dessa finns även 3 mindre vita kartongblad med vävnota och vävprov på blå-och vitrutigt skjorttyg, dammhandduk i korndräll samt tunn handduksväv i 4-skaft.
/Berit Eldvik 2010-03-15
Samtliga prover ser ut att vara vävda på 1920-talet vad färger och material visar. De har använts i Lydia Janssons hemslöjdsaffär och den vävsal som hon hade till en början av verksamheten.
Gunilla Lydia Jansson född på Överby gård i Länna sn, Uppland, 26:e december 1887. Det var en bondfamilj med 7 barn, varav flera flickor, som alla fick lära sig sy och väva i enlighet med gamla självhushållningstraditioner. Hon levde som ensamstående fram till 50-årsåldern då hon gifte sig med en man som hette Anton Olsson, yrkesmilitär och arkivforskare. Hon var som ung flicka några månader i England som au pair för att lära sig engelska. Senare arbetade hon på kontor i Stockholm
Affärsverksamheten började med att Lydia Jansson, idkade bageri och konditori tillsammans med systern Selma. De står som ägare tillsamman fram till 1920 därefter fortsatte tydligen Selma ensam. 1928 finns uppgiften om Lydia Janssons hemslöjdsaffär första gången i Handelskalendern. Hon hade hyrt lokal på Folkungagatan 93, Stockholm. Verksamheten upptog 3 våningar i huset, där mellanplanet var en vävsal där väverskor vävde mattor mm. på beställning. Tidvis hade hon även vävskola. Verksamheten var stor och flexibel och anpassades efter kundernas behov och önskemål. Kundkretsen var trogen och bestod framförallt av boende på Söder men även av kvinnor från Roslagen och skärgården som kom in till Stockholm för att handla.
Enligt hennes släkting överlät hon butiken på någon annan kring 1960 och flyttade själv tillbaka till Överby gård, där hon fortsatte att sälja mönster och annat från sitt lager som hon tagit med sig. Den nya butiksägaren skötte inte butiken väl, vilket gjorde henne besviken och den lades tydligen ned efter några år.
En intervju gjord 2007 med Ann-Marie Söderman som var anställt biträde 1945-50 ger en god inblick i företagets verksamhet och Lydia Janssons sätt att agera gentemot kunder och personal. Se bilaga.
Det material Nordiska museet har fått är sådant som Lydia Jansson tog med sig när hon flyttade tillbaka till Överby, och där har det legat sedan dess.
ArkivreferenserSe arkivet: F6 AB BILAGOR TILL FÖREMÅLSFÖRVÄRV, vol 6.
Intervju med anställd i Lydia Janssons affär utförd 2007, fotografier visande Lydia Jansson, kopia på artikel ur tidning, fotografier samt kopior på några dokument. Se NM.0331541 för inskannad version.
