Grupp E II.
Nominal kaliber 16 mm. Verklig kaliber 15,9 mm.
Pipan är åttkantig. Avsedd för sabelbajonett. Tjockleken är vid bakänden 3,2 cm, vid mynningen 2,4 cm. Loppet är snarast åttkantigt med de runda räfflorna anbringade i vinklarna mellan åttkantens sidor. Dylik räffling är mycket vanlig på svenska lodbössor.
Ett 2,4 cm långt mässingskorn är inlaxat i pipan 4,3 cm bakom mynningen. Laxfoten är 1,1 cm lång. Siktet är inlaxat omkring 15 cm framför pipans bakände. Det är av svensk lodbössemodell och består av en 1,8 cm lång järnränna, som sitter på laxfot. Avståndet mellan rännans väggar är 1,1 cm. mellan väggarna är den av en bit blyplåt bestående siktbalen inpassad. Hela siktet skyddas av en påskjuten, 3,9 cm lång järnhylsa,"solsike".
Baktill på pipans översida finnes en kronstämpel. En 2 cm lång, smal, konisk, nedtill tillsluten holk sitter 13,5 cm bakom mynningen på pipans högra sida. OBS.Räfflorna är raka!
Låset påminner mycket om 1791 års infanterigevärslås. Det har dock studel och eldskärm. Blecket är platt och nedsänkt i jämnhöjd med stockens yta. Pannskruven går inifrån, eldstålsfjäderns skruv utifrån. Fängpannan har arm.
Stocken är svart, enkel och av björk. På kolvens högra sida finnes skjutlolck försedd kolvlåda, på samma sida finnes Krigskollegiums sigill i rött lack och en fastlistrad, sköldformig pappersbit med påskrift: "Studsare för Savolax fotjägare".
Beslagen är av mässding. bakplåten har bred, i tre kanter fasetterad flik, som skjuter in över kolvryggen. Två små, med låga, avrundade huvud försedda skruver fasthålla bakplåten. Varbyeln är baktill böjd i vinkel. Dess korta främre arm fasthålles av den nedifrån gående korsskruven. Den bakare varbygelarmen är fäst med en skruv.
Sidblecket är vinkelformigt, som på m/1791. De tre rörkorna är litet kupiga, släta och har förstärkt bak- och framkant. Den bakre, tresidiga rembygeln går genom ett hål i varbyelns främre arm bakom korsskruven. På en vid kolvhalsen fäst papperbit står "No. 26. Modell till Studsare för Savolax Fotjägre".
Laddstocken är av trä. Tjockänden är skodd med horn. På smaländen sitter ett långt, med gängat hål för kratsen I kolvlådan ligger en krats. Den har upptill en gängad tapp. Sedan får den formen av en ganska lång, omvänd kon, från vars smalände de två spiralformig krökta klorna utgå.
I Modellsalens reversal kallas detta vapen och AM 4179 "Studsare, svenska, flintås, Savolax, 2 st" och bajonetten till AM 4178 "Bajonetter, studsare, för Savolax fältjäare, st." I 1813 års inventarium över beväringsförrådets modellkammare återfinnes en "Studsare med Sabel Bajonoetten, Savolax fotjägare". I 1804 års inventarium över generalfälttygmästareämbetets modellkammare upptagas 2 st."Studsare, svenska. För Savolax fotjägare", vardera med bajonett, varjägare", med bajonetten, varjämte anmärkes "Den ena sabeln rak".
I Artillerimuseum kallades vapnet "Studsare med flintlås för savolax fotjägare senare konstruktion, därtill sabelbajonett med balja". ÅR 1888 ändrades besteckningen till "Sabelbajonett med flinlås och sabelbajonett m/1793 för Savolax fotjägare: överste Jägerholmorns konstruktion". Studsare m/1793 var gjord i Norrtälje och bajonetterna i Eskilstuna enligt Savolx jägereregementes generalförslag, där det även uppgives att regementet, åren 1797, 1799 och 1801 erhöll sammanlagt 777 st. dylika studsare. De uppskattades dock ej vid regemenetet, ty på grund av sina raka räfflor sköto dessa vapen föga bätte än vanliga slätborrade infanterigvär och överträffade i skjutförmåga vida av regementets studsare m/1770.
J. Alm 1951.
1 comment
Morillon, March 31, 2019
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».