Grupp D II.
Klingans bredd upptill är 357 mm.Klingan är rak. Upptill har den på en längd av omkring 165 mm rektangulärt tvärsnitt utan eggar, men sedan får den egg på framsidan samt kilformigt tvärsnitt till omkring 325 mm ovanför udden, där den får egg även på ryggsidan och blir slipad, så att den får rygg på mitten av var flatsida.Fästet är av mässing. Knappen har närmast formen av ett liggande plommon, dock med rygg såväl på fram- som på baksidan.Baktill på innersidan finns ett av en inlagd och fastlödd mässingsskiva tilltäppt hål, genom vilket sannolikt bly ingjutits i knappen. På översidan har den en med stor fot och instrypt hals försedd nitknapp. Nedtill har den en ganska liten instrypt hals. En rand markerar gränsen mellan knappen och nitknappen samt mellan knappen och halsen. Runt halsens nedre kant går även en rand. Kaveln är spolformig, har bak och fram en svagt utpräglad flat rand, men är på sidorna kullrig. Upp- och nedtill omges den av ett ringliknande omkring 9 mm brett band av mässingsplåt, men i övrigt är den lindad med två mässingstrådar, bägge hopsnpodda av två parter, men den ena höger-, den andra vänstersnodd.Kavellindningen är tydligen av ganska sent datum.I övrigt tycks fästet ursprungligen ha varit ett vanligt värjfäste av karolinsk kavallerityp, vilket ändrats genom att parerstångens främre arm borttagits och parerplåtens förhöjda kanter på över och undersidan filats flata (avfasats). Därjämte har på yttersidan tillkommit en bygel, som går från parerplåtens ytterkant rakt uppåt till knappen. Denna sidbygels övre ände är instucken i ett hål på knappens sida. Bygelns nedre ände ligger utanpå parerplåtens kant och förlängs där av en avrundad, framåtböjd flik. Från sidbygelns nedre del går en S-formigt böjd spång till handbygeln, vilken den träffar lite nedanför handbygelns mitt. Något nedanför mitten på sidbygeln går från denna bygel ännu en spång till handbygeln, vilken den träffar vid dess övre krök.På innersidan går från mitten av parerplåtens kant en S-formigt böjd spång till handbygeln, som den träffar lite nedanför dess övre krök. Liksom de bägge ytterspängerna förlängs innerspången på andra sidan om föreningspunkten med handbygeln av en avrundad, bakåtböjd flik och denna spångs nedre ände, vilken ligger utanpå parerplåtens kant, förlängs av en liten avrundad, framåtböjd flik. Alla spängerna har rektangulärt tvärsnitt och är kraftiga. Handbygeln har spetsovalt tvärsnitt och dess övre ände är instucken i ett hål i knappens framsida.Parerstången har spetsovalt tvärsnitt, blir tjockare mot den avrundade änden och tycks ursprungligen ha varit lite nedåtböjd. På parerstångens yttersida är siffran 8 inslagen.I Modellkammarens reversal var denna pallasch och AM 60336 upptagna som "Värjor, kavalleri, svenska, diverse" och baljorna som "Baljor, sidogevärs, diverse af läder".I Artillerimuseums inventarier var detta vapen 1879-84 benämnt "Huggvärja med balja för svenska kavalleriet, sannolikt 1760-70". I 1888 års tryckta katalog och i alla Artillerimuseums senare inventarier benämndes vapnet "Pallasch med balja. 1770-talet. Obekant land."Värjan är sannolikt ett projekt från 1761, men kan också vara av den samma år fastställda modellen (se von Schreeb, Efterkarolinska värjor, s 19-21).Utställningsetikett: Pallasch m/1761. Klingans längd 109 cm. Vikt 2,54 kg
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».