Givare till museet
History
-
Accession: 1885
Gåva, VM- Givare till museetAndersohn, Adolf (1820 - 1887)
- Förvärvat frånAndersohn, Johan Adolf (1820 - 1887)
- History
År 1833 flyttade den 13-årige bokhållarsonen Adolf Andersohn (1820-1887) till Vänersborg för att ta tjänst som bodbiträde. Tolv år senare öppnade Andersohn en egen handelsbod. Genom att omvandla verksamheten till spannmålshandel grundade han en ansenlig förmögenhet. Under 1860-talet drog sig Andersohn tillbaka från handelsrörelsen för att ägna sig åt sina stora intresseområden – välgörande verksamhet, resor och samlande.
Genom donationer till bland annat kyrkan, skolor och behövande kom Andersohn att bli hyllad som en stor välgörare för staden. Vid samma tid gjorde han flera resor till olika delar av Syd- och Centraleuropa och kring Medelhavet. Under sina resor idkade han sitt tredje stora intresse – att samla. Adolf Andersohns samlingar kom att omfatta såväl natur- som kulturhistoria. Han var en sann naturromantiker och de föremål han samlade var vackra, exotiska och märkliga. De skulle snarare förmedla känsla än faktakunskap.
År 1871 skänkte Andersohn en större naturaliesamling till läroverkets museum. När Axel W Eriksson i början av 1880-talet erbjöd Vänersborg sin omfattande fågelsamling stod man inför ett lokalproblem.
Andersohn tog då initiativ till uppförande av en museibyggnad som skulle rymma såväl hans egna samlingar som läroverkets museum, Erikssons fåglar och Vestra Sveriges Landtbruks-museum. Andersohns upprop för ett museum väckte inte det stora intresse han hoppats. Han fick därför bekosta merparten av projektet själv. Byggmästaren August Krüger påbörjade museibygget 1885. Under uppordnandet av samlingarna drabbades Andersohn av ett slaganfall och avled 1887. Utställningarna kom därför att ordnas av en kommitté bestående av två läroverksadjunkter och en sparbankskassör.
När Vänersborgs museum öppnade i sin helhet 1891 var det en manifestation av Andersohns museitanke. Museet skulle visa världen för vänersborgarna. Man skulle häpna inför de vackra och exotiska föremålen. Museet skulle även inge respekt för Gud och Fäderneslandet samt inpränta god moral i det uppväxande släktet, allt enligt Andersohns intentioner.
- Ad,Västergötland Västra Götaland Vänersborg Väne Vänersborg Kungsgatan
- Födelseort,Västergötland Västra Götaland Grästorp Viste Tengene
- ProfessionHandlare/Filantrop/Museets grundare
- Alternative names6877
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Andersohn, Johan Adolf»
- History
Produktion: 1751
- TillverkareSchneidler, Christian
- TillverkningsortSverige Stockholm Stockholm Stockholm
Användning
- BrukarePreis, Joachim Friedrich (1667 - 1759)
- History
Ur Svenskt biografiskt lexikon/Riksarkivet:
Joachim Fredrik Preis
Diplomat
Preis, Joachim Fredrik, f omkr 1667 i Dorpat, d 22 dec, begr 28 dec 1759 i Haag. Föräldrar: superintendenten Georg Preisius o Hedvig Schultz. Inskr vid lyceet i Riga 89, tjänstg vid k kansliet, sekr hos Johan Palmquist (bd 28) i Paris 95, kommissionssekr i Haag 9 febr 03 (Likv), resident hos Generalstaterna 16 april 19–25, adl 22 aug 19 (diplom 25 nov 45), envoyé extraordinaire i Haag 31 okt 21 (avsade sig utnämn), hovråd 21 okt 23, kansliråd o envoyé extraordinaire hos Generalstaterna 16 aug 25 (erhöll nytt kreditivbrev 4 april 51), frih 18 okt 56.
G 17 dec 1726 (av sv präst) o 8 juni 1732 (genom magistratens föranstaltande av holländsk präst) i Haag m Maria Elisabeth Reinders, f 6 jan, dp 10 jan 1697 i Deventer, Overijssel, Nederländerna, d 15 juni, begr 19 juni 1745 i Haag, dtr till löjtnanten Adriaen R o Wibbelina Henriks.
P var yngst i en syskonskara på 16 barn och blev faderlös redan 1675. Uppgifterna om hans ungdomsår är vaga. Han sägs ha uppfostrats i Riga hos generalguvernören över Livland och Riga greve Jacob Johan Hastfer (bd 18), först till präst och senare till ämbetsman. Säkert känt är, att han 1689 skrevs in vid lycéet i Riga. Han uppges också under en tid, tack vare förmedling av sin fadder Thomas Polus (se ovan) ha tjänstgjort vid kansliet i Sthlm och därefter företagit en utländsk resa med studier i bl a Leiden, Oxford och Cambridge, men säkra belägg härför saknas. 1695 trädde dock P i förbindelse med det sv sändebudet i Paris Johan Palmquist och anställdes av denne som privat avlönad sekreterare. P torde ha biträtt Palmquist vid handläggningen av de talrika kommersiella och finansiella tvistefrågorna mellan Sverige och Frankrike, vilket säkerligen har varit av stor betydelse för hans senare verksamhet.
När Palmquist 1702 förflyttades till Haag följde P honom till Nederländerna och utnämndes följande år till kommissionssekreterare. Under stora nordiska kriget var Haag ett centrum för nyhetsförmedling och sv propaganda. P var en god publicist och tog verksam del i utformandet av den propaganda som skulle bevisa den sv konungens fredsvilja och rättfärdighet och hans fienders trolöshet. Sedan ryssarna erövrat de sv hamnarna i Balticum, inriktades propagandan på att visa faran från Ryssland inom den internationella handeln och på försvar av den sv blockadpolitiken. Åtskilliga av dessa propagandaalster översattes till främmande språk och trycktes i olika gazetter, varvid P:s språkkunskaper kom till stor nytta.
Mot slutet av stora nordiska kriget blev P som diplomat alltmer indragen i den politiska verksamheten, inte minst i samband med att Goertz' diplomati och utrikespolitik till stor del kom att förläggas till Nederländerna. P synes ha varit väl insatt i dennes system att genom förhandlingar åt olika håll splittra Sveriges fiender. När Goertz febr–aug 1717 satt fängslad i Nederländerna kunde han med hjälp av P upprätthålla kontakter med yttervärlden. P bemyndigades också att själv föra förhandlingar i fredsfrågan med bl a Preussen och Ryssland, och han var livligt verksam vid förberedelserna inför den svenskryska kongressen på Åland 1718.
Under frihetstiden förlorade den sv beskickningen i Haag en stor del av sin politiska betydelse, medan den däremot blev ett centrum för Sveriges kommersiella och teknologiska kunskaparväsen. Genom sina förvånansvärt stora juridiska och praktiska kunskaper och sina vidsträckta förbindelser var P i stånd att ge sv regeringen liksom Kommers- och Bergskollegierna värdefulla upplysningar, och han hade också förmåga att kritiskt granska de ofta ganska fantastiska planer som dök upp. P ägnade fiskeri-frågorna stort intresse och bidrog med upplysningar vid tillkomsten av ett sv fiskerikompani. De regler som på 1750-talet utfärdades för den sv fiskerinäringen återgick delvis på av P förmedlade holländska förebilder. På samma sätt vidarebefordrade han till Sverige kunskap om ny teknik, bl a erhöll Bergskollegium genom P noggranna beskrivningar av den nya teknologi som syftade till att med hjälp av ångmaskiner pumpa vatten ur gruvorna. Emanuel Swedenborg torde vid en resa till Nederländerna på 1720-talet ha fört diskussioner med P i liknande frågor.
P:s långa diplomatiska tjänstgöringstid avsatte ett mycket stort arkiv. Hans beskickningsarkiv är Diplomadcasamlingens största. P:s berättelser och depescher, där stort och smått blandas, tenderade att bli alltmer vidlyftiga, vilket medförde att uppläsningen av dem i berörda instanser blev ytterst tidskrävande.
Gustaf Jonasson
- Alternative names11
- GenderMan
- DigitaltMuseumSearch in «Preis, Joachim Friedrich»
- History
Classification
References
-
- LitteraturreferenserJohansson, Peter: Mannen som önskade famna världen - Filantropen, samlaren och resenären Johan Adolf Andersohn. Vänersborgs skriftserie nr 6, 2013
- Digitala objekthttp://kulturarvsdata.se/vbg/object/VM01790 K-samsök orginal entityUri
License information
-
License
Attribution (CC BY)
Metadata
- IdentifierVM01790
- Part of collectionVM Föremål
- Owner of collectionVänersborgs museum
- InstitutionVänersborgs museum
- Date publishedSeptember 9, 2014
- Date updatedJuly 4, 2024
- DIMU-CODE011025093583
- UUID5008ae5b-4218-4e20-bac6-b680f24c1dd3
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».