Enkupig tegelpanna från Kasens Tegelbruk. På tegelpannan finns KASEN instämplat.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olik...
Enkupig tegelpanna från Kasens Tegelbruk. På tegelpannan finns KASEN instämplat.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olika ägare. Under perioden 1837-1841 tillverkades årligen ca 72 000 tegelpannor och lika många murstenar.
Tegelbruket drev fram till 1867, då det lades ner. På grund av järnvägens anläggning, som bland annat placerades på lerfyndigheterna som bruket använde sig av samt att järnvägen försvårade båttransporterna för tegelprodukterna fanns det inte längre någon bärighet för företaget. Ägare var då Paul Skarin. Han krävde då ersättning på 25 000 riksdalersom inlösen för bruket, men ersättningen kom att bli 1200 riksdaler.
Tegelpannan har legat på taket till en ladugård i trakterna av Dykällan. Tillverkad troligen omkring 1850.
Lars Rydbom, Bohusläns museum här. Letade efter just Kasen-pannor på nätet då det inkommit fråga från privatperson som önskar flera pannor för att få till ett komplett tak med dess apannor.
Jag undrar om vi har två Kasen att ta ställning till här. Visste inte om att det fanns ett i Vänersborg men i Uddevalla var tegelbruket Kasrn mycket stort och jag tror att stämpeln helt liknar den som finns på bilden.
Kasns tegelbruks pannor finns rätt mycket av i Uddevallatrakten. Tänker att det måste ha gått en hel del pannor per järnväg och bl a till Vänersborg.
Ha det bra!
Lars Rydbom
Lars Rydbom,
July 27, 2017
Hej!
Visst hade vi ett tegelbruk i Vänersborg som hette Kasen. Så då är det kanske två vi har att göra med.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olika ägare. Under perioden 1837-1841 tillverkades årligen ca 72 000 tegelpannor och lika många murstenar.
Tegelbruket drev fram till 1867, då det lades ner. På grund av järnvägens anläggning, som bland annat placerades på lerfyndigheterna som bruket använde sig av samt att järnvägen försvårade båttransporterna för tegelprodukterna fanns det inte längre någon bärighet för företaget. Ägare var då Paul Skarin. Han krävde då ersättning på 25 000 riksdalersom inlösen för bruket, men ersättningen kom att bli 1200 riksdaler.
Hälsar
Ann-Charlott Öberg
Vänersborgs museum,
August 1, 2017
Hej!
Visst hade vi ett tegelbruk i Vänersborg som hette Kasen. Så då är det kanske två vi har att göra med.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olika ägare. Under perioden 1837-1841 tillverkades årligen ca 72 000 tegelpannor och lika många murstenar.
Tegelbruket drev fram till 1867, då det lades ner. På grund av järnvägens anläggning, som bland annat placerades på lerfyndigheterna som bruket använde sig av samt att järnvägen försvårade båttransporterna för tegelprodukterna fanns det inte längre någon bärighet för företaget. Ägare var då Paul Skarin. Han krävde då ersättning på 25 000 riksdalersom inlösen för bruket, men ersättningen kom att bli 1200 riksdaler.
Hälsar
Ann-Charlott Öberg
Vänersborgs museum,
August 1, 2017
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».
3 comments
Hej!
Lars Rydbom, Bohusläns museum här. Letade efter just Kasen-pannor på nätet då det inkommit fråga från privatperson som önskar flera pannor för att få till ett komplett tak med dess apannor.
Jag undrar om vi har två Kasen att ta ställning till här. Visste inte om att det fanns ett i Vänersborg men i Uddevalla var tegelbruket Kasrn mycket stort och jag tror att stämpeln helt liknar den som finns på bilden.
Kolla denna länk:
http://uddevallaindustrihistoriska.se/onewebmedia/Kasens%20Tegelbruk.doc
Kasns tegelbruks pannor finns rätt mycket av i Uddevallatrakten. Tänker att det måste ha gått en hel del pannor per järnväg och bl a till Vänersborg.
Ha det bra!
Lars Rydbom
Lars Rydbom, July 27, 2017
Hej!
Visst hade vi ett tegelbruk i Vänersborg som hette Kasen. Så då är det kanske två vi har att göra med.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olika ägare. Under perioden 1837-1841 tillverkades årligen ca 72 000 tegelpannor och lika många murstenar.
Tegelbruket drev fram till 1867, då det lades ner. På grund av järnvägens anläggning, som bland annat placerades på lerfyndigheterna som bruket använde sig av samt att järnvägen försvårade båttransporterna för tegelprodukterna fanns det inte längre någon bärighet för företaget. Ägare var då Paul Skarin. Han krävde då ersättning på 25 000 riksdalersom inlösen för bruket, men ersättningen kom att bli 1200 riksdaler.
Hälsar
Ann-Charlott Öberg
Vänersborgs museum, August 1, 2017
Hej!
Visst hade vi ett tegelbruk i Vänersborg som hette Kasen. Så då är det kanske två vi har att göra med.
Kasens tegelbruk startade tidigt, ungefär samtidigt som att staden Vänersborg flyttades från Brätte 1643. Bruket skövlades dock, liksom staden, under Hanibalfejden 1644, men återuppbygdes.
Tegelbruket drevs kontinuerligt genom århundraden av olika ägare. Under perioden 1837-1841 tillverkades årligen ca 72 000 tegelpannor och lika många murstenar.
Tegelbruket drev fram till 1867, då det lades ner. På grund av järnvägens anläggning, som bland annat placerades på lerfyndigheterna som bruket använde sig av samt att järnvägen försvårade båttransporterna för tegelprodukterna fanns det inte längre någon bärighet för företaget. Ägare var då Paul Skarin. Han krävde då ersättning på 25 000 riksdalersom inlösen för bruket, men ersättningen kom att bli 1200 riksdaler.
Hälsar
Ann-Charlott Öberg
Vänersborgs museum, August 1, 2017
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».