Stadsbarnmorskan Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Gift med möbelsnickaremästare Gustaf Hydén. Familjen, som förutom...

Minnesanteckningar från intervju med (barnbarnet) Märta Dahlberg 2016-04-20

Anna Charlotta Hydén og Björkman (stadsbarnmorska)

f. 1857-08-16 Tibble socken, Uppsala

gift 1886-06-02 med möbelsnickaren Gustaf Hydén (bytte namn fr Carlsson)

död 1941-06-21 Sundsvall

Anna föddes som förstfödd i en syskonskara av 8 barn till statarfamiljen Gustaf Vilhelm och Maria Charlotta Björkman og Asp på Håtuna gods i Sörmland. Hon drabbades av en höftledsinflammation vid 5 års ålder och genomled en misslyckad operation utan bedövning hemma på köksbordet. I sviterna av den förblev hon låghalt i resten av sitt liv.

Anna utbildade sig under ett år till examinerad barnmorska (1883) i Stockholm och arbetade även ett år där innan hon flyttade till Sundsvall. Anledningen till varför hon sökte sig till Sundsvall är okänd. Hon träffade sin blivande man inom baptistförsamlingen där hon var medlem.

Maken Gustaf Hydén var möbelsnickare till yrket och innehade även ett mästarbrev i hantverket.

Paret bosatte sig först vid Bergsgatan i kv Hajen (korsningen Thulegatan - Bergsgatan) där maken drev ett litet snickeri med anställda. Lönsamheten var dock låg och Gustaf Hydén hade allvarliga planer på att flytta till Amerika, något som makan Anna dock motsatte sig.

1887 var Anna en av de två initiativtagarna (tillsammans med Amalia Henriksson) till att Sundsvall Barnmorskesällskap bildades. Där var hon verksam som sekreterare i hela 45 år.

Den stora stadsbranden 1888 drabbade även bostaden och snickeriet som delvis föröddes av lågorna. Man fick snabbt rädda det bohag som kändes viktigast och gick att bära ut. Byrålådor med innehåll drogs ut och efter branden snickrades en ny byrå där lådorna (efter flera byråer) sattes in. Byrån var förresten med på en utställning på gamla museet för att visa lämningar efter den katastrofala branden.

Omedelbart efter branden blev Anna stationerad i Läroverkets lokaler som den jourhavande stadsbarnmorska hon var. Hon fick t o m sova där för att ständigt vara till hands för att hjälpa de hemlösa gravida kvinnorna.

Familjen Hydén bodde kvar i fastigheten på Bergsgatan och affärerna började gå bättre eftersom efterfrågan på snickrade möbler ökade markant efter branden. Tre dagar efter branden kom t ex en officer och beställde en hel matsalsmöbel. Gustav gjorde då två provstolar för att kunden skulle kunna provsitta dem och välja den som var bäst. (Den ratade stolen finns fortfarande kvar hos Märta)

Allt eftersom familjen växte så kändes bostaden på Bergsgatan för trång. Anna fick fem barn och den sista vid 46 års ålder! 1907 hittade man en lämplig lokal på Norrmalm på Skeppargatan 12 (i korsningen Skeppargatan – Malmskillnadsgatan). Där fanns plats för både snickeri och logi till de anställda. Anna hade ett tungt jobb med stor familj samt de anställda som skulle serveras mat. Arbetet som barnmorska krävde att man skulle finnas till hands dygnet runt och i deras åtaganden ingick även andra uppgifter som att ge vaccinationer och fungera lite som en distriktsköterska. Hältan gjorde dessutom inte arbetsdagarna lättare. Där fanns även ett hembiträde som kunde avlasta Anna med hemsysslorna Anna var en flitig person som var duktig på att lappa och laga. Virkning och stickning var även ett intresse som hon ägnade tid till. Anna Hydén slutade sin tjänst som stadsbarnmorska 1923 och fick då motta Patriotiska sällskapets guldmedalj för sin gärning.

Familjen hade ett öppet hem där besökare kunde känna sig välkomna. Ibland fanns där även inhysta baptistpredikanter som var på gästande turné för att predika i Elimkapellet.

Anekdoter och citat:

En dag kom en luffare förbi och undrade om det fanns en smörgås eller en bit mat till övers. Anna som satt och vilade sina trötta ben i en gungstol sa då att det kunde han få om han kunde hugga lite ved i vedboden först. Luffaren sa då ”det kan frun säga som sitter där och gungar fram sitt liv”.

När Anna bad någon av sina barn att hjälpa till och utföra något som de inte hade lust med brukade hon säga ”sådana jungfrur hade dom i Jerusalem också och därför brann stan ned”

Annas barn:

• Elin f. 1887-04-25 (tog över Mesch & Jonssons missionsbokhandel, där hon först arbetade som biträde, hon var även medlem i Sundsvalls kontoristförening)

• Anna f. 1889-01-03

• Mary f. 1891-01-08

• Gustaf f. 1895-09-18 (blev banktjänsteman och flyttade till Landskrona)

• Rut f. 1903-06-17 (Märtas mor)

Antecknat av Karin Sundell

Fotografering: 1937

• History

  På Storgatan 6-8 drev Linnéa Palén först Ateljé Wahlberg i Sundsvall (1936-1940) och senare Ateljé Palén (1940-1945). 1945 sålde hon till Foto Engström som Albert Engström drev fram till 1986 (oklart om ateljen låg på samma adress hela tiden). Albert Engström hade varit anställd på Ateljé Palen sedan 1939.

  Utställningstext från Carpe Lucem (2021):

  Linnèa Palén 1907–1977.

  Med sikte på att bli fotograf

  Året är 1936 och Linnea, gift sedan 1934 med poliskonstapel Tore Palén, är fotograf och föreståndare i den nystartade Ateljé Wahlberg med adress Storgatan 6–8 i Sundsvall. 1937 är Linnéa med bland många fotografer i Stöde och fotograferar Ingrid Bergmans bröllop. Hennes bilder får Arne Wahlbergs ”AW” i loggan eftersom ateljén står i hans namn.

  1940 ändras namnet till Ateljé Palén då hon övertar firman. Lägenheten består av en ateljé och två rum och kök med en jungfrukammare på första våningen. Här bor hon med sin man och två barn från 1936 till sommaren 1945.

  För Linnéa och familjen är friluftslivet viktigt och sommarvistelserna på landet dokumenteras. Hon gör i ordning fotoalbum till sina barn där deras barndomsminnen är samlade i både text och fotografier. Hon skriver många brev och vykort när hon korresponderar med vänner, familj och kollegor.

  Ateljé Palén är välbesökt och det är många som vill anlita Linnéa som fotograf. Det betyder också att Linnéa tidvis arbetar dygnet runt. Nyåret 1945 bestämmer hon sig. ”Nu orkar jag inte längre” och lämnar över ateljén till en av sina elever.

  Familjen köper ett hus i Skönsmon men Linnea fortsätter som fotograf periodvis i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Malmö. I Sundsvall arbetar hon extra med en del retusch åt flera fotografer, mest för Nilssons Allfoto men även för Maria Kihlbaum. Efter att hennes man dör 1961 arbetar hon vidare på Nationalmuseets fotoavdelning och på Nordiska Museets fotografiska avdelning där hon stannar till sin pension.

• Adress,Sverige (SE) Medelpad Västernorrland Sundsvall Sundsvall Stenstaden Mercurius 12
• ProfessionFotograf
• Alternative namesLinnéa Eleonora Charlotta Larsson (og)
• GenderKvinna
• DigitaltMuseumSearch in «Palén, Linnéa»