HistoryBirger Sjöberg föddes i Vänersborg 1885 som son till manufakturhandlarna Gustaf och Anna Sjöberg. Födelsehemmet låg på Kronogatan 16, den så kallade boktryckargården, där stadens tidningstryckeri var beläget. Enligt den äldre brodern Gösta visade Birger tidigt tecken på musikalitet och hade därtill en god talang för att imitera människor han mött.
Birger Sjöberg hade dock svårt att lära ”på kommando” varför åren på Vänersborgs läroverk blev plågsamma. Han lämnade därför skolan 1899 utan studentexamen och tog istället arbete hos stadens fotograf, Karl Vikner. Samtidigt fick han utlopp för sin litterära förmåga i ungdomskretsen där Birger tillsammans med några vänner gav ut den handskrivna tidningen Frän. I Frän drev de unga tonårsgossarna hejdlöst med småstadslivet i allmänhet och med Vänersborg och vänersborgsprofilerna i synnerhet.
Efter ett år hos fotograf Vikner sändes Sjöberg av föräldrarna till Stockholm där han bland annat arbetade som guldsmedslärling. Samtidigt lyckades han få publicerat delar av sitt litterära material i tidningen Karbasen. Redan 1901 är han åter i Vänersborg och efter ett par år som typograflärling fick han tjänst som bodbiträde i Georg Nyströms Järn-, Färg- och Tapethandel vid torget.
Efter tre år hos Nyströms lämnade Birger Sjöberg för alltid Vänersborg år 1906 och flyttade då till Stockholm där han fick tjänst vid Stockholms Dagblad. Under de sista åren i Vänersborg hade Birger förälskat sig i en ung flicka vid namn Karin Lustine. Sommaren 1907 återvände Birger till barndomsstaden för några dagar då han samlat mod till vad som skulle bli ett av svensk litteraturhistorias mer omskrivna frieri. Karin sade nej och Birger lämnade besviken Vänersborg. Att Karin Lustine skulle vara Sjöbergdikternas Fridagestalt är att spänna bågen allt för långt men att hon varit del i inspirationskällan till några av de tidigare dikterna torde kunna stå klart.
Efter besöket i Vänersborg med det välkända men misslyckade frieriet, lämnade Sjöberg även Stockholm för att slå sig ner i Helsingborg där han erbjudits tjänst på Helsingborgs-Posten. I sin nya hemstad fick Sjöberg snart en vänkrets vilken han ofta underhöll med egenkomponerade visor och dikter. Under starkt inflytande från vännerna och brodern Gösta samlade Birger Sjöberg delar av sin visskatt i debuten Fridas bok som utkom på Bonniers förlag 1922. Denna debut blev en formidabel succé. Året därpå genomförde Sjöberg en för honom pressande men av publiken bejublad landsomfattande konsertturné där även hemstaden Vänersborg besöktes.
Nästa stora arbete blev romanen Kvartetten som sprängdes vilken utkom 1924. Även här vann Sjöberg publikens hjärta då han slog an strängar där publiken väl kände igen småstadens miljöer och persongalleri. Inkomsterna från författarskapet gjorde att han nu kunde ta tjänstledigt från tidningen och på heltid ägna sig åt författarskapet. När Birger Sjöbergs sista diktsamling, Kriser och Kransar, utkommer 1926 är kritiken inte lika nådig. Samlingen uppfattades som svår, närmast förvirrad då recensenterna inte förstod Sjöbergs nya texter – för Sjöbergs språk var tiden ännu inte mogen.
Svårt tagen av den nedsablande kritiken drog sig Sjöberg allt mer undan från omvärlden. Han arbetade tidvis energiskt på nya verk men inget mer skulle publiceras under hans livstid.
Med vikande fysisk och psykisk hälsa drabbas Birger Sjöberg av lunginflammation under besök i Växjö våren 1929. Sjukdomen stod ej att hejda. Med hushållerskan Anna Rosdahl vid sin sida avled Birger Sjöberg på Växjö stadshotell Valborgsmässoafton 1929. Då han någon dag dessförinnan tilldelades samfundet De nios pris var Sjöberg redan på väg in i en mer klarare och strålande värld varför det jordiska erkännandet av hans författarskap ej kunde nå honom.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».