Anmärkningar: Fällbord, Lorentz Lundelius, 1788-1805.
Nästan kvadratisk bordsskiva. Profilsvarvat ben. Tre S-formade fötter. Baktill finns en etikettsignering som lyder "LORENTZ L ...
Nästan kvadratisk bordsskiva. Profilsvarvat ben. Tre S-formade fötter. Baktill finns en etikettsignering som lyder "LORENTZ LUNDELIUS / Köping & Kongsöhr" (bild 21543__b).
H:1250 Br:890 Dj:870
Bordet går att fälla upp, höjden blir då 1250 mm. I nedfällt tillstånd är det 775 mm högt (bild 21543__c). Bordsskivan är nästan kvadratisk, den ena sidan är 870 mm och den andra är 890 mm.
Bordsskivan är fanerad med alrot, blindträet är furu. Alroten är fernissad. Benet och fötterna är av ljust lövträ och är också svärtade.
Mälardalen och framför allt städerna Arboga, Köping, Kungsör och Eskilstuna var under 1700-talets senare hälft och början av 1800-talet centrum för tillverkning av alrotsfanerade möbler och föremål. Här tillverkades bl.a. fällbord, byråar och olika sorters askar. Föremålen såldes inte bara inom mälardalen utan även till Stockholm och till andra länder. Det främsta namnet inom alrotsföremålsproduktionen är Jacob Sjölin (1737-1785). Alroten togs inte från alens rötter utan från stamansvällningar vid rötterna. I synnerhet vid Mälarens stränder har tillgången på detta sorts virke varit god. På slottet förvaras en kortkatalog, upprättad av f.d. antikvarie Carin Thorsén. Den upptar över 300 alrotsföremål tillhörande museer, privatpersoner etc.
Lorentz Lundelius (född?-död 1807ca), gick i lära, liksom sin broder Anders Lundelius, hos Jacob Sjölin (Brodern Anders L. flyttade till Stockholm och etablerade sig som en av den gustavianska/sengustavianska tidens största snickare). Lorentz L. gifte sig med Sjölins änka Maria Forsman 1788 och övertog därmed verkstaden. Senare tycks Lorentz ha övergivit hustrun och flyttade 1805 till Mariefred och 1807 till Södertälje. Åke Nisbeth återger i sin artikel en notis från Kung Karls dödsbok 1815 där det står att "Escatullmakaren Lundelii av honom övergivna hustru, fattighjonet Maria Forsman, dränkt sig i sjön nedanför Kungsör." Mellan 1793 och 1805 var Lundelius mästare i Köpings snickarämbete.
Litteratur:
Anette Glöde, Fanering med Alrot, Linköpings universitet/Carl Malmsten, 2001
Åke Nisbeth, Schatullmakare i Köping och Kungsör, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1960
Torsten Sylvén, Mästarnas möbler : Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1999
Birgit Wennerberg, Köpings snickarämbetes historia, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1932
Tillstånd:
Bordet är sannolikt omfernissat. Senare gångjärn på baksidan som fungerar som pendel åt bordsskivan så att den går att fälla upp och ned.
Historik:
Västmanlands fornminnesförening köpte bordet 1983 på Bukowski auktioner för 7480 kronor och överlämnade det till museet. Kvittot finns bevarat och ligger i ett schatull med invnr. 21542 (bild 21543__d-e).
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».