History
-
-
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De kring 7800 föremålen som framkom, omfattar byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, läderföremål, hästutstyrsel och köksföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. De arkeologiska undersökningarna rapporterades aldrig i sin helhet, men föremålen ger ändå en bild av livet i Smålands inland under 1400-talet till början av 1600-talet.
När Växjö stift bildades under 1100-talets andra hälft, hade kyrkan sedan tidigare byarna Hov och Thiudby på Kronobergshalvön, men biskopen hade sin huvudgård på det närbelägna Helgö. I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1350 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte helt klarlagt. På 1440-talet finns det skriftliga belägg för omfattande befästningsarbeten i sten på borgen och det äldsta fyndmaterialet är från tidigt 1400-tal. Om den äldsta borgen på ön kan ha byggts i trä, samt om de arkeologiska undersökningarna på 1930 och 40-talet verkligen gjordes till botten, är dock oklart.
Den äldsta kända anläggningen var en kastellborg med hörntorn, ett källarhus med stengrund, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Efter 1630-talet började slottet förfalla. Landshövdingen, som representerade ett nytt administrativt system med ämbetsmän som fick statlig lön istället för gods och gårdar, valde att bo på Kronobergs kungsgård istället för Kronobergs slott. Då slottet inte längre hade någon funktion blev det snabbt en ruin, och en hel del byggnadsmaterial återanvändes till hus i Växjö stad.
_________________________________________
-
Proveniens
- Fyndort Sverige Småland Kronoberg Växjö Växjö Kronobergs Slottsruin stg 826 93:1
-
Classification
-
- Arkeologi OU 172
- Metallhantverk OU 326
Placement
References
-
- Fornlämningstyp Borg
- RAÄ nr 93, Växjö socken
- Ekonom/kartblad 5e 2h Kronoberg
- Litteraturreferenser Tuulse, Armin (1949). Kronobergs slottsruin. Stockholm: Wahlström & Widstrand
- Litteraturreferenser Tuulse, Armin & Larsson, Lars-Olof (1986) Kronobergs slottsruin. Omarb. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet
- Fyndnummer 2499 (Fyndjournal II för Kronobergs slottsruin, fältfyndnummer 1674 - 3323)
- Ruta 56 på Stallholmen, vid sållning
License information
- License Contact owner for more information
Metadata
- Identifier M 17000-399
- Alternative name 2499 - Institutionsintern katalog/lista (Fyndjournal II för Kronobergs slottsruin)
- Part of collection Arkeologi
- Owner of collection Kulturparken Småland/Smålands museum
- Institution Kulturparken Småland / Smålands museum
- Date published July 11, 2018
- Date updated February 7, 2019
- DIMU-CODE 021027871065
- UUID FC55AFA8-9E1F-426A-AC5A-92E295399DF4
- Tags
Add a comment or suggest edits