Armémuseums modellsamling

By Armémuseum

1879 öpnnade dagens Armémuseum under namnet Artillerimuseet i den nuvarande museibyggnaden Stora Tyghuset. Redan 1759 inrättades i Stockholm en "modellkammare för artillerivetenska ...

1879 öpnnade dagens Armémuseum under namnet Artillerimuseet i den nuvarande museibyggnaden Stora Tyghuset. Redan 1759 inrättades i Stockholm en "modellkammare för artillerivetenskapen", en samling som sedan kom att utgöra kärnan till den artillerimodell- och vapensamling som inrättades i och med Artillerimuseets öppnande. Därefter har Armémuseums samling vuxit med flera olika modeller och består idag av över 500 föremål.

493 objects

Modell av 24-pundig kanon

Grupp F I. Modell av 24-pundig kanon, s k ½-kartaun. Skala 1:6. I modellen ingår eldrör, lavett, riktspak och riktkil. Inslaget är Nr 7. Inskriptionen M W Mei F. Gedan Anno 1666. S ...

Grupp F I.
Modell av 24-pundig kanon, s k ½-kartaun. Skala 1:6.
I modellen ingår eldrör, lavett, riktspak och riktkil. Inslaget är Nr 7.
Inskriptionen M W Mei F. Gedan Anno 1666. Sannolikt tillverkad av Michael Weinholdt, Danzig/ W Tepfers.

Modell av 18-pundigt eldrör

Grupp F I.
Modell av 18-pundig notslanga. Skala 1/5. I modellen ingår eldrör, lavett, riktspak och laddskyffel. (De båda senare fattas.)
Kapten F A Spaks katalog 1888.

Modell av 12-pundig granatkanon m/1833

Modell av 12-p granatkanon m/1833.
24-pundig, i lavett m/1831 med föreställare och utrustning. Skala 1:8. Till modellen hör ett 12-pundigt eldrör.

Modell av 6-pundig kanon m/1832

I lavett med föreställare och tillbehör. Skala 1:8.

Modell av kanon

Kanonmodell, Frankrike 1764-1830. Gåva till gen.löjtn. C. E. Almgren av franske armechefen general Alain de Boissieu vid den förres besök vid franska armen april 1974. Graverad m ...

Kanonmodell, Frankrike 1764-1830.

Gåva till gen.löjtn. C. E. Almgren av franske armechefen general Alain de Boissieu vid den förres besök vid franska armen april 1974.
Graverad mässingsplåt med texten: Le Géneral d'Armée Alain de BOISSIEU Chef d'etat-Major de l'Armée de Terre au Lieutenant Général Carl Erik ALMGREN Commandant en chef de l'Armée de Terre Suedoise.
Graverad mässingsplåt med texten: CANON DE 12 CAMPAGNE 1764-1830. SYSTEM GRIBEAUVAL.

Modell av Pontoner m/1875

Modell i silver tillverkad av C.G. Hallberg 1910 föreställande pontoner med tillbehör till krigsbro m/1875. På sockeln en skylt med inskription: "Till generalmajoren och kommendör ...

Modell i silver tillverkad av C.G. Hallberg 1910 föreställande pontoner med tillbehör till krigsbro m/1875.

På sockeln en skylt med inskription: "Till generalmajoren och kommendören m.m. Gustaf Alarik Cson Bergman med vördnad och tillgifvenhet från Kungl. Fortifikationens underofficerare".

Märkt. C.G. Hallberg H7 (se nedan).

Består av: från vänster på bilden
Mellanponton m/1875
Stävponton m/1875
2 ankare med linor
2 underslagsregel med dubb
1 undeslagsdyna
1 drejare för ankartågets fastgörande
1 bockben
1 båtshake
2 linor
6 åror

2010-12-03 EW

Modellen är märkt med silverstämplar: CG Hallberg, tre kronor (sk kattfot), årsbeteckning H7 (1910) samt ortsmärke för Stockholm (troligen s:t Erik). Dessa finns på: skylten, stävpontonen, mellanpontonen, underslagsreglarna och kanske på fler ställen.
2020-02-28 EW

Modell av landsvägsbro

Del av landsvägsbromodell för 3-t lastbil 1920.

Modell av landsvägsbro

Del av landsvägsbromodell för 3-t lastbil 1920.

Modell av släpvagn

Modell av föreställare

Skala 1/8, av Helwigs konstruktion.

Modell av föreställare

Grupp F I.
Modell av 6-pundig fältkanon m/1832. Skala 1/10. Kapten F A Spaks katalog 1914.
I modellen ingår eldrör, lavett, föreställare, 2 handspakar, en avbruten viskare.

Modell av föreställare

Grupp F I.
Modell av föreställare till 12-pundig fältkanon, Frankrike. Gribeauvals modifierade fältartillerisystem 1765. Till modellen hör även en lavett.

Modell av föreställare

Grupp F I.
Modell av föreställare till 12-pundig kanon m/1844, Italien. Skala 1/5. För sardinska fältartilleriet (där benämnd 16-pundig) av Cavallis konstruktion.

Modell av Ledningscentral Typ A

Typexempel på huvudcentral i berg, inbyggd i plexiglashuv. Ledningscentral Typ A. Ledningscentralerna delades in typ A-F beroende på storlekar där A utgjorde den största och F den ...

Typexempel på huvudcentral i berg, inbyggd i plexiglashuv.

Ledningscentral Typ A. Ledningscentralerna delades in typ A-F beroende på storlekar där A utgjorde den största och F den minsta. I vissa civilförsvarsområden fanns även särskilda centraler benämnda ”A större”. Moderniseringar gjordes under 1980-talet och alla anläggningar delades in i sju kategorier där typ A föll in under den nya beteckningen Kategori 1.

Vanligtvis gjordes generella modeller av olika typer av skyddsrum och ledningscentraler men sällan av denna detaljrikedom, vilket gör den sällsynt.
Kategori 1 (Berganläggningar byggda 1950 – 1960). Anläggningarna bestod av ett större bergrum för huvudbyggnaden och ett mindre för reservkraft. Bergrummen var belägna på varsin sida om en ingångstunnel. Separat nödutgångstunnel saknades. Skyddet mot luftstötvågor bestod endast av enkla skyddsbarriärer. I luftintagen fanns stenfilter och singelventiler. Avloppet var oftast helt utan skydd både mot luftstötvåg och gasinträngning. Pumpgrop saknades. Kabelintagen utfördes med ingjutna kablar eller dåligt tätade genomföringar i cementrör eller rörhylsor. Kabelgenomföringar av typ KGH, KGF och KGB saknades. Gasskyddet bestod av enkla betongväggar som ofta uppvisade stora läckage, framför allt via genomstick för dräneringen. Därmed var gasskyddet ofta bristfälligt. Fasta saneringsanordningar saknades.

Anläggningarna gav ändå som regel gott skydd mot konventionella vapen medan skyddet mot kärnvapen var desto sämre.
Inbyggnaden hade två våningar. Entréutrymmet var litet. Arbetsutrymmena uppdelades i många små rum som hade dåliga ljud- och ljusförhållanden. Brandbelastningen var hög på grund av träkonstruktioner. Otillräckligt kök och matsal för tillredning eller varmhållning och utspisning av mat. Förläggningsutrymmen hade tämligen låg standard och med ofta brandfarlig inredning.

Maskinutrymmena små och ofta utförda med låg ljudisolering vilket gjorde att ljud strömmade från till den övriga anläggningen. Det som inte finns med på modellen och som beskrivs i texten ovan är ingångstunneln och det mindre bergrummet för reservkraften.