Photo: Persson, Arne / Hallands kulturhistoriska museum

Bexellska ryggåsstugan

397 objects

Traditionen berättar att Jöns Jönsson tog med sig sin snusdosa av mässing men när Bexell fick se detta sade han: ”Nej du Jöns, den får du lämna kvar, den hör till lösöret.”

Kulsegårdsstugan plockades ned stock för stock. Den återuppfördes 1879 som museum på Göingegården norr om Varberg, där Alfred Bexell då var bosatt. Alfred Bexell hade tidigt intresserat sig för den gamla folkkulturen. Han hade bl.a. en stor samling sydsvenska bonader, en mängd allmogeföremål och stora samlingar av silver och arkeologiska fynd. Samlingarna inhystes i den inköpta stugan. 1890 flyttades stugan till Torstorp i Grimeton socken och 1899 flyttades stugan till Kullagård i Veddige. Sedan 1907 har stugan haft nuvarande placering på Träslövsvägen 1, kv Vindragaren 3:33 i centrala Varberg.

Bexell hade även förvärvat en stuga på Balgö som han sannolikt också hade för avsikt att montera ned och flytta. Han nöjde sig emellertid med att tillvarata enstaka inventarier härifrån som han placerade i museet i den återuppförda Kulsegårdsstugan.

År 1916 försåldes större delen av föremålen på auktion. En insamling möjliggjorde att en del av föremålen köptes in och bildade grunden i Varbergs museums samlingar. I museets ägo finns ca 340 av föremålen från Bexells samling.

Bexellska ryggåsstugan donerades av familjen Strömbom (Bexell) till Stiftelsen Hallands länsmuseer 2003. Kapten Nils Strömbom (1898-1983) tjänstgjorde som militär både i Halmstad och i Stockholm. Han var expert på bonadsmåleri, främst det sydsvenska, och utnämndes av Lunds universitet till fil.dr honoris causa och var ledamot av Kungl. Gustaf-Adolfskademin samt i Vetenskapssociteten i Lund. Han deltog i uppbyggnaden av Varbergs och Halmstads museer.

1 comment

  • Information utlagd på nätet av Hallands Kulturhistoriska Museum

    https://digitaltmuseum.se/021106382906/bexellska-ryggasstugan

    Kommentarer lämnade av Margareta Strömbom 29-08-2017:

    Lerfatet ovan tillhör inte Bexellska ryggåsstugan. Det har flyttats dit efter det Bålastugan skänktes testamentariskt av mina föräldrar till Stiftelsen Hallands länsmuseum 2003.

    Bexell arrenderade Balgö åren 1875-1900. Ön tillhörde Träslöv pastorat. Bexell hade inte för avsikt att montera ner och flytta ryggåsstugan på Balgö. Han önskade en mer välbehållen ryggåsstuga och visste att sådana fanns på annat håll i Halland (se Strömbom, Margareta: "Bålastugan ..." s. 84).

    Vad gäller museet i Bålastugan (1879-1915), är det viktigt att skilja på å ena sidan RYGGÅSSTUGAN inklusive dess lösöre, som följde med huset från Harplinge; å andra sidan BEXELLSKA SAMLINGARNA, som omfattade de kulturhistoriska föremål som Bexell samlat under årens lopp, och som ställdes ut i häbbaren.

    Donatorn Nils Strömbom var yrkesofficer och tjänstgjorde på I16 i Halmstad till ca 1942; sedan arbetade han på Försvarsstabens Krigshistoriska avdelning, Stockholm, fram till 1948, då han med kaptens grad avgick med pension. År 1945 blev han fil. kand. i etnografi och etnologi, och 1955 fil. lic. på en avhandling om det sydsvenska bonadsmåleriet. 1977 utnämndes han av Lunds universitet till hedersdoktor för sin unika forskarinsats kring bonadsmåleriet under ett halvt sekel; sin första uppsats publicerade han 1932 tillsammans med Albert Sandklef under namnet Nils Sandberg (hans styvfars namn). Han deltog i uppbyggandet av museerna i Halmstad och Varberg samt i utgrävningen av Bockstensmannen.

    [Sänt som kommentarer på nätet, 29 augusti 2017]

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

Share to