Från mitten av 1800-talet blev de naturvetenskapliga ämnena allt viktigare vid läroverken. Eleverna skulle inte bara läsa sig till kunskap. För att få större förståelse skulle de ä ...
112 objects
FLADDERMUS
Gråskymliga fladermusen
Vesperugo discolor hona
Kolthoffs naturaliemagasin, Uppsala
Tagen vid Vänersborg maj 1907.
RÖKKVARTS
BERYLL
Ett mineral med sexkantig kristallform. Den formen är tydlig i detta exemplar. Det som glittrar är vit glimmer. Beryll används bland annat till smycken och kan ha flera olika färg ...
GRODA
Preparat av ätlig groda
Rana escutenta
Grodan är uppläkt för att visa hur den ser ut anatomiskt.
ELEKTRISKT BATTERI
Ett elektriskt batteri bestående av fyra stycken Leydnerflaskor (laddflaskor) sammankopplade med metallstänger och stående i en trälåda, vars inre botten är klädd med vad som troli ...
HIMMELSGLOB
En himmelsglob med stjärnhimlen med dess stjärntecken. Himmelsgloben saknar ställning. Globen är från år 1824. Illustrationerna på globen föreställer bland annat stjärnor och stjär ...
VÄXTPRESS
Växtpress som tillhört Britt-Marie Atterhög i Vänersborg. Under sin skoltid i Vänersborg på 1940-talet hade Britt-Marie i uppgift, likt alla elever, att samla och pressa exempel ur ...
ÖGA
ÅNGMASKIN
Ångmaskin, modell, på bottenplatta i trä. En genomskärning av mekaniken i en ångmaskin. Ånga pressas in genom ett rör och konstruktionen får pistongen i cylindern att pressas upp ...
FOSSIL
Ett fossil av en tand av dinosaurien Spinosaurus aegypiacus. Dinosaurien levde under kritaperioden som är ca 97 miljoner år sedan. Fossilet är hittat i Teganaformationen i Kem Kem ...
FLADDERMUS, skeletterad
Fladdermus, hona
Eptesicus nilsonii
Västergötland, Hålanda socken 25/7 1964
Vikt: 12 g, Längd: 64 mm Svans: 39 mm
Coll o prep E. Johansson
FOSSILT TRÄ
Fossilt trä kallas även för förkislat trä. Fossilt trä bildas då ett dött träds beståndsdelar utbyts ut genom cirkulerande vatten som medför sediment. Detta exemplar är en liten de ...
HEULANDIT
BERGKRISTALL
Ett mineral som är en kvarts och består av kiseldioxid. Mineralet har kristallform, är färglös och klar och används ofta i smycken. Detta exemplar har okänt ursprung men ingår i Ad ...
KIPPAPPARAT
En kippapparat i glas med en toppöppning, en övre sidoöppning samt en nedre öppning som är igenkorkad med en "glaskork", vilken är fastsatt i föremålskroppen med ett slags metalltr ...
BUNSENBRÄNNARE
VIKTSATS
En av två stycken viktsatser. I en trälåda finns olika vikter samt två pincetter. Följande vikter finns i satsen: 100 g, 50 g, 20 g x 2 samt 10 g. Föremålet är ej komplett. Viktsa ...
GLOB
Glob på metallstativ. Ena halvan av globen är svart och den andra halvan är vit. Föremålet visar hur månen blir från hel till halv till månförmörkelse beroende på hur solen lyser p ...
HÖRSNÄCKA
Modell av uppförstorat hörselorgan av människa. Modellen är öppningsbar på två ställen, för att kunna studera hur balanssinnet med båggångar och hörselorganets snäckan ser ut inuti ...
PORTÖR
Blommotiv med guldfärg.
Funnen på tomt på Edsgatan där ombyggnad av hus pågick (Nordfeldts konditori).
Från mitten av 1800-talet blev ämnena naturvetenskap, dagens biologi, fysik och kemi allt viktigare vid läroverken. Undervisning skulle anpassas till det nya industrisamhälle som växte fram. Nya yrken skapades. Nya kunskaper krävdes hos eleverna.
Tidigare hade främst läroböcker, kartor och annan litteratur varit det viktigaste materialet i undervisningen. För naturkunskap, fysik och kemi behövdes dock något mer ä instrument och samlingar.
För att kunna lära fysik och kemi krävdes att eleverna också kunde utföra olika experiment och att man kunde illustrera vissa fysiska lagar och kemiska reaktioner. För detta krävdes att man på skolan hade olika fysiska instrument liksom laboratorieutrustning för kemin. Man inredde nu också särskilda klassrum för just dessa ämnen. Det var viktigt att inte bara läsa ämnena – man skulle själv utföra dem.
När det gällde ämnet naturvetenskap, som idag kallas biologi, behövdes stora samlingar av monterade fåglar, ägg, däggdjur, fiskar, insekter, snäckor, mineraler och växter. Dessa kallades naturaliesamlingar. Fototekniken var ännu inte tillräckligt utvecklad och enda sättet att på nära håll kunna studera ett djur var att ha ett monterat exemplar. Eleverna kunde då även få se djur som levde i andra delar av landet eller världen. När det gällde växter krävdes av eleverna att de själva skulle samla ett stort antal. Dessa pressades, torkades och limmades fast på pappersark. Arken lades på hög som i en bok – ett herbarium.
På flera läroverk skapades under 1800-talet vad som kunde liknas vid små naturhistoriska museer där eleverna skulle lära sig grunderna i zoologi, botanik och geologi.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».