Nordiska salen - Kunskapsresan

112 objects

FLADDERMUS

Gråskymliga fladermusen
Vesperugo discolor hona
Kolthoffs naturaliemagasin, Uppsala

Tagen vid Vänersborg maj 1907.

RÖKKVARTS

Ett mineral som är en kvarts och består av kiseldioxid. Kvartsen har kristallform och färgen är mörk, rökfärgad. Exemplaret kommer från Hässelkulla i Närke, Sverige.

BERYLL

GRODA

Preparat av ätlig groda
Rana escutenta
Grodan är uppläkt för att visa hur den ser ut anatomiskt.

FOSSIL

FOSSILT TRÄ

HEULANDIT

Ett mineral som är en zeolit. Exemplaret kommer ifrån Drio le Pale, i Alto Adige i Italien och tillhör Adolf Andersohns samling.

BERGKRISTALL

FOSSIL

Ett fossil av en tand av hajarten Megalodon.

ELEKTRISKT BATTERI

HIMMELSGLOB

VÄXTPRESS

ÖGA

Modell av ett uppförstorat människoöga. Modellen kan plockas ner i åtta delar, för att kunna studera ögats funktion i detalj.

ÅNGMASKIN

FOSSIL

Fossil av en fisk, som är ett ryggradsdjur. Exemplaret kommer troligen från dåvarande Böhmen i Österrike-Ungern och ingår i Adolf Andersohns samling.

FOSSIL

Ett fossil av en trilobit, en utdöd djurgrupp. Djuret är ett leddjur. Exemplaret kommer troligen från Prag i dåvarande Österrike-Ungern och ingår i Adolf Andersohns samling.

FOSSIL

Fossil av ett blötdjur. Var exemplaret kommer ifrån är okänt.

FOSSIL

Ett fossil av en sjöborre som är en tagghuding. Exemplaret kommer från dåvarande Teplitz i Böhmen i Österrike-Ungern och ingår i Adolf Andersohns samling.

FOSSIL

FOSSIL

En förstenad nöt. Exemplaret kommer troligen från dåvarande Elbogen i Böhmen i Österrike-Ungern och ingår i Adolf Andersohns samling.

Från mitten av 1800-talet blev ämnena naturvetenskap, dagens biologi, fysik och kemi allt viktigare vid läroverken. Undervisning skulle anpassas till det nya industrisamhälle som växte fram. Nya yrken skapades. Nya kunskaper krävdes hos eleverna.

Tidigare hade främst läroböcker, kartor och annan litteratur varit det viktigaste materialet i undervisningen. För naturkunskap, fysik och kemi behövdes dock något mer ä instrument och samlingar.

För att kunna lära fysik och kemi krävdes att eleverna också kunde utföra olika experiment och att man kunde illustrera vissa fysiska lagar och kemiska reaktioner. För detta krävdes att man på skolan hade olika fysiska instrument liksom laboratorieutrustning för kemin. Man inredde nu också särskilda klassrum för just dessa ämnen. Det var viktigt att inte bara läsa ämnena – man skulle själv utföra dem.

När det gällde ämnet naturvetenskap, som idag kallas biologi, behövdes stora samlingar av monterade fåglar, ägg, däggdjur, fiskar, insekter, snäckor, mineraler och växter. Dessa kallades naturaliesamlingar. Fototekniken var ännu inte tillräckligt utvecklad och enda sättet att på nära håll kunna studera ett djur var att ha ett monterat exemplar. Eleverna kunde då även få se djur som levde i andra delar av landet eller världen. När det gällde växter krävdes av eleverna att de själva skulle samla ett stort antal. Dessa pressades, torkades och limmades fast på pappersark. Arken lades på hög som i en bok – ett herbarium.

På flera läroverk skapades under 1800-talet vad som kunde liknas vid små naturhistoriska museer där eleverna skulle lära sig grunderna i zoologi, botanik och geologi.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to