Norrköping sjösattes 1858 som fregatt, men höggs ner till korvett vintern 1865-1866. Såsom korvett ansågs Norrköping vara ett av de vackraste segelfartyg i Svenska flottans historia. Hon efterträdde korvetten af Chapman som kadettfartyg för att enligt kungligt brev den 2 maj 1902 bli kasernfartyg.
Hon var bestyckad med fyra 6,81-tums bombkanoner och 18 trettiopundskanoner. Bestyckningen 1876 hade dock ändrats till två 16,7-centimeters bombkanoner, fyra räfflade 12,2-centimeters framladdningskanoner M/73 och tolv trettiopundiga kanoner. Ett decennium senare bestod artilleriet av åtta 12,2-centimeters kanoner M/81, tio trettiopundskanoner, två 67-millimeters landstigningskanoner M/63 och fyra kulsprutor, varav en av de sistnämnda togs bort 1896.
Fregatten Norrköping for under hösten 1861 mot Nordamerika med uppdrag att beskydda svensk handel och sjöfart i denna världsdel under det pågående amerikanska inbördeskriget. Som skeppspräst ombord tjänstgjorde pastor Lars Johan Govenius, en civil präst från Örebro.
Som korvett var Norrköping ett av de fartyg som omväxlande användes under expeditioner i Medelhavet eller amerikanska farvatten under tiden 1862-1880. Sin första expedition gjorde hon den 20 juni 1866. Under perioden 1879-1982 var Norrköping rustat för expedition i svenska vatten för övningar med exercisskolornas manskap.
Sedan en ny och fristående skeppsgossekår hade organiserats 1907, användes Norrköping i form av logementsfartyg under lång tid för inkvartering av de 200 skeppsgossar som placerats i Marstrand.
Enligt kungligt brev den 20 juni 1930 skulle Norrköping inte längre besiktigas. Hon efterträddes den 1 september 1935 av det före detta pansarskeppet Niord och året därpå utrangerades Norrköping formellt. Ett misslyckat försök gjordes att bevara henne som museiföremål, varför hon i stället såldes och rådbråkades samt höggs upp i Torekov.
