main article image
David Schreiner, Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Lagens långa arm

I Magasinvåningen visar Sundsvalls museum föremål och fotografier från samlingarna. Denna gång med fokus på polisens arbete med att upprätthålla lag och ordning och att bekämpa brott några årtionden bort.

Polisen i Sundsvall

Sundsvalls polis- och ordningsväsendes utformning har varierat genom åren. Före 1870 hade Sundsvalls stad fyra polismän och ett antal oavlönade kvartersmän med ansvar för att upprätthålla ordningen. Polisen arbetade för att ordningsstadgan skulle följas. Kvartersmännen skulle bland annat hålla uppsikt över bränder, vaka över ordning och snygghet och närvara vid mantalsskrivningar.

Sundsvalls snabba utveckling under senare delen av 1800-talet medförde att stadens polis- och ordningsväsende behövde förstärkas. Kvartersmännens uppdrag försvann 1870 och de ersattes av en utökad polisstyrka. Staden hade nu sex konstaplar och lika många extrakonstaplar anställda, som dessutom från och med nu bar uniform.

En grupp okända poliskonstaplar, 1915-1925 Okänd, Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Organisationen utökades 1877 med en särskild spaningsavdelning och vid sekelskiftet 1900 bestod Sundsvalls poliskår av 29 konstaplar. 1932 infördes statspoliser i Sverige. De var statlig finansierade och utbildade poliser som skulle förstärka polisen i städerna. Händelsen i Ådalen 1931, där militären hade dödat fem demonstranter, var orsaken till att man beslutade om förstärkning av utbildade poliser i städerna.

Sundsvalls poliskår utökades 1934 med en statsfinansierad polisstyrka på 15 man, en motorcykel, tre bilar och sex hästar. Fram till 1948 hade polisen lytt under magistraten och borgmästaren hade varit polischef men nu inrättades en särskild poliskammare som hade ansvar över stadens polisstyrka.

Uniformen

Polisens uniform har inspirerats av militäruniformens design och tidens mode och uniformen kunde se olika runt om i landet. År 1925 kom en ny polislag och en enhetlig polisuniform i Sverige.

Porträtt av Johan Oskar Attaque (1863–1938) Han var verksam som poliskommissarie i Sundsvall under cirka 40 år. Okänd, Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

I tjänstens tecken

Poliser vid Sköns polisdistrikt 1930-tal. Huset stod vid det som idag är Ortviksvägen 14, användes som polisstation 1911–1935 innan verksamheten flyttade till Skönsbergs nya kommunalhus vid Medborgargatan. Okänd, Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Polisbrickor

Kronohäktet

Kronohäktet öppnades 1879 och fanns på Västermalm. Fängelset hade tre våningar och inrymde 53 celler. Det hade hög beläggning då det även användes som transportfängelse för fångar som skulle avtjäna fängelsestraff på annan ort och passerade Sundsvall. Innan kronohäktet stängde 1946 hade över 40 000 fångar suttit i cellerna. Byggnaden revs 1959.

Kronohäktet Okänd, Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Flygvy från öster över Västermalm och fängelset, kronohäktet, med rastgårdar. Fängelset revs 1959 för att ge plats åt Åkersviksskolan. Nilsson, Claes Lennart / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Kronohäktet inrymde ett 50-tal celler fördelade på tre våningar med järntrappor emellan och klassiska avsatser utanför celldörrarna. Norrlandsbild / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Fotboja. Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Fotboja Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Hand- och fotboja. Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Handfängsel. Schreiner, David / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Handbojor av järn bestående av två stycken byglar försedda med gångjärn och låsanordning med nyckel. Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Norska reservpolisbataljonen i Baggböle, Njurunda

I Sverige utbildades under andra världskrigets slutskede 15 000 norska polissoldater. Runt om i landet fanns 17 läger med olika inriktningar.

Under åren 1944–1945 pågick i Baggböle, Njurunda, ett läger för utbildning av norska reservpoliser, Fältbataljonen III. Som mest fanns cirka 1000 soldater i lägret. Det kallades reservpolisutbildning men var en förtäckt militärutbildning för norska män, med uppgift att förbereda sig för att skapa lugn i hemlandet efter att Tyskland hade besegrats. Idrott, hälsa och militära övningar stod på schemat i lägret och vapnen som användes lånades ut av den svenska armén.

Bataljonen bestod av bataljonsstab, understödskompani, stabskompani och tre gevärskompanier. Anläggningen var uppbyggd för att klara sig självständigt och hade allt som behövdes: kök, badstuga, fritidslokal, butik och post. En viktig uppgift hade välfärdsofficeren som ansvarade för att organisera fritiden med bland annat studiecirklar och filmkvällar. 9 maj 1945 lämnade reservpoliserna lägret för att åka tillbaka till Norge och skapa trygghet

Trafiklekskolan

Sundsvalls trafiklekskola var belägen vid Björneborgsgatan Skönsmon.
Ett samhälle i miniatyr hade byggts upp och på en 350 meter lång asfalterad sträcka kunde barnen lära sig trafikreglerna. Trafiklekskolan började med att träna gångregler för att sedan övergå till cykel i trafiken.

Trafiklekskolan vid Björneborgsgatan, invid brandstationen. Norrlandsbild/Tore Persson / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Polisen delar ut diplom på avslutningen vid trafiklekskolan i Sundsvall. Norrlandsbild/Bosse Ericsson / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Fler föremål

Källor:

https://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=512&TES=Dtext

https://sok.sundsvallsminnen.se/dokument/info?AID=5083&TES=Dtext

Håkan Berglund, Reservpolitibataljon III i Baggböle 1944-1945. AFFAS Sundsvallsbygden nr 13.

Order this image

Share to