ur Familjen Bergströms arkiv
Berith Bergström - konsthantverkare och entreprenör
Det här är ett personporträtt av en av de mest välkända skaparna av miniatyrvärldar under 1900-talet. Hennes interiörer och möbler i miniatyr kunde köpas i butiken "Värmländskt hantverk" på Sibyllegatan 9 i Stockholm. Varumärket NOLBYN betingar ofta aktningsvärda priser när de går under de stora auktionsverkens klubbor.
Uppväxt och utbildning.
Berith Bergstöm föddes 1896 på Bosjö bruk, två mil nordväst om Filipstad, näst sist i en syskonskara på tolv barn. Föräldrarna Maria, född Dahl, och Albert Bergström, hade köpt Bosjö nedlagda järnbruk med omgivande stora skogar år 1884. Bosjö bruk var Värmlands största privata skogsegendom på den tiden, 37 torp hörde till herrgården och cirka 300 personer ska ha bott på Bosjö bruk. Brukspatron Bergström anlade nu i stället träsliperi, såg och snickerifabrik och lät bygga den smalspåriga Bosjöbanan för timmer- och produkttransport.
Från skolgång på Bosjön gick Berith några år i den kommunala flickskolan i Karlstad. När pappa Albert blev riksdagsman fick Berith börja i den Whitlockska samskolan i Stockholm. Albert Bergström satt i riksdagens första kammare i början på 1900-talet och motionerade bland annat för kvinnlig rösträtt.
Liksom sina syskon fick Berith fick en gedigen utbildning. Sin konstnärliga bana började hon vid Handarbetets Vänner och Hulda Lundins Högre Slöjdseminarium. Hon gick på Tekniska skolan, föregångaren till nutidens Konstfack, och studerade sedan vidare utomlands och kom till Wien och Wiener Werkstätte. Berith blev expert på att renovera och kopiera tyg- och tapettryck från olika epoker.
Personliga föremål i samlingarna
Storstaden och landsbygden
När Berith återvänt till Sverige bosatte hon sig i Stockholm tillsammans med systrarna Ingrid och Ragnhild och deltog bland annat i restaureringen av Hagapaviljongen. I samarbete med Nordiska museet, tog hon fram äldre tiders miljöer i minsta detalj. Likaså deltog Berith i arbetet när Skogaholms herrgård flyttats till Skansen.
Berith och hennes systrar skaffade sig längre fram i livet ett sommarställe i Lersjöed inte långt från Bosjön. Det var där hon startade tillverkningen av de stiltroget återgivna och till skalan 1:10 förminskade miljöerna med möbler och husgeråd. Det blivande varumärket Nolbyn kom från den lilla miniatyrby Berith byggde tillsammans med sina syskonbarn omkring 1930. Den var belägen norr om huset i Lersjöed, därav namnet. Miniatyrbyns förebild var förstås barndomens Bosjön.
I Lersjöed lärde hon också känna Carl Gustavsson, som snart började tillverka möbler och modeller efter hennes ritningar. Under 40 år arbetade Carl åt Berith Bergström hemma i sitt kök. Han jobbade med enkla redskap och hans MS-sjuka fru Anna hjälpte till att fernissa och måla.
På Sibyllegatan 9 i Stockholm öppnade Berith och systrarna 1938, en affär ”Värmländskt Hantverk” för att sälja sina alster. Själv kallade hon affären för sin ”bod”. Där tog hon emot många beställningar, inte minst från äldre människor som ville återge sina hem i miniatyr. I huvudstaden hade Berith fått kontakt med finmekanikern Dahlström. Efter hennes instruktioner tillverkade han husgeråd, ljusstakar, lampor, telefoner och andra småsaker. En annan medhjälpare blåste för hand de små glasen, karafferna och andra glasföremål. Systrarna och de närmaste släktingarna fick också hjälpa till och det berättas hur systrarna stickade grytlappar av sytråd på knappnålar.
År 1943 köpte prinsessan Sibylla ett dockskåp åt Haga-sessorna; Margareta, Birgitta och Desirée. Till The Swedish-American Institute i St Paul i Minnesota gjorde Berith en kopia av John Ericssongården i Långban.
Namnet Nolbyn kom att sprida sig över värden och Berith Bergström hade utställningar i både Tyskland och USA.
Tittskåp - Herrgårdsmiljöer
Dessa sju tittskåp är gjorda med inspiration av olika herrgårdsmiljöer, bland andra Skogaholms herrgård som hon ju upplevt nära under tidigare dokumentationsarbete på Skansen. Samma herrgård fick stå som förlaga när Berith byggde sitt Villa Edros, vid Lersjöed. Även Stadra herrgård i östra Närke har bidragit med intryck till lilla salongen med gyllengula textilier, liksom Bosjö herrgårds röda salong i nyrokoko.
Jul på Bosjön
Att julen hade en speciell betydelse för Berith, förstår man när man ser hennes sju skåp om hur högtiden firades på Bosjön. Man får följa barnens upplevelser från hemkomsten efter skolan inför jullovet, förberedelserna i köket med korvstoppning och bakning, julbyket ute på det frusna vattendraget. Under julaftonen gick man till de fattiga med matkorgen innan det var dags att äta julmaten och dela ut klapparna. Dessa tittskåp ställs ofta ut i museibyggnaden på Sandgrundsudden vid första advent och är omtyckta att besöka tillsammans med mor- eller farföräldrar.
Kristin på Börjfall
Berith började skriva en en visbok, i vilken hon skrev ned melodier och sånger från bygden runt Bosjön. Det berättar hennes brorson Ingmar Bergström om i sin bok från 2006. I 1700-talsstugan som hon först hyrde i Lersjöed, hängde en gitarr som hon använde för att ta ut tonerna och skriva ned i notblad. Den blev dock aldrig utgiven. Utkastet i original kan ses delar av här:
Källor:
"Miniatyrkonstnären Berith Bergström" (2006), av Ingmar Bergström "Dockskåp och miniatyrer : Värmland förr och nu 2008", av Birgitta Lindencrona "Nolbyn - Värmländskt hantverk : Miniatyrer och tittskåp av Berith Bergström" (2021), av Maria Bergström, Carl Jan Granqvist, m.fl. Värmlands Museums arkiv: fotografier av tittskåp, samt föremålsdokumentation Svart-vitt foto av Berith vid ett av skåpen, överst i artikeln; ur familjens arkiv. Övriga fotografier: Värmlands Museum