Det är högsommar på västgötaslätten och på de solkyssta fälten har höstsådden mognat till prima vete. Spannmål har man odlat ända sen människan blev bofast för cirka 10.000 år sedan. Den här bilden är dock tagen mycket senare - men exakt när är inte helt lätt att säga.
På bilden syns nämligen både det som hör det historiska jordbruket till - så som det sett ut i hundratals år. Samtidigt finns här gott som ny teknik i form av tröskverk, bulldozer och en fabriksny Volvo lastvagn.
Året är 1938 och det är just precis här så som stora delar av jordbruket såg ut vid den här tiden - en fot i det gamla och en i det nya.
Vid det här laget har slåttermaskinen antagligen konkurrerat ut lien som bönder använt sig av i över ett millenium. Men i bakgrunden syns hässjorna, som är jämngamla med lien, där vetet torkar i sommarsolen. De, likt hästen i förgrunden, levde kvar inom jordbruket in på 1940-talet.
Det stora tröskverket från Olléns i Flen är betydligt yngre än lien och hässjan. Även om tröskmaskiner tillhör det moderna lantbrukets mest högteknologiska maskineri så är grundprincipen densamma som för de tröskverk som introducerades under 1700- och 1800-talen. Innan dess hade bönder och drängar spenderat stora delar av vintern med att tröska skörden för hand.
Det som fick tröskverket att gå runt var en maskin som inte var gammal när bilden togs, men som idag är synonymt med bulldozrar - en caterpillar. Larvfötter hade patenterats redan på 1700-talet men det är när företaget Caterpillar drar igång sin verksamhet 1925 och patenterar sin egen variant på tekniken som den blir vedertagen. Den lilla bulldozern driver en lång bred rem som ligger som en åtta mellan de två maskinerna.
Längt till höger i bild syns kanske det mest moderna inslaget, en Volvo lastvagn. Det till höger placerade volvomärket på grillen avslöjar att det troligtvis är en LV81, 90 eller 180.
Men så här mångfasetterad skulle lantbruket bara vara i ett antal år till. Året efter bilden är tagen brakade andra världskriget loss och de tekniska framstegen inom krigsmakten skulle även driva på den teknologiska utvecklingen inom lantbruket. När kriget väl var slut var hästarna, hässjorna och de stationära tröskverken borta och hade ersatts av traktorer och skördetröskor. Här och där har dock både hästarna och hässjorna fått leva kvar.