Interiörbild av familj bland sina krukväxter.
Lövqvist, Albin / Länsmuseet Gävleborg
Krukväxter från förr
Vi är många som vårdar minnen från svunna tider. Till hjälp har vi kanske ett föremål som påminner om en släkting, en händelse eller en känsla från barndomen. Ibland är föremålet fortfarande vid liv - i form av en växt! Trädgårdshistoria börjar bli allt mer utforskad. Genom inventeringar och arkeologiska utredningar kan vi ta reda på vad som odlats och vårdats i våra trädgårdar över tid.
Vad som är mindre utforskat och beskrivet i litteraturen är våra krukväxter. Många gånger har de stått där på fönsterbänken i generationer. Genom skott och sticklingar har riskerna för att växten ska gå ur tiden förminskats och kanske just därför överlevt när moderplantan tröttnat.
Överklassens växter
Gysinge, orangeriet.
Lundgren, Viktor / Länsmuseet Gävleborg
Länge har de bäst bemedlade i samhället omgett sig med importerade och exotiska växter. Till sin hjälp i växtvården kunde de ha både anställda och orangerier, där växterna kunde lagras vintertid. När borgerskapet började samla växter i sina fönster var det som statusexponering. Samma princip gällde när det odlade växterna sedan spred sig ut på landsbygden. Ofta hade hushållet då en enda blomma som vårdades ömt.
Krukväxter i våra samlingar
Kvinna med begonia på bordet.
Lindberg, Per / Länsmuseet Gävleborg
På svartvita fotografier står de där, anonyma i ett hörn eller framdukade för fotograferingstillfället. Det visar både på glädjen och statusen i att omge sig med en vacker växt. Kanske har växten i sig styrt fotografen då den slagit ut i blom.
Begonia
Vilka krukväxter finns då representerade på fotografier i våra samlingar? Begonian en favorit. Kärt barn har många utseenden precis som namn. Vissa har odlats för sina vackra blommor, andra för sina blad, så som änglavingen. Den blev allmänt odlad på 1850-talet och tack vare att den är lättodlad så finns sorter bevarade med riktigt gammal proveniens.
Två flickor med en storbladig begonia i bakgrunden.
Nilsson, Erhard och Emil / Länsmuseet Gävleborg
En grupp kvinnor med två stora begonior samt en myrten i höger hörn. Torsåker, runt 1910-talet.
Länsmuseet Gävleborg
Kvinna löser korsord, mitt på köksbordet en blommande begonia. Bollnäs, mitten av 1900-talet.
Olsson, Emil Emanuel / Länsmuseet Gävleborg
Aralia
Denna bladväxt härstammar från Japan vilket även hörs på dess latiska namn Fatsia japonica. Aralian blev allt vanligare mot 1800-talets slut vilket tidningarna från tiden vittnar om. Vid Gävleborgs läns lantbruksmöte 1882 ställdes växter ut på parad i läroverkets byggnad. De som tilldelades pris för särskilt fina eller ovanliga exemplar var i huvudsak trädgårdsmästare och brukspatroner från trakten. Norrlandsposten kunde (1882-06-28) trots detta rapportera att en änkefru Nordgren mottagit ett pris för en aralia på utställningen.
När det rapporterades i Norrlandsposten (1888-11-12) att rådhusvaktmästaren och blomstervännen Vinbom i Eskilstuna fått sin aralia att blomma dröjde det inte länge innan svar kom från Gävle:
Stor aralia i ena fönstret och en pelargon i det andra. Lenninge, Bollnäs.
Nilsson, Erhard och Emil / Länsmuseet Gävleborg
Ung dam i Ockelbo, 1920-tal. I fönstret en aralia i glaserad kruka.
Storm, Gösta & Edvin / Länsmuseet Gävleborg
En kaffetår i finrummet. I fönstret kikar en aralia fram. Torsåker, 1910-tal.
Eriksson, Enok / Länsmuseet Gävleborg
Brudpar fotograferade 1922. I bakgrunden aralior i par.
Länsmuseet Gävleborg
Aspidistra
Dess oansenliga utseende och lättskötta natur har givit denna växt smeknamnet ungkarlsblomma. Glöms vattningen bort är det alltså inte på liv och död när det gäller denna växt som även den härstammar från Japan. Den blev stor modeväxt runt mitten av 1800-talet där den trängdes med andra prydnadsväxter på blomborden i borgerliga hem. Den trivdes dessutom utmärkt i de svala vinterrummen innan centralvärmen gjorde intåg i svenska hem.
Familj i Gävle runt 1916. En rejäl aspidistra på fönsterbordet, krukan klädd med tidstypiskt crepepapper.
Länsmuseet Gävleborg
Aspidistrans placering i hörnet typisk, då den klarade mörkare lägen. Fotografering runt 1920.
Hillström, Olof / Länsmuseet Gävleborg
Katt på stol, 1900-1910. Framför fönstret trängs krukväxterna, på korgpiedestalen en aspidistra och slingrande murgröna. I bakgrunden en lilja och papyrus..
Eklöf, Esther / Länsmuseet Gävleborg
Läs mer:
Detta var ett smakprov på vad vi funnit i våra samlingar. För fördjupning finns bland annat följande läsning:
Krukväxter från mormors tid - Beyron, Ulla
Blomma kruka! - Arkio-Laine, Leena
Begonia - ett spännande släkte värt at återupptäckas - Breivald, Helena https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/pom/helena_breivald.pdf