Värmlandsliv är en utställning om människors liv i Värmland under 10 000 år. Från dagens uppkopplade liv tillbaka till de första spåren av människor i landskapet. Här möter du berättelser om människor som levt under olika tider med olika förutsättningar.
Utställningens innehåll är indelat i fem olika teman: - Tidslinjen - från stenålder till järnålder - Att leva av landskapet - Värmland växer fram - Brukstradition och innovation - Samhälle i förändring
De äldsta spåren efter människor i Värmland är ungefär 10 000 år gamla och hittades på en plats som vid stenålderns början var en liten ö i Vänern. Genom årtusenden har landskapet och växtligheten förändrats. Spåren efter människor visar att man utnyttjat lokala resurser men också haft ganska långväga kontakter med omvärlden.
Stenålder – 8200 – 1800 f.Kr. Stenåldern delas in i jägarstenålder och bondestenålder. Under de första årtusendens efter istidens slut levde människorna som jägare och samlare. Man flyttade runt till olika platser beroende på säsong. Landskapet var glest befolkat, men människor bodde i hela Värmland. Den nordligaste fyndplatsen i Värmland från denna period är Långflon i nuvarande Torsby kommun.
Bronsålder – 1800 -500 f.Kr. Perioden har fått sitt namn av materialet brons, som är en blandning av koppar och tenn. Bronset var en nyhet, ändå fortsatte de flesta att använda samma material som tidigare. Brons var en statusmarkör som ett fåtal hade tillgång till. I Värmland har man hittat knappt 80 föremål av brons. Analyser avslöjar att kopparen bröts i Spanien, Österrike och på Cypern. Bronsföremål påträffas ofta i monumentala gravar, vilket har gjort att forskare tolkat perioden som präglad av tydliga sociala skillnader.
Järnålder – 500 f.Kr. – 1050 e.Kr. Kunskapen att utvinna och bearbeta järn gav tillgång till bättre redskap och verktyg. Råvaran fanns i närområdet, i form av myrmalm och sjömalm. Under järnåldern blev klimatet kallare. Perioden präglades delvis av oroligheter och folkvandringar. Varor och trender från det mäktiga romarriket nådde ända till Norden.
Dagens värmlänningar kan gå till matbutiken och välja bland varor och livsmedel från hela världen. Men under tusentals år klarade människor sin försörjning genom att leva på det som landskapet erbjöd. Det räcker att gå tillbaka några generationer för att hamna i en tid när jakt, fiske, jordbruk och djurhållning var livsnödvändigt. Genom historien har människor hittat olika sätt att klara sin försörjning och få mat på bordet.
Dagens karta över Värmland visar ett landskap indelat i 16 kommuner. Karlstad, med omkring 90 000 invånare, är den största. En forntida karta skulle visa ett landskap utan gränser. Värmland fanns inte som namn eller geografiskt begrepp. Värmland har formats av de människor som under olika tider har bott och byggt här – från kyrkor och torp till funkishus och ishallar.
Den värmländska pappersindustrin är idag världsledande. I fabrikerna produceras pappersmassa, kartong och förpackningar som exporteras till hela världen. Längre tillbaka i tiden var det järnet som skapade välstånd och arbetstillfällen i länet. Under storhetstiden på 1600- och 1700-talen var Värmland en av de största järnproducenterna i världen. Den värmländska industrins historia från 1500-talet till idag handlar om företagsledare, brukspatroner och herrgårdsliv. Men också om det hårda arbetet i skogen, gruvan, hyttan, smedjan och fabriken.
Vid slutet av 1700-talet fick nya idéer om frihet och jämlikhet allt större spridning, samtidigt som den vetenskapliga och industriella revolutionen tog fart. Förändringarna var genomgripande och nådde så småningom också Värmland. Nya tankar, ny teknik och nya kommunikationer gjorde att människors liv förändrades i en takt som aldrig skådats förr.
