FVM.153 957 Vapenrock M/1910
Stina Hedvall / Flygvapenmuseum
Den sannolika historien om vapenrock m/1910
Flygvapenmuseum har vapenrock m/1910 i sin textila samling. Den togs fram till utställningen ”Flygfärdig - svenska flygvapnet tar form” och är en av sex uniformsplagg som visas i monter.
Uniformsmonter i utställningen Flygfärdig – det svenska flygvapnet tar form. Två från vänster är vapenrock m/1910. Här visas från vänster: uniform m/1873, vapenrock m/1910, uniform m/1930, uniform m/1938, flygjacka m/1948, lottakårens föreningsdräkt m/1951 samt en flygaruniform för barn.
Flygvapenmuseum
Efter studentexamen kom Kåge Lindner som studentbeväring till Flygkompaniet på Malmen där han fick lära sig flyga. Fotot är ett porträttfoto för certifikat.
SFF bildarkiv, bild 002-1085145
Utöver de tecken som rocken innehåller har vi tyvärr inte tillgång till någon historik eller annan information om vapenrock m/1910. Flyghistoriker Lennart Berns väckte dock frågeställningen om den kunde tillhöra den berömde piloten Karl-Gunnar ”Kåge” Lindner. Tecken, axelklaffar och andra detaljer tyder på att den kommer från tiden då Kåge hade anställning på Malmslätt. Det finns ett foto där Kåge bär en vapenrock med flygemblem på ärmen som visar att han var fältflygare på Flygkompaniet. De tre strecken på ärmen är utbildningstecken. 3:an är en symbol för Bodens ingenjörskår (Ing 3), vilket dåvarande Flygkompaniet ingick i och som Kåge tillhörde. Studentsnöre m/1873 (blått och gult flätat snöre) runt axelklaffarna indikerar att bäraren var värnpliktig student, vilket Kåge också var. Vi kan inte med all säkerhet säga att vapenrocken tillhört Kåge, men det är ett högst troligt antagande då tid, beteckningar och foto stämmer överens.
Fältflygare på Malmslätt
Kåge föddes 1901 i Oslo av värmländska föräldrar, intresset för flyg kom i tidig ålder. Han gick tekniskt gymnasium och kom till Malmslätt år 1922. Kåge erhöll flygcertifikat samma år och fick därefter fast anställning vid arméns flygkompani, där han kom att stanna i nära tre år. På Malmslätt utvecklade han sitt intresse och sin skicklighet för kulspruteskjutningar från luften. År 1924 tog han ingenjörsexamen vid Tekniska skolan i Stockholm, där utbildningen kom att bli ett värdefullt komplement i hans karriär som chefspilot.
FVMF.003024 Digital Museum. Grupporträtt av fyra militära flygare framför flygplan Dront nummer 0122 vid Hästholmen, 1923. K G Lindner står 3:e man från vänster.
Okänd fotograf / Flygvapenmuseum
Flygplan under Kåges tid på Malmen
FVMF.002174 Digital Museum. Verkstadshallen FVM år 1922
Okänd fotograf / Flygvapenmuseum
Flygkompaniets Tygverkstäder Malmslätt (FVM) stod för underhåll och reparation av arméns flygmaskiner och senare även tillverkning av sådana. Flygplanen som tillverkades och flögs vid den här tiden var bland annat FVM Tummelisa, Albatros, FVM S 18, M 1 Nieuport och FVM J 23. Det var öppna plan och som instrument hade man varvräknare, höjdmätare och möjligen fartmätare. Motorstörningar med nödlandningar som följd var inte ovanliga. Någon vädertjänst fanns inte. Skulle man flyga långt, som till Stockholm, ringde man järnvägsstationen i Kolmården och förhörde sig om vädret.
Provflygare, trafikflygare, långflygare och flygningar med krigsskadestånd till England
Kåges yrkeskarriär fortsatte på Aktiebolaget Aerotransport (ABA), där han erhöll anställning år 1924, så gott som direkt efter tjänstgöringen i Flygkompaniet. Under en resa till Dessau i Tyskland stiftade Kåge bekantskap med flygplanstillverkaren Junkers - den då ledande tillverkaren av trafikflygplan. Flygplanen var av aluminium.
Via Junkers fick sedan Kåge år 1925 det uppdrag som gav honom epitetet guldflygaren vilket gjorde honom känd i vida kretsar. På uppdrag av tyska staten transporterade han under två flygningar, från Berlin till London, en stor del av Tysklands krigsskuld till England.
TEKA0012766 Tekniska museet, Digital Museum ABA:s chefspilot Lindner har flugit med de flesta medlammarna av vårt kungahus.Här har prinsessan Ingrid gjort en färd med honom från London till Malmö.
Okänd / Tekniska museet
TEKS0016163, DigitalMuseum, Tekniska museet. Junkers F13 var världens första serietillverkade helmetallplan och tillverkades i ungefär 320 exemplar från 1919 till 1932. Detta exemplar köptes in 1923 av ABA, AB Aerotransport. Det finns några Junkers F13 bevarade i världen, varav en replika som är flygande.
Anna Gerdén / Tekniska museet
I slutet av 20-talet befann sig ABA i stark expansion, linjeflyget utvecklades betydligt genom avtal med de tyska, holländska och danska flygbolagen. Kåge blev chefspilot hos ABA, vilket innebar att han svarade för den flygtekniska delen av verksamheten, trafikflygarnas utbildning, rekrytering av piloter och telegrafister. Som chefspilot provflög han nyöppnade flyglinjer. År 1928 företog Kåge den internationellt uppmärksammade långflygningen från Berlin till Tokyo.
Flygplan Northrop Delta, och Northrop Gamma tillhörande ABA på flygfältet på Bulltofta, cirka 1934.
SAS
I USA provflög Kåge flygplanet Northrop, vilket resulterade i en beställning av två plan till ABA och ett hastighetsrekord på sträckan Paris – Stockholm med en flygtid på 4 timmar och 40 minuter. Kåge blev känd som en våghalsig och skicklig flygare, han ansåg sig dock ha ett stabilt och riskfritt yrke. Med en av de nyinköpta Northropflygplanen överlevde Kåge ett fallskärmshopp under en nattpostflygning och blev därmed medlem i The Caterpillar Club. Sveriges enda ”flygmiljonär” blev han år 1938, då hade han färdats en miljon flygkilometer.
Under kriget utförde Kåge flygningen av linjerna till Berlin, Amsterdam, Vasa och Skottland. Under en flygning mellan Skottland och Bromma, natten mellan den 27–28 augusti år 1943, försvann det plan som Lindner flög - en Douglas DC-3 benämnd som Gladan. Det har förmodats att planet blev nedskjutet av tyska jaktplan. Kåge blev 42 år.
Lästips och källor:
- Ekdahl, Mats: ”K.G. Lindner. Den okända historien om svensken som var en av världens bästa piloter”. Carlssons bokförlag, 2022.
- Svensk flyghistorisk förenings bildarkiv