Linköpings Elementarläroverk för flickor
Linköpings Elementarläroverk för flickor bildades som privatskola i april 1868. Den blev en kommunal flickskola 1903 och bytte namn till Elsa Brändströms skola år 1964.
Skolans historia
Linköpings Elementarläroverk för flickor bildades på privat initiativ och öppnades i april 1868. Startkapitalet sköts till av intresserade föräldrar och målsmän. Den första skollokalen låg i en förhyrd lokal i den Bergmanska gården vid Storgatan. Till den första terminen hade 26 elever infunnit sig. Flickorna hade alla genomgått ett inträdesprov. De indelades i tre klasser. Efter några år flyttade skolan till Carlssonska gården på nuvarande Kungsgatan 8, för att höstterminen 1883 flytta till den nybyggda skolan vid Klostergatan. Skolhuset finns fortfarande kvar på samma adress. Skolan låg vid den här tiden i utkanten av Linköpings stad, coh det fanns träd och buskar på skolgården. Skolan hade, när den var fullt utbyggd, 8 årkurser.
1903 tog Linköpings stad över ansvaret för skolan. Elevantalet växte och 1911 byggdes skolan till efter ritningar av arkitekten Axel Brunskog. 1934 bytte skolan namn till Kommunala flickskolan i Linköping. Namnet ändrades ännu en gång år1964. Då bytte skolan namn till Elsa Brändströms skola, ett namn taget efter en av skolans mest kända elever.
Bilder på skolbyggnaden
Flera bilder på skolan finns på Bild Linköping/Digitalt museum
Föreståndarinnorna
Skolan sköttes och leddes till en början av en föreståndarinna. (I läroverket för gossar hette motsvarande arbetstitel rektor). Föreståndarinnan skulle bland annat sköta det ekonomiska. Det var inkomster bl.a. elevernas avgifter. Det var utgifter som hyra, löner till föreståndarinnan och lärarinnor. Det var ved som behövdes till kakelugnarna, det var fotogen till fotogenlamporna, det var dricksvatten och vatten till rengöring. Det var också undervisningsmaterial som böcker, bläck och krita. Den allra första föreståndarinnan hette demoiselle Matilda Löfholm. Hon anställdes den 12 februari 1868. Första årets lön var 750 riksdalen. Alltså 62 riksdaler och 5 ... i månaden. Mamsell Löfholm lämnade sin befattning 1873 och hennes efterträderska hette fröken Hilda Harlingsson. Andra föreståndarinnor var fröken Kerstin Rüffel Bohman, fröken Vilhelmina Löfholm och fröken Ada Arwedson.
Lärare
Undervisningen i flickskolan hade en mer praktisk inriktning än i läroverken där pojkarna gick. Här gavs de allmänorienterande ämnena och de moderna språken ett större utrymme än naturvetenskap och matematik. Flickorna började i regel skolan vid 10 års ålder. Lärarinnorna som undervisade i skolan var oftast utexaminerade från det Högre lärarseminariet i Stockholm. Vid läsåret 1907-1908 var lärarstyrkan 20 personer, varav 19 var kvinnor och en var en man. Mannen hette Axel Falk och undervisade i kristendom. Flera manliga lärare (adjunkter och lektorer) från läroverket för gossar var även lärare för en del ämnen i de högra klasserna på skolan.
Den manliga arbetsstyrkan
Arbetsstyrkan vid elementarläroverket var till största delen kvinnlig, men undantag fanns. Som nämnts tidigare i artikeln fanns det vid läsåret 1907-1908 en lärare i kristendom som hette Axel Falk. Flera manliga lärare (adjunkter och lektorer) från läroverket för gossar var även lärare för en del ämnen i de högra klasserna på skolan. Det fanns även annan personal än lärare på skolan. 1868 jobbade "arbetskarlen Pettersson" på skolan. En annan man som jobbade på skolan var vaktmästaren. 1902 anställdes A. G. Olsson som vaktmästare. Samtidigt anställdes hans fru Alma som städerska. Anställningsbeviset finns bevarat bland Elementarläroverkets alla papper. På dokumentet står vilka arbetsuppgifter paret hade och att skolan stod för bostaden. Paret Olsson fick ”åtnjuta” ett rum och kök i skolhuset.
Eleverna
Vid skolstarten den 1 april 1868 hade skolan 26 elever, fördelade på tre klasser. De betalade 100 riksdaler om året för att få gå i skolan. År 1871 fanns 7 elever i skolans första avgångsklass. År 1945 hade elevantalet stigit till ca 450 flickor.
Vid sekelskiftet 1800-1900 läste eleverna i de högsta klasserna (högsta klassen var klass 8), de obligatoriska ämnena: modersmål, historia, ett främmande språk, hälsolära och hushållskemi samt de valfria ämnena: två främmande språk, geografi, bokföring och handarbete. Skolan åkte på flera studiebesök och för avgångsklasserna kunde en längre skolresa anordnas. Vid 1945 fanns flera skolföreningar. Flera ämnen förekom också. Det var ämnen som idrott, teater, teckning och hemkunskap. I ämnet hemkunskap ingick samhällets ekonomi, bank- och försäkringsväsen, budgetförslag, materiallära, bostadens inredning och vård, klädvård och möbleringsförslag.
Klasskort
Gymnastik
Skolkök
Uppehållsrum
Lucia
Några personer i skolans historia
Föreståndarinnan Ada Arvedson
Föreståndarinnan för Linköpings Elementarläroverk för flickor var åren 1885-1920 fröken Ada Arwedson. Hon föddes i Norrbärke socken i södra Dalarna den 4 maj 1854 och kom som 14 åring till Linköping. Hon skrevs in i Elementarläroverket höstterminen 1868 och var elev i den första avgångsklassen från Elementarläroverket vårterminen 1871. Ett klassfoto från just den avgångsklassen finns bevarat i Linköpings Stadsarkiv. Åren 1874-1875 var hon anställd som lärarinna vid flickskolan i Umeå men kom tillbaka till Linköpings Elementarläroverk vid hösten 1875 där hon först vikarierade som föreståndarinna, och sedan blev fast anställd den 17 december 1884. Hon undervisade även i klasserna. Åren 1907-1908 undervisade hon i kristendom och geografi. Tjänsten som föreståndarinna behöll hon till 1920. Efter sin pensionering flyttade hon till Örebro för att i september 1921 flytta till Ekudden, i Kimstad socken. Ada Arwedson var också medlem i Fredrika Bremerförbundet. Hon dog i Linköping den 26 december 1936. Vid firandet av hennes 50 års dag gavs, i tidningen Idun nr:20 1902, följande beskrivning av Ada Arwedson: "Den enkelhet och den ödmjukhet, hvarmed Ada Arwedson mottog dessa talrika bevis på sympati, äro utmärkande för henne. Ingen, som kommit i beröring med henne, skall kunna undgå att gifva erkännande åt hennes anspråkslösa, flärdfria väsen, eller tilltalas af hennes hjärtevarma sinnelag, och alla, åt hvilka hon gifvit sin vänskap, veta, att det är en vänskap för lifvet. ”Många äro mina fel och brister,” yttrade hon i ett tal på sin nyligen firade högtidssdag, ”men det kan jag dock säga, att jag velat det bästa, att jag älskat min skola och att min största glädje är att få arbeta i den.”
Jenny Maria Wallertedt
Jenny Maria Wallerstedt föddes den 11 april 1870 i Bjurbäcken, Lungsund, Värmland. Orten ligger några mil söder om Filipstad. 1890 utexaminerades hon från Högre lärarinnesiminariet i Stockholm och började därefter undervisa vid Linköpings elementarläroverk för flickor. Jenny undervisade i engelska och franska. Hon skrev dessutom läroböcker i båda språken. Under sexton år varJe ny ordförande i lokalavdelningen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping.Hon var deras ordförande från och med dess start 1903. Jenny var mycket aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt i Linköping. Hon reste flera gånger utomlands för att studera kampen för rösträtt i andra länder. Hon var dessutom engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalförening. 1919 valdes hon i i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter 29 år vid Linköpings elementarläroverk för flickor fick hon ett nytt arbete som rektor på Risbergska gymnasiet i Örebro. 1929 slutade hon som rektor. Jenny dog den 8 januari 1963 i Örgryte församling.
Skriv en kommentar
Tryck på länken. Glöm inte att nämna artikelns namn i din kommentar. stadsarkivet@linkoping.se
Källor
Olika typer av material i Linköpings stadsarkiv om Linköpings elementarläroverk för flickor, Linköpings flickskola och Elsa Brändströms skola. Materialet är bl.a. fotografier, betyg, inkomna handlingar, protokoll, ekonomi och olika liggare.Boken av Inga-Lisa Sandström "Linköpings flickskola - några glimtar ur en skolas öden."