Gotlands Museum
Tre systrars brudtäcken
Gotlands Hemslöjdsförening lät åren 1944-1948 systematiskt genomforska öns textilbestånd för att skapa ett slags "textilarkiv". Parallellt utförde man också forskning i syfte att få fram de inventerade textiliernas olika historiska sammanhang.
Som exempel på denna forskning kan nämnas de tre brudtäckena från 1700-talet som ägts av familjen Lindström.
Jacob Lindström och hans döttrar
Jacob Lindström (1764-1818) kom som flykting från Finland till Stockholm där visbyborgmästaren Petter Grewesmühl fäste sig vid hans "kvicka och livliga sätt" - och tog honom i sin tjänst på Gotland.
Genom giftermål blev köpmannen Jacob också befryndad med släkten Grewesmühl. Han gifte sig första gången 1796 med Sofia Albertina Neogard (1775-1804), som var dotter till kyrkoherden i Östergarn Nils Neogard och Antoinetta Sofia Grewesmühl. Senare gifte han om sig med Margareta Elisabeth Törner (1773-1828), och hon var dotter till hovpredikanten och stadskaplanen i Visby - Thomas Törner - och Anna Elisabeth Grewesmühl.
I sina två äktenskap fick Jacob Lindström fyra döttrar. När tre av dessa gifte sig skänkte han dem - förutom en präktig utstyrsel - varsitt brudtäcke. Täckena har passerat många släktled innan de till slut hamnade på Gotlands Museum under 1960- och 1970-talen.
Det första brudtäcket
Den äldsta dottern, Catharina Sofia Elisabeth (1797-1871), gifte sig år 1815 med Visbyköpmannen Daniel Calissendorf och fick då detta gula brudtäcke i gåva av sin far.
Täcket är från 1700-talets mitt och av gul sidenatlas som är matelasserad (kviltad) i rutmönster. I mitten av täcket finns en rundel med blomma. Längs alla sidor löper en bred bård med rankmotiv.
Fodret är av vit bomullslärft (kattun) med blad och stänglar i rött och rödbrunt. Fodertyget har troligen franskt ursprung.
Det andra brudtäcket
Den andra dottern i ordningen, Anna Margaretha (1807-1891), tog köpmannen och lantbrukaren Axel Hägg på Katthamra gård i Östergarn till make.
Hennes täcke är troligen tillverkat av en gammal så kallad "stubb" (en vadderad och broderad sidenkjol), och är från 1700-talets första hälft.
Täcket är av en rosafärgad sidenatlas och fodrad med rosa bomullstyg. Det är vadderat och stickat, och stickningens mönster är fyra blad som bildar ett rutmönster över hela mittpartiet. Längs långsidorna löper en bård i flera nyanser av grått och vitt silke i schattérsöm, knutsöm, bottensömmar och stjälkstygn.
Det tredje brudtäcket
Den tredje dottern, Engel Maria Gustafva (1812-1887), blev år 1835 gift med prosten i Eskelhem - Patrik Sturzenbecker - och fick då detta vita täcke i present.
Det här täcket har sannolikt kinesiskt ursprung och är från 1700-talets senare del. Precis som det rosa täcket har det troligtvis också varit en stubb innan det fick sin nuvarande form.
Täcket är av vit sidenatlas som är vadderad och stickad. Bårder löper längs långsidorna med flerfärgade silkesbroderier i schattersöm och stjälkstygn. Broderiet är mycket rikt och vittnar om en stor hantverksskicklighet.
Täcket är fodrat med vit bomullslärft med tryckt mönster i rött. Eventuellt härstammar fodret från Tobias Langs kattuntryckeri vid Kopparsvik i Visby.