Smedjan och stålbrukshuset fotograferade av Amadeus Bianchini omkring 1905. Stålbrukshuset är bevarat och finns kvar bland bebyggelsen i Nykvarns centrum.  Till höger Taxinge-Näsbys herrgårdsbyggnad sedd från parken. Taxinge-Näsby har på senare tid blivit känt som ”Kakslottet”. Okänd fotograf
Smedjan och stålbrukshuset fotograferade av Amadeus Bianchini omkring 1905. Stålbrukshuset är bevarat och finns kvar bland bebyggelsen i Nykvarns centrum. Till höger Taxinge-Näsbys herrgårdsbyggnad sedd från parken. Taxinge-Näsby har på senare tid blivit känt som ”Kakslottet”. Okänd fotograf Attribution (CC BY)

Turinge-Taxinge hembygdsförening

Turinge-Taxinge Hembygdsförening bildades 1971 och samlar hembygdsvänner i socknarna Turinge, Taxinge samt västra delen av Västertälje, det som idag utgör Nykvarns kommun. Föreningens hembygdsgård “Smedsbygget” är belägen i Nykvarn, ursprungligen uppförd som bostad åt brukets smeder.

Turinge socken och landskommun var fram till sent 1800-tal dominerat av säterier med underlydande frälsegårdar och torp. Industriverksamheten startade under 1400-talet med kvarnen och tegelbruket vid Sundsör. Från slutet av 1500-talet utvecklades Nykvarns säteri från jordbruk till ett brukssamhälle, från en hammarsmedja vid Turingeström till ett stålbruk och manufakturverk för koppar- och järnbleck som togs i drift 1680. Järnbruks- och stålbrukstiden upphörde under 1860-talet och följdes av en period med papperstillverkning. Pappersbruket som startade 1846 var Sveriges första maskinpappersbruk. Papperstillverkningen pågick fram till 1971.

Järnvägen kom till Turinge och Taxinge med Norra Södermanlands Järnväg 1895 med stationer vid Nykvarn och Näsby. Med järnvägen öppnades marknaden för skogs- jordbruks- och industriprodukter. Järnvägen öppnade också för turism till pensionatet i Nykvarn, förlagt till den gamla säteribyggnaden, till den omgivande naturen och till de vackra trädgårdarna vid Näsby i Taxinge.

Taxinge socken tillhörde fram till 1971 Södermanlands län och var mellan 1952 och 1971 en del av staden Mariefred. Socknen var historiskt dominerad av frälsegodset Näsby med underlydande gårdar och torp. Närheten till Mariefred och Gripsholm och god tillgång på skog gjorde att en stånghammare anlades vid Långsjöns utlopp 1594 och ett glasbruk vid Kopparhaga 1614. Gårdar och torp under Näsby såldes av som egnahem och jordbruksfastigheter under 1920-talet.

Våra bilder

I föreningens arkiv finns bilder från sågverk, kvarnar, tegelbruk, pappersbruket och torvbrytning. En serie bilder illustrerar kooperationens utveckling från 1907 och framåt. Villabebyggelsen i Nykvarn som startade med egnahemsprojektet under tidigt 1900-tal är också dokumenterad, liksom socknarnas skolor med klassfoton. I samlingen finns också drygt 300 bilder från gårdar, torp och naturscenerier som bygdefotografen Amadeus Bianchini tog i början av 1900-talet då han var bosatt i Nykvarn. Bianchinis bilder visar bygdens människor i sina dagliga sysslor eller uppställda framför stugan klädda i bästa söndagskläderna.

Besök oss

https://www.hembygd.se/turinge-taxinge

Hembygdsgården Smedsbygget, Allévägen 9A, 155 32 Nykvarn

Share to