Maggie Wibom var skulptör och keramiker och en kvinnlig pionjär inom sitt område på 1920- och 1930-talen, med arbete hos Bo Fajans, Gefle Porslinsfabriks AB och S:t Eriks Lervarufabriker för att 1938 grunda ett eget företag Stockholms Keramik AB. Hennes konstnärliga verksamhet kom att spänna över endast 25 år då hon vid 50 års ålder drabbades av demenssjukdom.
Maggie Wibom föddes 1899 i Gävle Heliga Trefaldighets församling. Hon anges i födelseboken som oäkta, liksom hennes tolv år äldre syster. Mamman Anna Julia Wibom var strykerska och avled 1919. Maggie Wiboms uppväxt var troligen mycket enkel. Efter småskolan och avslutad fackskola 1912 finns uppgifter om en handelsutbildning. Systern Helfrid Wibom, gift Joachimsson, med man stöttade Maggie ekonomiskt när hon 1921 började studera vid Högre Konstindustriella skolan (Högre Konstindustriella skolan, nuvarande Konstfack) i Stockholm där hon tog examen som skulptör 1924. Hennes karriär inleddes 1925 vid Bo Fajansfabrik i Gävle. Åren 1933–1934 utförde hon uppdrag som frilans åt Gefle Porslinsfabrik och 1936–1937 var hon frilans hos S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. År 1938 blev hon utställningskommissarie i Föreningen Svenska Konstnärinnor, och samma år startade hon sitt företag Stockholms Keramik AB. På grund av sjukdom försattes företaget i konkurs 1950.
När Maggie Wibom i maj 1924 tog examen som skulptör var det med högsta betyg i figurmodellering och ornamentmodellering samt ett stipendium från Ulla Fröberg-Cramérs stipendiefond. På hösten gjorde hon en studieresa till Tyskland. Hennes mål var att arbeta som skulptör, men hon återvände till hemstaden och fick arbete vid Bo Fajans. Hon blev företagets första heltidsanställda dekoratör, och börjar som assistent åt den enda kvinnliga konstnären vid företaget, Eva Jancke-Björk. Efter något år övergår hennes anställning till konstnär med möjlighet att rita egna modeller. Hennes rustika formspråk på vaser, skålar och krukor präglas ofta av reliefdekorer eller geometriska mönster.
Vid alla de utställningar där Bo Fajans deltog under åren 1926–1932 representerade Maggie Wibom företaget med egna modeller, till exempel vid Världsutställningen i Barcelona 1929, Stockholmsutställningen 1930 och Konstindustriutställning i London 1931. Nationalmuseum förvärvade 1930 hennes stora bålskål med trumpetblåsande änglar i kraftigt reliefmönster, och Museum of Fine Arts i Boston köpte ett större handmålat fat, bild nedan. År 1932 hade Maggie Wibom och Eva Jancke-Björk en gemensam utställning på Röhsska konstslöjdmuseet (nuvarande Röhsska Museet).
Vid Gefle Porslinsfabrik AB skapade hon elva stengodsfigurer med djärv form och robust charm. Hon lät glasera dem med en tunn gräddvit fajans så att det rödbruna stengodset lyste igenom. Vid sidan av sin anställning fick hon också uppdrag att utföra en rad porträttbyster av ledande män i Gästrikland. För Staffans församling i Gävle skapade hon 1934 en staty till den nybyggda kyrkan. S:t Staffan står sedan dess i kyrkans kor. Samma år deltog Maggie Wibom i utställningen ”Vår tids Madonna” i Florens med en knäfallande madonna med barnet i famn. Originalskulpturen var skapad hos Gefle Porslin och köptes in av Konstindustrimuseet i Florens. Med ett resestipendium från Kommerskollegium 1936 gjorde hon en studieresa till Ungern och Österrike och fick ny inspiration. Våren 1937 ställde hon ut på Svensk Hemslöjd i Stockholm och fick mycket positiva recensioner. Hennes nya formspråk synliggjordes i kannor och krus med kraftfulla, mer avskalade former. Hennes originella ytbehandling uppmärksammades där mörkblått kombinerades med vitt, dels med en grov, jordbrun yta där leran lyser igenom. Sommaren 1937 gjorde Maggie Wibom en studieresa till Frankrike, England och Danmark genom stipendium från Gefle Hantverksförening och Kommerskollegium. Hon besökte konsthantverkare i deras verkstäder, Världsutställningen Expo i Paris samt Manufacture nationale de Sevrès. Styrkt av sina studieresor och med drömmen att bli sin egen grundade Maggie Wibom den 15 januari 1938 sin egen verkstad Stockholms Keramik AB på Grev Turegatan 9 i Stockholm. Åren med Stockholms Keramik AB (1938–1949) blev kreativa och intensiva år. Det var under denna period som den största och mest konstnärliga insatsen skedde, vilken uppmärksammades i media. Hon tog fram nya glasyrer, förnyade sitt formspråk och tog vara på lerans och glasyrernas alla möjligheter. Hennes skapande flödade. Hon ville bedriva yrket hantverksmässigt och göra ”personligt färgade saker.” Mästardrejaren Hjalmar Wallström som hon arbetat med på S:t Eriks Lervarufabriker följde med henne till Grev Turegatan. Han betydde mycket både som medarbetare och vän, och stannade kvar till 78 års ålder 1946. Maggie Wibom skapade en större fontänskulptur i konststen kallad ”Två ungar bär en skål” till en privatvilla i Djursholm, trädgårdsskulpturen ”Den första fisken” till Sandviken och väggdekorationen ”Pepparrot Falleralla” till restaurangen i Stadshotellet i Enköping.
Snart inledde Maggie Wibom en nyttokonstproduktion av kaffe- och teserviser, fat och skålar, men den viktigaste och största delen av företagets produktion var de unika sakerna. Hennes klart blåa glasyr blev mycket populär och fick av en konstkritiker namnet Wibomblå. Den ristade dekoren där hon lät leran tränga fram genom glasyren och bilda mönster är effektfull.
Snart inledde Maggie Wibom en nyttokonstproduktion av kaffe- och teserviser, fat och skålar, men den viktigaste och största delen av företagets produktion var de unika sakerna. Hennes klart blåa glasyr blev mycket populär och fick av en konstkritiker namnet Wibomblå. Den ristade dekoren där hon lät leran tränga fram genom glasyren och bilda mönster är effektfull.
Leran var uteslutande svensk. Keramiken såldes i varuhus som Nordiska Kompaniet (NK) och Ditzingers samt i hemslöjdsaffärer. Omsättningen ökade för Stockholms Keramik AB vilket krävde en stor ombyggnad 1943–1944 för att effektivisera produktionen; ateljé i gatuplanet, i källaren utställningslokal, laboratorium för glasyrer, glasering, dekorering och bakom glasdörrar finns nya platser för drejning för att behålla fukten i rummet. En ny kraftfullare ugn från ASEA installerades också. Ännu en drejare anställdes samt tre medarbetare för dekorering. Året 1944 kom att bli mycket betydelsefullt för Maggie Wibom. Det inleddes med en egen monter på Nationalmuseum i utställningen ”Kontakt med nyttokonsten”. Höjdpunkten blev inbjudan till Röhsska konstslöjdmuseet för en stor separatutställning, ”Ny keramik”, som invigdes i maj. Drygt 600 verk visades, både nya och inlånade. Visningen blev en succé och utställningsperioden förlängdes med sex veckor. Recensenter öste lovord över glasyrerna, den säkra formen på godsen och det modernistiska uttrycket. När Gustaf V vistades på sitt sommarnöje på Särö blir Maggie Wibom ditbjuden för att motta lyckönskningar. Som gåva överlämnade hon en vas i gråvit craquelèglasyr med motiv av den tennisspelande kungen på ena sidan och hans alias Mr G på den andra sidan.
1945 färdigställde Maggie Wibom en väggdekoration av 150 keramikplattor i Centralkaféet i Gävle på beställning av ägaren. Motivet var stadens Rådhustorg på 1840-talet och går att se än idag. Sommaren 1946 visade hon tre utställningar; en i Kapstaden, en i Reykjavik och en i den stora Jubileumsutställningen 1946 i Gävle för att fira stadens 500-årsjubileum. Hennes produkter marknadsfördes alltid som ”Maggie Wibom”, inte som Stockholms Keramik AB. Det var hennes eget namn som stod som garant för kvalitet. Till det år 1947 nybyggda Folkets Hus fick Maggie Wibom i uppdrag av Socialdemokratiska Kvinnoklubben i Gävle att utföra en väggdekoration, ”Ungdom tar vid”. Den invigdes i mars 1949 och föreställer Kata Dahlström som talar på Sätraåsen utanför Gävle. Till Nytorps Skogs- och Lantmannaskola i Arbrå, Bollnäs kommun, komponerade hon väggdekorationen ”Skörd”. Exakt när den kom på plats är oklart men den är signerad och daterad 1950. Både ”Ungdom tar vid” och ”Skörd” finns kvar idag.
Inför sin 50-årsdag i november 1949 berättade Maggie Wibom i en intervju att hon var fullt sysselsatt med förberedelser inför sin stora utställning i Folkets Hus i Gävle en månad senare. Därefter ”ska jag vila mig ett tag. Och sedan ska jag framför allt koncentrera mig på originalarbeten.” Det blev ingen utställning i Folkets Hus. Istället försattes hennes företag Stockholms Keramik AB i konkurs och lager och inredning såldes i början av 1950. Hon återvände aldrig till Stockholm. Maggie Wibom drabbades 1949–1950 av en demenssjukdom. Från 1952 vårdades hon en kort tid på Göransgårdens sjukhus utanför Uppsala och därefter på Sidsjöns mentalsjukhus utanför Sundsvall. Demenssjuka fick vid denna tid vård på mentalsjukhus. Hon avled i januari 1961, nyss fyllda 61 år.
Maggie Wiboms stoft vilar i Wiboms Joachimssons Familjegrav på Gamla kyrkogården i Gävle.
