På Safjället hittas bland annat fornlämningar i form av hällkistor.
På Safjället hittas bland annat fornlämningar i form av hällkistor. Bild: Mölndals stadsmuseum

Safjället – från forntida skärgård till naturreservat

Tänk dig 3 500 år tillbaka i tiden, en mäktig person begravs här. Safjället omges av havsvikar och graven syns från långt håll.

Safjället kallas berget som ligger mitt i mellan Krokslätt, Bosgården och Toltorpsdalen.

Flytta dig i fantasin tillbaka några tusen år, tänk dig att Safjället är en halvö som omringas av havsvikar. Blicka ut över dalgångarna. Tänk dig att du ser ut över havet, kanske ser du en båt som närmar sig i fjärran. För 4 000 år sedan låg havsnivån nämligen tio meter högre än i dag och dalgångarna kring Safjället var havsvikar.

Området där Safjället ligger har haft stor betydelse i flera tusen år. Här finns flera fornlämningar, bland annat hällkistor och gravar från både stenåldern och bronsåldern. Här finns också spår av en fornborg som troligen byggdes under järnåldern.

Jordbruk, jakt och fiske

Människorna för 4 000 år sedan levde av att bruka jorden och sköta om sin tamboskap. De samlade bär och nötter, de jagade och fiskade. Husen låg i skyddade lägen nära vattnet. Hällkistorna där man begravde sina döda är från yngre stenåldern (4000 f kr–1800 f kr). De byggdes ofta i sluttningar ovanför boplatserna.

Utsikt från gravröse. Bild: Mölndals stadsmuseum
Vy över dammen Ändis. Bild: Mölndals stadsmuseum

Fornborgen

Bergskanalen intill platsen där fornborgen låg. Bild: Mölndals stadsmuseum

Uppe på bergskanten som är vänd mot Toltopsdalen låg en gång en borg som var anlagd någon gång i slutet av järnåldern, 400 e Kr–1050 e Kr. I dag kan det vara svårt att se några synliga spår förutom nedrasade stenar från en av skyddsvallarna.

För att skydda borgen användes annars terrängens naturliga hinder. Här fanns en mosse på den ena sidan och ett stup på den andra sidan. Med andra ord en väldigt bra plats för en borg.

När borgen byggdes var havsnivån fem meter högre än i dag och dalgångarna nedanför var havsvikar. Från toppen av berget där borgen låg hade man bra kontroll över området.

På bergen kring Fässbergsdalen finns ytterligare tre fornborgar. Vi vet inte säkert varför borgarna byggdes. Kanske var det viktigt att hålla utkik efter båtar som färdades på vattnet eller att kunna försvara sig mot fiender. Vissa borgar kan också ha varit skyddade platser för handel och hantverk - eller så kan de ha varit inhägnade kult- och gravplatser.

Gravröse

Gravröse från äldre bronsåldern, där vi ser havet i bakgrunden. Bild: Brigitte Ackerhans

Uppe på Safjället finns även flera andra lagskyddade fornlämningar. Ett av dem är ett gravröse från äldre bronsålder (1800 f Kr–1100 f Kr.)

Från början var högen med stenar, röset, nästan 20 meter i diameter. Eftersom havsnivån var betydligt högre än i dag, var Safjället en halvö i skärgården och det fanns inga träd på berget. Placeringen högst upp på berget, 90 meter över havet, gjorde gravröset väl synligt från havsviken nedanför. Det var ett monument som var bra att navigera efter.

Det måste ha varit en mäktig person som begravdes så här! Men vem det var vet vi inte. Röset är inte undersökt och blev delvis förstört på 1800-talet.

Kanske var det härskaren över Safjället eller en hyllad handelsman som tagit hem dyra gåvor på sin färd över haven.

Nytta och nöje

Vy över Toltorpsdalen, från Änggårdsbergen mot Safjället Bild: Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Fram till 1930-talet bestod området till stor del av ängar och hedar där kor och får gick på bete. Senare planterades skog på Safjället och naturen fick växa fritt.

Under 1900-talet byggdes bostäder i Krokslätt och Toltorpsdalen och berget blev en populär plats för lek och äventyr. På dammarna Ändis, Bergskanalen och Indiandammen åkte man skridskor. Namnen fick dammarna efter barnens lekar och deras fantasi.

Stollens torn

Stollens torn, gravröset på Safjällets topp. Bild: Mölndals stadsmuseum

I slutet av 1800-talet fick en man som hette August Andersson en idé att försöka bygga en väderkvarn av gravrösets stenar. Han började därför flytta om stenarna i röset för att lägga grunden till kvarnen. Av folk i Mölndal kallades han därför Stollen.

August tänkte sig att han skulle frakta upp säden till kvarnen på berget med hjälp av en linbana men varken kvarnen eller linbanan blev färdigt. Det var ett stort och kanske galet projekt. Röset går därför under namnet Stollens torn.

Naturreservat

Barn från Krokslätts daghem plockar vitsippor någonstans på Safjället 1948–1951. Bild: Mölndals stadsmuseum

1991 blev Safjället naturreservat, och i dag förvaltas det av Mölndals stad. Reservatet har ett stort värde som friluftsområde och ett grönt naturområde i staden. Här växer blandskog med tall, gran och björk. Har du tur kan du se älg, rådjur och skogshare eller kanske höra morkulla och mindre hackspett. Uppe på Safjället samsas anlagda stigar, elljusspår, grillplatser, utomhusgym med spår från forntiden, allt nära stadens brus.

Safjället mot nordost och betande kor på Toltorpsdalens ängar, okänt årtal. Bild: Mölndals stadsmuseum
Vykort över Mölndal med Bosgården från sydost, 1920-tal. Safjället syns till höger Okänd fotograf. Bild: Mölndals stadsmuseum
Flygfoto 1962 över Jungfruplatsen i mitten till höger och Bosgården i bakgrunden. Bild: Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)
Safjället till vänster, sett från Toltorpsdalen 1956. Bild: Mölndals stadsmuseum Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Order this image

Share to