Scheintodpistolen - skendöd med pepparsmak

I Sverige har olika former av pepparsprejsvapen debatterats under de senaste decennierna. I vapenlagen jämställs de med skjutvapen vilket kräver vapenlicens. Behovet av olika typer av självförsvarsvapen har funnits länge och inte minst i Tyskland och Belgien konstruerades flera varianter för den civila marknaden för drygt hundra år sedan.

Pistolen Scheintod ingick i den särskilda kategori vapen som skulle svepa in en angripare i ett moln av smärta. I Scheintodpistolen anas en tidig utveckling mot dagens pepparsprej och andra vapen som syftade till att verka i vissa hotfulla situationer. För den som utsattes för vapnet måste det ha varit en mycket skrämmande upplevelse. En till synes riktig pistol pekande mot sig och därefter en hög knall som från ett verkligt pistolskott. Patronen med 11 mm kaliber bestod av en hylsa av papper med metallförsedd botten.

Innehöll cayennepeppar

Pappershylsans undre metallbotten var märkt D.R.P. vilket stod för Deutsches Reichspatent. Innehållet var fyllt med en kraftig blandning av exempelvis cayennepeppar eller tobakspulver, vilket tillfälligt skulle förblinda offret. Ett symboliskt tillstånd av skendöd (scheintod) hade uppnåtts och begreppet utgör även själva namnet på varumärket. Tobakspulver och peppar var mycket smärtsamt att få i både ögon och luftvägar och kan ses som ett förstadium till det som senare utvecklades i flera modeller av pistoler med tårgasladdningar.

På den svarta bakelitkolvens övre del syns ett dansande skelett som symboliserade den skräckinjagande funktionen. Ur skelettets händer rör sig rök och stoft som visar gasernas effekt bredvid texten ”Scheintod Repetier Pistole”.

Tveksam effektivitet

Det kraftfulla utseendet med tre slätborrade pipor kanske ser imponerande ut men det gick bara att avlossa en patron i taget med ordningsföljden uppifrån och ner - en laddning för varje avtryck. Den begränsade effektiviteten gjorde att vapnet bara användes under en kort period och är sedan dess främst betraktad som kuriosa. De som testat vapnet i studiesyfte vittnar åtminstone om en tårfylld och nysande upplevelse.

Piporna kunde fällas framåt med ett enkelt handgrepp för att ta ur hylsorna efter avfyring och sätta i nya patroner. Vid den här tiden var pistolerna inte tillståndsbelagda och helt inriktade på självförsvar trots att patronerna innehöll en mindre drivladdning med svartkrut för att sprida innehållet så effektivt som möjligt.

Vapnet belyser också att Tyskland under 1920- och 30-talen var en plats för udda och tillfälliga experiment inom bland annat vapenindustrin. Förutom själva pistolen så tillverkades en Scheintodrevolver också. Den lilla trepipiga Scheintodpistolen finns att se i utställningen Moderna vapen på Armémuseum.

Källor

Ian V. Hogg, German Pistols & Revolvers 1871-1945 (London: Arms & Armour Press, 1971).

https://digitaltmuseum.se/011024400557/gaspistol-scheintod

https://www.forgottenweapons.com/scheintod-revolver-a-german-tear-gas-pepperbox/

https://www.guns.com/news/2010/11/30/germanys-scheintod-a-spice-spewing-gun-with-an-even-spicier-past