Sven Sjöberg Gävle 1927
Sven Sjöberg Gävle 1927 Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Välklädd med käpp

Utan käpp är inte klädseln komplett! Åtminstone inte om du var en välbärgad herre under 1700 och 1800-talen. Ja, ända in på 1900-talet har käppen varit en viktig symbol. Den var då en modepryl, en accessoar som gav en känsla av status och tillhörighet. Det visade att man tillhörde överklassen.

Runstav med huvud Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Käppens historia går långt tillbaka, käppar och vandringsstavar har människor använt i alla tider. Länge användes käppen mest som vapen, det var först under 1600-talet den övergick till att bli ett modetillbehör. I etikettböcker fanns tydliga regler kring hur käppen skulle användas och tips på vilken käpp som passade till vilket sammanhang. En bra garderob skulle gärna ha en hel uppsättning käppar för olika tillfällen. I en etikettbok från 1925 står att läsa:

”Man stöder sig icke på käppen annat än om det är skralt med benen. Man svänger ej med den, ej heller manövrerar man med den på något annat sätt som kunde riskera medborgarnas ögon. Käppen är fullständigt onyttig, men elegant…”

Klassiska modeller har ofta ett häst- eller hundhuvud upptill. En annan populär käpp var runstaven - en evighetskalender skriven i runor. Kalendern ristades ofta in i runda stavar och att ha en runkalender på käppen var under en period på modet. I Länsmuseet Gävleborgs samling finns ett par sådana kalendrar, en av dem krönt med ett manshuvud. Den äldsta runkalender man funnit är från 1200-talet och hittades i Nyköping.

Käpp klädd med pärlor Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Bland käpparna i samlingen finns också en käpp klädd med pärlor. Den hamnade i Gävle tack vare sjökapten Gustaf Fernell som hade tagit med den hem som ett reseminne. Länsmuseet äger ett flertal reseminnen från både honom och andra som seglat med Gävles olika handelsfartyg.

Knölpåken har ägts av Wilhelm Mauritz Fröstedt Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Knölpåken har namn på olika Gävlebor inristade runtom. En av dem som ristade in sitt namn var Wilhelm Mauritz Fröstedt. Han föddes ute på Atlanten 1853, på briggen Siri och kom sedan att arbeta som präst i både Gävleborg och Uppland. Käppen skänktes till museet av en släkting på 1950-talet.

Den lite grövre svarta käppen har en gång tillhört Gävle stads nattvakt. Bland käpparna i museets samling finns också en käpp tillverkad av ryggraden från en haj. Käppen har en sjöman tagit med hem som minne från någon av sina resor.

En käpp i bambu har en knopp tillverkad i ben där man ristat in ett motiv av en hund och bladdekorationer.

Knopp i ben pryder en käpp av bambu Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)
Nattvaktens käpp Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)
Inskription av W. M. Fröstedt Länsmuseet Gävleborg Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Order this image

Share to