main article image
Per Krafft d.y. Nationalmuseum NM Drh 772. Public domain mark (CC pdm)

Otto Henrik Nordenskjöld

"Jag har aldrig sökt skimmer - endast effekt." Så här skrev Otto Henrik Nordenskjöld om sig själv. Nordenskjöld var en av de ledande officerarna i flottan under slutet av 1700-talet. Som många av de högre officerarna under denna tid kom han från en adlig bakgrund och tjänstgjorde utomlands innan han snabbt steg i graderna och blev en inflytelserik person i svenska flottan.

Porträtt av Otto Henrik Nordenskjöld Privat ägo Public domain mark (CC pdm)

De tidiga åren

Nordenskjöld föddes 1747 i Mäntsälä, Finland. Hans far Carl Fredrik var överste och blev adlad när Otto Henrik var fyra år och hans mor Hedvig Märta Ramsay kom även hon från en officersfamilj. Nordenskjöld började sina studier vid Åbo akademi och gjorde sin första sjöresa redan som 13-åring. 1761 blev han extra kadett i flottan i Karlskrona och han tog sin löjtnantexamen 1764. Han tjänstgjorde sedan under flera år som matros och styrman på kofferdiskepp där han jobbade sig upp som befäl.

Medelhavsexpedition

1772 deltog Nordenskjöld i en expedition till Medelhavet med fregatten Illerim. Ombord fanns gåvor av mörsare och bomber till sultanen av Marocko för att förhandla att svenska fartyg skulle skonas från kapare. Det fanns sedan 1724 ett särskilt konvojkommissariat som ansvarade för denna typ av konvojresor där flottans örlogsskepp eskorterade svenska skepp för att förhindra att de blev kapade.

Bomb, liknande de som användes som mutor på konvojresan. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska samlingar. Attribution (CC BY)

Utlandstjänstgöring

De följande åren steg Nordenskjöld snabbt i graderna och han tjänstgjorde såväl i örlogsflottan som i skärgårdsflottan. I Karlskrona levde han en enkel tillvaro, han skrev själv:

Jag är i Carlskrona min egen hårfrisör, min egen dräng, betalar 16 styver måltiden och äter ej om aftnarna. Har ej på två års tid haft någon kapprock och fryser ibland in i själen.

Tjänstgöring i utländska flottor var något som uppmuntrades för officerarna. 1778-1781 fick Nordenskjöld tre års permission och pengar för att tjänstgöra i utomlands. Tillbaka till amiralitetet skulle han lämna rapporter och upplysningar om exempelvis kruttillverkning och skeppsartilleri. Han var först i engelsk tjänst och sedan i fransk. Bland annat var han med på en hemlig expedition till Senegal. För sin insats fick han svärdsorden, ett sätt att uppmuntra andra svenska officerare till liknande insatser. Sedan placerades han i stridigheterna mot engelsmännen längs Nordamerikanska kusten och för detta fick han en fransk förtjänstmedalj. Denna medalj finns i Sjöhistoriska museets samlingar och syns på porträttet ovan.

Nordenskjölds franska förtjänstmedalj. Carla Lomakka, Statens maritima och transporthistoriska samlingar. Attribution (CC BY)

Drivande i nya flottan

1780 återkom Nordenskjöld till Karlskrona och blev drivande i att försöka införa sin nyvunna kunskaper i sjötaktik, bland annat linjeskeppstaktik. Han spelade en betydande roll i uppbyggnaden av den nya flottan under Henrik af Trolle och var en anhängare av af Chapmans moderna skeppsbyggeri. En intressant detalj var att virke från hans släkts skogar i Finland såldes till Chapman för att användas till nya örlogsskepp. 1788 förlovade han sig med Beate Jaquette Wrangel. De fick så småningom sex barn.

Engagemang för sjuka

Nordenskjöld engagerade sig i frågan om sjukas och skadades vård till sjöss och i land. Under 1700-talet hade sjukvården i flottan förbättrats på många sätt. I upprustningen inför kriget mot Ryssland under 1780-talet gjordes flera förstärkningar. Under denna tid kom även en stor epidemi att drabba Karlskrona, den slog hårt mot flottans manskap. Hjälp i sjukvården fick då kallas in till och med utanför landets gränser. Nordenskjöld rapporterade 1789:

Hafregryn fattas nu för både sjuka och friska. All slags sjukprovison fattas på flottan och måste nödvändigt anskaffas. Medikamentkistorna äro tomma och böra förses med två månaders förråd. Femton fältskärer hafva dels under expeditionen, dels sedermera i land på Tjurkö dödt ... Även fordras flera tusen hängmattor, emedan en del åtgått till dödas begrafning i brist på bräder.

I Sjöreglementet från 1785 fanns bland annat angivet hur sjukvården skulle se ut på de örlogssjukskepp som fanns vid denna tid. Där står att läsa om de sjukas utrustning och vilka uppgifter som låg på olika personer ombord. Om detta verkligen överensstämde med hur förhållandena såg ut i verkligheten är svårare att säkert veta.

Nattmössa av liknande typ som fanns under slutet av 1700-talet. I Sjöreglementet 1785 står angivet av de sjuka på sjukskeppen skulle ha nattskjorta och nattmössa. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Flottan anländer till Karlskrona 1789, efter striderna i Finska viken. I staden råder en epidemi som drabbar flottan hårt. Cumelin, Johan Peter. Public domain mark (CC pdm)

Slaget vid Hogland

1788 fick Nordenskjöld i uppdrag att rusta flottan för ett krigsutbrott mot Ryssland. Han blev flaggkapten åt hertig Karl 1788-1790 (flottans överbefälhavare) och ledde som sådan flottan i slaget vid Hogland. Efter den taktiska framgången i slaget så dubbades han till riddare av svärdsordens stora kors. Detta kors sitter på hans bevarande frack som finns i Livrustkammarens samlingar, se nedan.

Slaget vid Hogland i juli 1788 avbildas på denna bataljmålning av Per Krafft d.y nedan. Här ser vi Nordenskjöld stå till vänster om hertig Karl. Han håller en marinkikare i sin hand. Hertig Karls jacka ligger på däcket över en trumma. Jackan finns bevarad i Livrustkammarens samlingar.

Nordenskjöld till vänster om hertig Karl. I handen har han en marinkikare. Per Krafft d.y. Nationalmuseum NM Drh 772. Public domain mark (CC pdm)
Trumma liknande den som syns på målningen. Trumsignaler användes i stridens tumult. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Marinkikare, liknande den Nordenskjöld bär i sin hand på målningen. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Sabel Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Nordenskjölds frack finns idag bevarad i Livrustkammarens samlingar. 10422-10424. Livrustkammaren
Förlaga till oljemålningen ovan. Krafft d.y., Per. Public domain mark (CC pdm)
Jacka till sjöofficersuniform från omkring 1790. Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Skärp till sjöofficersuniform omkring 1790. Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Hatt till sjöofficersuniform omkring 1790. Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)

Fortsatta strider mot ryska flottan

Inför 1790 års krigsoperationer fick Nordenskjöld instruktion från kungen att se till att hertig Karl lydde kungens order. Nordenskjöld hamnade mitt i det politiska spelet mellan kungen och adelsoppositionen. Nordenskjöld tillhörde de som var trogna kungen men många officerare tillhörde andra sidan.

Nordenskjöld var involverad i taktiken bakom både slaget vid Reval och utbrytningen ur Viborgska viken. Men misslyckandet vid slaget vid Reval gjorde dock att missnöjet mot honom under hans samtid växte sig stor. Det är inte känt hur han påverkade krigets gång i detalj och själv förbjöd han utgivandet av sina personliga brev och anteckningar från kriget.

Nordenskjölds egen ropare. Carla Lomakka. Statens maritima och transporthistoriska samlingar. Attribution (CC BY)
Utbrytningen ur Viborgska viken 3 juli 1790. Sillén, Herman af. Public domain mark (CC pdm)

I ett brev till sin hustru efter Viborgska gatloppet 1790 skrev Nordenskjöld:

Min Egen Egen aldra käraste Hustru – Jag lever, och fri att åter få skriva Dig till. Och vad ljuvlig känsla efter all oro. Men mitt fattiga fädernesland, dess tillämmade förlust. Bekymret att se olyckan, att vilja frälsa vad frälsas kunde!

Efter pension

Nordenskjöld nådde viceamiralsgrad 1790. Han sökte sig senare till landsbygden och förvärvade säteriet Fårbo utanför Kalmar. Han kallades in till tjänstgöring 1796 men begärde avsked med pension 1798 och dog på säteriet 1832. Släkten Nordenskjöld bor kvar på Fårbo än idag.

Nordenskjölds kommandostav finns idag bevarad på Marinmuseum. Den användes som en symbol för hans höga rang. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attribution (CC BY)
Nordenskjölds vintermössa. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska samlingar. Attribution (CC BY)
Minnesmynt. 1924 tar Kungliga örlogsmannasällskapet fram ett minnesmynt till Nordenskjölds minne och slaget vid Hogland. Oliver Lindkvist, Statens maritima och transporthistoriska museer. Attrbution-ShareAlike (CC BY-SA)

Mer runt Nordenskjöld på Digitalt museum.

Litteratur och vidare läsning

  • Helgesson, Michael, Lindskog, Bengt I 2000: Dessa arma uslingar - sjuk och fattigvård i 1700-talets Karlskrona. Karlskrona: Blekinge museum.
  • Jägerskiöld, Stig: ”Otto Hindric Nordenskjöld”, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8255, Svenskt biografiskt lexikon. Hämtad 2018-03-22.
  • Makko, Aryo, Müller, Leos (red) 2015: I främmande hamn : den svenska och svensk-norska konsulstjänsten 1700-1985. Malmö: Universus Academic Press.
  • Nordenskjöld, Erik 1933: På amiralens tid: en levnadsteckning över viceamiralen friherre Otto Henrik Nordenskjöld. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Text: Lina Mårtensson, intendent.

Order this image

Share to