Sjöslaget vid Svensksund

Slaget vid Svensksund i Finska viken är den sista drabbningen under Gustav III:s ryska krig. Striden står mellan två flottor som i huvudsak består av roddfartyg, den svenska skärgårdsflottan och den ryska. Slaget är det största i Östersjöns historia sett till antal fartyg och den betraktas ofta som den största sjösegern i svensk historia.

Herravälde i Östersjön

Gustav III ryska krig inleds 1788. Kungen vill återta de landområden som förlorats till Ryssland under 1740-talet. Men han vill också förhindra den ryska inblandningen i landets politik och stävja den kritik som finns mot maktkoncentrationen hos kungen sedan hans statskupp 1772. Lösningen är ett snabbt krig riktat mot Rysslands huvudstad S:t Petersburg.

Flottan rustas för stundande krig, Stockholm 1788. Louis Jean Desprez. Louvren, Frankrike. Public domain.

1788 rustas flottan och ett överraskningsanfall planeras. Kriget ska utspela sig på ryska sidan, armén ska transporteras över med galärer i skydd av örlogsflottan. Ett centralt första steg är att ryska örlogsflottan besegras. Slaget äger rum vid ön Hogland i Finska viken men ingen sida går segrande ut. Istället inleds ett treårigt krig med föga framgångar varken på land eller till sjöss. Härjande sjukdomar hos flottans manskap försvårar dessutom situationen.

Marinmålaren Johan Tietrich Schoultz deltar i kriget som underofficer och gör flera detaljerade målningar av sjöstriderna. Nedan ses ett urval av hans målningar ur Sjöhistoriska museets samlingar.

Sjöstriden vid Hangö udd 16 oktober 1788. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Det första slaget vid Svensksund 1789. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Det första slaget vid Svensksund 1789. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Bataljen vid Fredrikshamn 15 maj 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Bataljen vid Fredrikshamn 15 maj 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Bataljen vis Fredrikshamn 15 maj 1790 Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Inseglingen i Viborgska viken 15 juni 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Viborgska gatloppet 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Svenska och ryska flottan vid Björkösund 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Slaget vid Svensksund 9-10 juli 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Slaget vid Svensksund 1790. Schoultz, Johan Tietrich, Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Skärgårdsflottan

Under 1700-talet konkurrerar Sverige och Ryssland om herraväldet över Östersjön. Strider i kustnära vatten visar sig kräva styrkor som snabbt kan förflytta sig, något som de stora örlogsfartygen i örlogsflottan inte lämpar sig för. Den ryska galärflottan är överlägsen under seklets början och även Sverige behöver mindre snabbmanövrerade och grundgående roddfartyg för att kunna stå emot.

Ryska galärer i strid med svenska fregatter under rysshärjningarna 1720. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

En skärgårdsflotta inrättas därför 1756 och efter förebild från galärer i Medelhavet började snart nya typer av fartyg konstrueras under ledning av skeppskonstruktören af Chapman, skärgårdsfregatter, kanonslupar och kanonjollar. Det är denna flotta som har huvudrollen i det kommande slaget.

Svensk galär. Herman af Sillén. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Modell av galär 1749 med typiskt snett latinsegel. Mattias Billemyr, Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA
Mattias Billemyr, Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA
Mattias Billemyr, Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA
Chapmans skärgårdsfregatt Oden. Skärgårdsfregatterna använde åror liksom galärerna men hade tyngre beväpning och extra logi för besättningen vilket krävdes i det nordligare klimatet. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Sveaborgs galärdocka 1782. Kopparstick efter Elias Martin. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Skärgårdsflottan vid Sveaborg. Kopia efter Elias Martin. Marinmuseum/SMTM. Public domain.
Modell av skärgårdsfregatten Styrbjörn, konstruerad av Chapman. Mattias Billemyr. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA.
Modell av kanonslup 1776 års modell, två kanoner. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Modell av kanonjolle 1788 års typ med en kanon. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.

1790 års sjötåg

1790 rustar flottan åter och planerar ett nytt erövringsförsök av S:t Petersburg. Örlogsflottan ska nu angripa den ryska örlogsflottan i Reval och samtidigt ska skärgårdsflottan angripa den ryska skärgårdsflottan vid Viborg och där landsätta trupper mot huvudstaden. När försöket mot Reval misslyckas ansluter sig örlogsflottan till skärgårdsflottan. De både flottorna rör sig långt in i den ryska skärgården och snart är man omringad av ryska sjöförband i Viborgska viken. Flottorna med omkring 41 000 personer är blockerad under nästan en månads tid. Den 3 juli lyckas man bryta sig ut, Viborgska gatloppet, men med en del förluster bland de stora linjeskeppen.

Örlogsflottan drar sig tillbaka till Sveaborg men skärgårdsflottan förföljs av ryssarna till Svensksund.

Viborgska gatloppet. Herman af Sillén. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Sjöslaget vid Svensksund 9-10 juli

Akterspegel av Amphion, ombord fattades beslutet om att möta de ryska styrkorna vid Svensksund. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.

Vid Svensksund finns nu svenska styrkor bestående av 176 stridsfartyg plus stödfartyg och omkring 12 500 personer, många är soldater i svenska armén. Gustav III leder själv striden och förbereder för ett ryskt anfall från söder. Flottan placeras i en hästskolikande formering vilket möjliggör beskjutning från tre håll. Skärgårdsfregatterna ligger i mitten, mellan fregatterna finns galärer och på flyglarna de rörliga kanonsluparna. Planen är att de ryska fartygen ska mötas av eld från de tyngre fartygen för att sedan omringas av de rörliga kanonsluparna.

Skärgårdsfregatten Styrbjörn är en av de fem fregatter som befinner sig i centern. Mattias Billemyr. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA.

Den 9 juli når ryssarna fram och anfaller. Storleken på ryska flottan är motsvarande den svenska men med fler soldater och artilleripjäser. Vindarna ligger till svenskarnas fördel och de svenska styrkorna står väl emot anfallet. Den svenska flottan har fler lätta fartyg vilket är en fördel och dessutom är soldaterna utvilade till skillnad från de ryska som har rott stora avstånd.

Målning över slaget. Johan Tietrich Schoultz. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Striderna pågår under hela dagen och ett avgörande kommer när en svensk kanonslupsdivision rör sig genom ett smalt sund och kan anfalla ryssarna i ryggen. En oorganiserad rysk reträtt påbörjas, de ryska flyglarna drar sig iväg och en mängd galärer och kanonslupar sänks eller erövras. Kvar blir ryska centern med stora fartyg som nu utsätts för kraftig eld. Ryska soldater från havererade fartyg tar sig i land och blir tillfångatagna. Striderna avslutas vid midnatt men svenska kanonslupar och kanonjollar skickas ut efter de flyende ryska fartygen ända fram till morgonen.

Slutet av slaget, morgon den 10 juli. Johan Tietrich Schoultz. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Så här beskrivs striderna i minnesboken "Svensksund" från 1940:

Vinden tjöt. Och de mot öar och skär brytande sjöarna förvandlades i vitt skum. Vid tio-tiden på kvällen kämpade ännu några av våra fartyg i mörkret mot vågorna. Många hade antänts och belyste den sorgliga tavlan, och röken virvlade upp över Legma och – Kyrkogårdsön! Särskilt hemsk var anblicken av området utanför Legmas norra udde, ty här krossades många fartyg. Allt låg i en hög och skvalpade: fartyg, vrakdelar, åror, båtar och ett överflöd av allehanda inventarier, som sjöarna kastade upp på stranden. Och mitt i allt detta sågos människor, levande och döda, slungas om varandra.

Det blir ett stort nederlag för Ryssland, minst 50 förlorade fartyg och så många som 7400 döda, sårade eller tillfångtagna. För Sveriges del förloras sex fartyg och runt 300 dödas eller såras.

Skärgårdsfregatten Ingeborg är ett av de svenska fartygen som fattar eld och förloras i slaget. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Del till kanonlavett tillhörande vraket efter den ryska fregatten Sankt Nikolaj som sjönk i slaget. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA
Hjul till kanonlavett tillhörande vraket efter den ryska fregatten Sankt Nikolaj som sjönk i slaget. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA
Del till kanonlavett tillhörande vraket efter den ryska fregatten Sankt Nikolaj som sjönk i slaget. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA

Freden

Kort efter slaget sluts fredsfördraget i Värälä och kriget avslutas. Ingen sida har varken vunnit eller förlorat landområden. Framgången vid Svensksund gör däremot att Gustav III kan komma ur kriget som en segrare trots att det i stora drag varit misslyckat och kantat av oppositionens protester.

Segern vid Svensksund. Här syns Gustav II som krigsguden Mars beredd att anfalla. Segergudinnan hindrar honom och kröner honom istället. På sköldarna syns ryska riksvapnet. Louis Jean Desprez. Nationalmuseum. Public domain.

Troféer och eftermäle

I samband med slaget så erövras en mängd troféer, ca 800 artilleripjäser och 70 fanor. Troféerna är viktiga symboler för att visa på framgången i ett slag. Ofta visas de upp i festliga triumftåg. För segern vid Svensksund sker detta två veckor efter slaget, den 22 juli. Med stor pompa och ståt anordnas en procession i Stockholm där troféerna förs till Storkyrkan. Föremålen ingår idag i Statens trofésamling och finns på Armémuseum, Sjöhistoriska museet och Marinmuseum.

Troféerna bärs till Storkyrkan i Stockholm. Pehr Hillerström. Nationalmuseum NM Rbg 44. Public domain.
Ryska chefsflaggan från från flaggskeppet Sankta Catharina. Armémuseum. CC-BY.
Akterspegelornament med ryska tsardömets vapen. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Änterbila Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Kruthorn Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Mörsare Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Kanon Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Bronskanon Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Flagga Armémuseum. CC-BY.
Vimpel från slup Armémuseum. CC-BY.
Standar Armémuseum. CC-BY.
Fana Armémuseum. CC-BY.
Standar Armémuseum. CC-BY.
Standar Armémuseum. CC-BY.

Efter slaget tas olika typer av utmärkelser fram. Svensksundmedaljen delas ut under 1791 till särskilt tappra officerare och underofficerare. Hedersvärjor med särskild gravering delas ut. Tapperhetsmedalj delas ut till soldater och manskap som utmärkt sig.

Svensksundmedalj som delas ut till särskilt utmärkande officerare och underofficerare. Livrustkammaren nr 1866.
Hedersvärja utdelad till Gustaf Levin. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.
Tapperhetsmedaljen som tas fram efter slaget. Fehrman, Carl Gustaf. Sjöhistoriska museet/SMTM. CC-BY-SA.

Mer om slaget vid Svensksund på DigitaltMuseum

Läs mer:

Jägerskiöld, Stig 1990: Svensksund: Gustav III:s krig och skärgårdsflottan 1788-1790. Helsongfors: Schilt.

Svensksund 1790-1940: en minnesbok. 1940. Försvarsstabens krigshistoriska avdelning, Stockholm: Sveriges flotta, förening för sjövärn och sjöfart samt Sjöhistoriska samfundet.

Wolke, Lars Ericson & Hårdstedt, Martin 2009: Svenska sjöslag. Stockholm: Medströms Bokförlag.

Share to