Skeppsgosse nr 28: Per Wilhelm Cedergren

Per Wilhelm Cedergren blir skeppsgosse redan vid nio års ålder. Hans historia är unik eftersom han senare i livet beskriver och gör målningar av sin tid som skeppsgosse under 1830-talet. Han blir så småningom en erkänd marinmålare och därför finns mycket av hans material idag bevarat i museisamlingarna.

Skeppsgossar - flottans barn

Från 1685 till 1939 rekryteras barn till flottan som skeppsgossar. Det var ett sätt att rekrytera blivande sjömän till flottan. Gossarna utbildas och får lära sig läsa och skriva, men tränas också för det militära livet till sjöss. Under en period är antagningsåldern så låg som 8 år. Det var hård disciplin i kåren och många rymde.

Porträtt av skeppsgossar 1870-talet. Indebetou, Govert. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Fotografi skeppsgossen Hugo Dahlqvist 1879. Marinmuseum/SMTM. Public domain.
Postlåda från Skeppsgossekåren. Lindkvist, Oliver. Marinmusem/SMTM. CC-BY-SA
Skeppsgossegevär, avkortad för att passa en barn. Lindkvist, Oliver. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA.
Teckning av Karl XII:s likfärd målad av okänd skeppsgosse. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA

Inskrivning i Skeppsgossekåren

Per Wilhelm föds 1823 och växer upp på Skeppsholmen i Stockholm. Hans pappa är block- och svarvarmästare på varvet. Fadern beskrivs som en alkoholist och Per Wilhelm får sova direkt på golvet på en dragig vind där familjen bor. De är sju barn i familjen och de är tvungna att bidra till familjens uppehälle. När Per Wilhelm är nio år skrivs han därför in i Skeppsgossekåren som skeppsgosse nr 28 Cedergren.

Cedergrens målning av Skeppsholmsvarvet Stockholm 1845. Cedergren, Per Wilhelm. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Livet som skeppsgosse

Per Wilhelm har i egna texter beskrivit hur han fick frysa och svälta i flottan samt hur han fick stryk regelbundet av befäl och äldre kamrater. Själv bor han inte på kasern men får mat i form av en syrad bulle om dagen.

Självporträtt av Per Wilhelm när han vid nio års ålder skrivs in i Skeppsgossekåren. Cedergren, Per Wilhem. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Per Wilhelm beskriver i en text sina kläder som skeppsgosse. De består av en buldantröja och byxor båda fodrade med vadmal av ostampad kvalitet, ett par ullstrumpor, ett par låga skor samt en grov fälbhatt med blått bomullsband runt. Han beskriver att skeppsgossar inte ville visa sig på stan i denna mundering då de ofta hånas. Per Wilhelm berättar speciellt om de gudstjänster som skeppsgossarna går på. De äger rum i ett kallt förrådshus och där skeppsgossarna i sina tunna uniformer fryser. När de försöker röra på sig för att hålla värmen riskerar de att bli straffade med rotting eller örfil för att ha stört predikan.

Målning av skeppsgossar innan kyrkobesök med kommentar nertill. Cedergren, Per Wilhelm. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.

Skeppsgosseskolan

Per Wilhelms betyg från skeppsgosseskolan. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA

Som alla skeppsgossar tillbringar Per Wilhelm vintrarna i skeppsgosseskolan där de studerar vanliga skolämnen vid sidan av att de får utbildning för sin tjänst i flottan. Om somrarna seglar de på någon av kårens briggar där de får slita hårt. I hans betyg från skeppsgosseskolan 1841 går det att läsa vilka ämnen som studeras: Kristendom, biblisk historia, allmän historia, svensk skrift, geografi, planimetri, aritmetik, algebra, tyska och svenska.

Per Wilhelm får omdömet ”stagat och berömligt uppförande”.

Disciplinering

Vid 17 års ålder blir Per Wilhelm korpral och är på expedition på briggen Vänta Litet. Från denna resa målar han och beskriver en av de hårda lekar som förekom på flottans fartyg: gatloppsdans. Gatloppsdans innebär att band från tunnor binds samman så att tre till fyra personer får rum. Personernas händer binds till banden och sedan ska de spring runt och undgå befälets rapp med daggen.

Målningen gatloppsdans. Cedergren, Per Wilhelm. Sjöhistoriska museet/SMTM. Public domain.
Dagg, bestraffningsredskap. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA

Texten på målningen lyder:

Gatlopps-dans. Minnen från min ungdom å Briggen Wäntalitet. Hej hoppsan, lustigt lif i dansen Nu tror jag daggen skönt ska smaka - så vist som jag är skeppar Bladin, skall jag allt sattyg ur er laka.

Senare i livet

Vid 18 års ålder blir Per Wilhelm timmermanslärling på örlogsvarvet i Stockholm. Förhållandena där beskrivs också som hårda med långa arbetsdagar och tungt arbete. Han arbetar med skeppsbyggnad, tillverkar modeller och kommer senare också att hjälpa till med fartygskonstruktion. 1849 gifter han sig med Anna Brita Högmark och då står han med i rullorna på konstruktionsdepartementets personal. 1872 blir han verkmästare vid mariningenjörsdepartementet. 1879 går han i pension och avlider 1896 efter en halsoperation. Per Wilhelm visar sig vara duktig på att rita och måla. Han upptäcks av Nils Månsson Mandelgren som använder honom till delarna om sjöväsen i sin ”Atlas över Sveriges odlingshistoria”. Cedergren blir sedermera känd som marinmålare av rang. Han har genom sina tavlor berättat om skeppsgosselivet.

Självporträtt av Per Wilhelm Cedergren. Wetterberg, Julius Alexis. Marinmuseum/SMTM. Public domain.
En av de anteckningsböcker som finns bevarad i Marinmuseums arkiv. Marinmuseum/SMTM. CC-BY-SA.

Det finns en del från Per Wilhelm i arkiven i form av handskrifter och målningar, bland annat ett antal anteckningsböcker med skisser och berättelser om livet som skeppsgosse.

Denna pojke är ej rädd att gå ut i alla väder än skönt han är illa klädd uti hatt och blaggarnskläder. Tvungen nu att stiga på så han ej ihjäl må frysa Han på kyrkparad skall gå och i uniformen lysa.

Skeppsgossar i Marinmuseums samlingar på DigitaltMuseum

Läs mer:

  • Webe, Gösta 1973: ”Pehr Wilhelm Cedergren” i Forum Navale nr 28 1973. Skrifter utgivna av Sjöhistoriska samfundet.
  • ”Pehr Wilhelm Cedergren”, urn:sbl:16555, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2018-03-23.

Share to