Så fick kustartilleriet tung kustrobot - Berättelsen om utvecklingen av robot 08 och 1:a Tunga kustrobotbatteriet

Som en del av det invasionsförsvar som byggdes upp efter andra världskriget tillfördes robotsystem. De var avsedda att bekämpa fienden till sjöss. Robotarna, som efter omfattande försök tillfördes flottan och kustartilleriet, benämndes Robot 08. Vid kustartilleriet ingick de i 1. Tunga kustrobotbatteriet.

Robot 08 skjutning Caesar, Christer november 1987

Bakgrunden till Robot 08 kan sökas redan till slutet av andra världskriget. Våren 1950 hade utvecklingsarbetet kommit så långt, då med en försöksrobot med beteckningen 310, att en kurs för militär personal anordnades med deltagare från alla försvarsgrenar. Kustartilleriet representerades av en elev från vardera KA 1, KA 2 och KA 4. Den som deltog från KA 2 var Torsten Ericsson sedermera utnämnd till förvaltare och utbildare av tekniker på robotsystemet. I mitten på 1950-talet avslutades försöken med robot 310. Marinförvaltningen hade under 1957 undersökt möjligheterna att anskaffa ett komplett robotsystem från utlandet, eftersom de svenska försöken inte gett önskat resultat. Avtal tecknades med Nord Aviation i Frankrike om köp av tio robotar med beteckningen CT 10 med komplett markutrustning samt utbildning av svensk personal i Frankrike. Leverans skulle ske sommaren 1958. Utbildningen genomfördes i januari och februari 1958.

Robot CT 10

Skjutningarna med CT 10 fortsatte till och med 1960 och från 1959 parallellt med försöken med robot CT 20. Nya skjutningar med luftvärn och ny zonrörsammunition genomfördes utan att man lyckades skjuta ner någon robot. Varje robot av de 10 som inköptes 1958 sköts mellan 5 och 9 gånger och 1962 var det dags att skrota systemet. 1959 levererades två nya robotar med beteckningen CT 20. Med dåtidens mått som norm var denna robot toppmodern med avancerad teknik. Ny utbildningsomgång av befäl skedde i Frankrike. I augusti sköts det första garantiskottet och i september det andra. 1960 blev ett intensivt år. Nya robotar inköptes och detta medförde ökat personalbehov med åtföljande utbildning och dels pågick fortfarande skjutningarna med CT 10 och proven med luftvärn. Utvärderingen efter 1960-års skjutningar innebar beslut om anskaffning av stridsrobot 1961. Projektering, tillverkning och försök med ny materiel för ett tung kustrobotförband för kustartilleriet genomfördes under åren 1961 – 1963. Den nya roboten hade radarmålsökare och i och med detta upphörde kommandostyrning från ledningscentralen. Detta innebar att skjutfältet på norra Gotland var olämpligt framförallt på grund av mycket sjötrafik.

CT 20 Bild från Gotlands Försvarsmuseum

Efter en paus i skjutningarna under 1964, men med prov och försök med nytillkommen utrustning, skedde under våren och försommaren 1965 rekognosering av ny försöksplats i Härnösandsområdet med skjutplats på södra delen av Åstön och ledningscentral på Hemsö. Nu närmade man sig målet från försöksrobotar till stridsrobot och det var SAAB i Linköping som fick uppdraget att utrusta roboten med bland annat stridsdel och zonrör, samt att vara systemansvariga för de sista utprovningarna som ägde rum i Härnösandsområdet åren 1966 och 1967. De sista provskjutningarna skedde mot fjärrmanövrerad motortorpedbåt utrustad med radarreflektorer. Efter detta var systemet klart att ingå i krigsorganisationen 1968 med Blekinge kustartilleriförsvar som mobiliseringsmyndighet och med KA 2 som utbildningsregemente. Grundutbildning av 1. tunga kustrobotbatteriet genomfördes 1967-1968. Någon ny grundutbildning av värnpliktiga genomfördes sedan inte förrän 1988. Hela förbandet deltog i en KFÖ 1974, samt som kaderförband vid ett flertal tillfällen.

Robot 08

Under 1980-talet sköts ca 10 robotar från Lörbyskog i sydvästra Blekinge och Ravlunda i östra Skåne varav flottan och flyget i övningssyfte försökte skjuta ner ett antal, men lyckades aldrig.

Robot 08 skjutning Caesar, Christer november 1987

Flottan sköt sin sista robot 08 1982 och kustartilleriet 1989. Det 1. Tunga kustrobotbatteriet ombeväpnades med robot 15 1995 och ingick i krigsorganisationen 1995-07-01.

4 comments

  • I avsnittet om befäl knutna till kustrobot 08 saknar jag mitt namn. Jag knöts till förbandet 1974 och var chef från 1976. Blev därefter Kustrobotledare fram till dess att förbandet ombeväpnades. Jag ledde insatserna från örlogsbasstaben 1988 då vi sköt över patrullbåtsdivisionen liksom senare då vi skulle simulera kryssningsrobot för attackflyget. Jag var dessutom den som lade upp krigsplanerna för insatser från östra milot. Så viss påverkan tror jag dock att jag hade under en ganska lång tid.

  • Kustrobotledarens roll var att under Militärbefälhavaren svara för insats med 1. Kustrobotbatteriet. I södra liksom östra militärområdet delegerades dock detta till respektive Örlogsbaschef. När Krigsövningen i Södra Militärområdet skulle genomföras 1982 beordrade Milochefen Generallöjtnant Sven-Olof Olson att alla ingående förband skulle övas och även således insats med sjö- och kustrobot. Jag blev uppkallad till CBK Jean-Carlos Danckwardt. Han var orolig om huruvida detta skulle kunna vara möjligt. Jag försäkrade honom då att jag ansåg att detta var fullt möjligt och att det var en kontinuerlig översyn av förbandets robotar och att jag inte kände oro för att detta inte skulle lyckas. Så blev det också. Efter att ha varit ansvarig övningsledare för 1. Kustrobotbatteriet under de första skedena av övningen begav jag mig till Örlogsbasenschefens stabsplats för att där på plats vara dennes länk till förbandet vid insatsen. Två robotar sköts. Den första var en långsamtgående, rödmålad övningsrobot som dessutom flög på alldeles för hög höjd, ca 1 400 meter. Den kan ha skjutits ner. Den störtade i alla fall efter passage av patrullbåtsdivisionen. Därefter sköts en konverterad stridsrobot. Den uppträdde helt enligt planerna och flög rakt mot patrullbåtsförbandet. Roboten upptäcktes tidigt av förbandets spaningsradar men när radarsiktet skulle ta över tappade man radarekot vid flera tillfällen. En begränsad insats gjordes dock med rätt stridsammunition (kulspränggranater) men roboten passerade, sannolikt oskadad. Robotens rörelsemönster samt eldledningarnas förmåga att hantera detta för min slutsats i insänd rapport efter övningen. Patrullbåten fick dessutom eldavbrott under sin insats. Skälet till detta ansågs vara att man av säkerhetsskäl sköt med obemannad pjäs.
    Några år senare ville vissa att försöket skulle göras om men det skedde inte vad jag vet.

    Däremot sköts robot med avsikten att simulera kryssningsrobot. En jaktrote med Viggen från F17 sattes in. Enligt rotechefen så var sikten och möjligheterna goda med det lyckades inte heller denna gång.

    1.kustrobotförbandet genomförde också kaderövningar inom Östra Militärområdet med stabsutrustning placerad i Valdemarsviksområdet medan jag som kustrobotledare agerade från Muskö.

    Kustrobotledarens uppgift var att med de tekniska uppgifter som fanns om robotens egenskaper, dess målsökares förtjänster och begränsningar samt hur IR-målsökaren bedömdes reagera beroende vattentemperatur, isbildning m.m. Vid insats kontaktades också det egna luftförsvaret för att förhindra vådabeskjutning. Samordning med attackflyget gjordes så att överenskommelse gjordes om exakt tid för robotar i målområdet. Tanken var att kustrobotbatteriets salva på sex robotar tillsammans med attackflygets robot 05 skulle mätta fiendens luftförsvar så att några robotar skulle slinka igenom.

    I mitt tidigare inlägg råkade jag skriva attackflyg nät det skulle vara jaktflyg. En som gjorde en bestående insats för förbandet var Leif Nivebro (TELUB) som initierade och konstruerade ett modernt robotinstrument i stället för det ursprungliga som, om jag minns rätt, var konstruerat av ASEA. Om intresse finns är det mycket mer att förmedla från mina nästan 20 år vid förbandet (1976-1995).
    Kenneth Netterström

  • Tryckfelsnisse skrev robot 05 när det skulle vara 04E. En ytterligare ändring:

    Robotens rörelsemönster samt eldledningarnas oförmåga att hantera detta var min slutsats i insänd rapport efter övningen. Patrullbåten fick dessutom eldavbrott under sin insats.

  • Jag länkade denna artikel från wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Robot_08

    se video hur ni kan göra https://youtu.be/d5dsxqWrUZM

    Länkade wiki sidor med mall Digitaltmuseum https://w.wiki/LRT

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to