Flygplanskryssaren Gotland

Under första världskriget visar det nyfödda flyget sina fördelar för spaning men även för strid. När framtidsplanerna för den svenska marinen läggs fram efter kriget involveras därför ett hangarfartyg. Resultatet blir en flygplanskryssare vid namn HMS Gotland som sjösätts 1933. Fartyget är det närmsta ett hangarfartyg som Sverige haft.

Beslut om en ny fartygstyp

Neutralitetsvakten under första världskriget sliter hårt på fartygen i svenska flottan. I upprustningsplanerna efter kriget föreslås att en hangarkryssare behövs. Fartyget ska erbjuda en gemensam stridsplattform för flottan och flyget. I utredningen ”Betänkande och förslag rörande ersättningsbyggnad för flottan” 1926 beskrivs att:

De flygstridskrafter, som tilldelas en opererande sjöstyrka, framstår numera såsom en oumbärlig, fullt integrerande del av sjöstridsstyrkan, och talrika erfarenheter från vår flottas årligen återkommande övningar visa, att flygvapnets medverkan vid sjökrigsoperationerna icke kan inskränkas till sporadiska insatser, utan måste vara permanent och omedelbar.

De första flygbåtarna kommer till flottan redan åren innan krigsutbrottet och under kriget blir marinens flygväsende en fast del av organisationen. Genom försvarsbeslutet 1925 skapas ett självständigt flygvapen men med en flygkår för det marinsamverkande flyget.

Flygverkstäderna på Galärvarvet i Stockholm omkring 1920. Farmanplan även kallad flygbåt. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets arkiv/SMTM. PD

I utredningen 1926 påvisas behovet av ett fartyg med startbana och förvaring av flygplan under däck, men framsteg i den tekniska utvecklingen gör att man landar i en lösning med katapult och parkering på däck. Därmed är flygplanskryssaren född.

Flygplanskryssaren Gotlands vapensköld. Lina Mårtensson, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Insamling

1929 beslutas att den nya flygplanskryssaren ska ges namnet Gotland. En insamling startas på ön och i tidningarna uppmanas befolkningen att skänka pengar. Fem kronor är högsta summan för att så många som möjligt ska kunna delta. 1470 gotlänningar skänker pengar och det tillverkas en stridsflagga av siden med tillhörande flaggkista, en skeppsklocka samt konst med Gotlandsmotiv att pryda fartyget.

Oljemålning med motiv från Visby som hängt ombord fartyget. Herman Hägg. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Akvarell med motiv från Visby som hängt ombord fartyget. Prins Eugen av Sverige. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Målning med motiv från Gotland som hängt ombord fartyget. Johan Kahl. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Oljemålning med motiv från Gotland som hängt ombord fartyget. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD

Byggnationen

Flygplanskryssaren byggs på Lindholmens varv i Göteborg. Intressant är att det övervägs att använda den nya metoden att svetsa samman skrovet istället för nitning. Men i slutänden anser man det vara för oprövat för att verkställas.

Efter tre års byggnation står hon klar att sjösättas den 14 september 1933. Hon döps av kronprins Gustaf Adolf. 134,8 meter lång och 15,4 meter bred och med plats för en besättning om drygt 400 personer.

Flygplanskryssaren Gotland 1936. Richard Perkins. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD
Styrmaskin. Fartygets roder är modernt och drivs av en ångdriven styrmaskin som via ledningar styrda från manövertornet och reservstyrplatsen. Marinmuseums samlingar/SMTM. CC-BY-SA

Livet ombord

Flygplanskryssaren Gotland var det allra senaste tillskottet till vår flotta och låg nu vid mobiliseringskajen i Karlskrona, dit vi omgående skulle bege oss. Men varken Karlskrona eller mobiliseringskajen avskräckte oss, för vi skulle få komma ombord på ett nytt, fräscht fartyg, som var oljeeldat. (…) När vi kommit ombord och fått skeppsnummer, blev vi anvisade den eldarmäss som vi skulle kampera i. Vi trodde inte våra ögon. Rent, snyggt och fint och mycket större utrymme än G V [pansarskeppet Gustaf V]. Det bästa av allt, här fick var och en sin egen brits. Höjden av lyx!

Så här skriver Helge Möller som var eldare ombord på fartyget. I jämförelse med pansarskeppen byggda femton år tidigare så är flygplanskryssaren på många sätt mycket mer modern. Hon eldas med olja istället för kol och erbjuder större bekvämlighet för besättningen. Varje besättningsman har ett eget skåp för kläder och tillhörigheter och det finns britsar att sova på för de äldre i besättningen. Köken ombord har modern utrustning med värme- och kylskåp och all personal äter på porslin.

Manskapsmässen ombord flygplanskryssaren Gotland. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD

Flygverksamheten

På akterdäck ombord flygplanskryssaren Gotland. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD

Flygstationen utgör en stor del av fartygets akter. Där finns plats för åtta flygplan och under däck finns tillhörande verkstäder och förråd. Vanligtvis medförs tre till fyra flygplan.

Flygplanen skickas iväg med katapult. Utskjutningen sker med tryckluft på en rullbana och planen lossnar automatiskt vid banans slut. Själva landningen sker med hjälp av pontoner på vattenytan och en kran i aktern lyfter åter ombord flygplanet. Vid hög sjögång är denna procedur riskabel. För att underlätta ombordtagningen används släpsegel, en slags matta som fästs i aktern för att dämpa vågorna.

Spaningsplanen är av typen Hawkers typ Osprey och kallas S 9. Vingarna är fällbara för att lättare kunna stuvas ombord.

Flygplan Hawker Osprey strax före start ombord flygplanskryssaren Gotland 1935. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD
Flygplan som skjuts ut från katapult ombord flygplankryssaren Gotland. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD
Maskinist vid katapulten ombord flygplanskryssaren Gotland. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Ritning över kranen som lyfter ombord flygplanen på fartygsdäck. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Instrument som tillhört katapultutskjutningen ombord. Lina Mårtensson, Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

I tjänst

Gotland blir chefsfartyg för kustflottans spaningsavdelning tillsammans med fyra jagare. Vintertid används hon för utlandsexpeditioner och visar upp svensk skeppsbyggnadsteknik och industriprodukter i omvärlden.

Under andra världskriget är hon del i neutralitetsvakten, bland annat patrullerar hon östkusten när isläget gör det omöjligt för lättare fartyg att ta sig fram.

Flygplanskryssaren Gotland år 1943 med neutralitetsband målade på fartygssidorna. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD

Långresorna

Gotland gör många långresor, första 1935 och sista 1955-56. Hennes långa tid som utbildningsfartyg gör att många tjänstgjort ombord och minnen från de händelserika resorna lever kvar länge hos besättningen.

Till varje resa tas ett vykort fram med rutten samt minnesmynt som delas ut till besättningen. Detta är vanligt för flottans långresor vid denna tid.

Medalj
Flygplanskryssaren Gotland på långresa. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD
På besök i Bordeaux. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Linjedop ombord på en av långresorna. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Linjedop ombord på en av långresorna. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM.PD
Linjedop ombord på en av långresorna. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM.PD
Neptunidiplom för passerande av ekvatorn på långresa 1948. Marinmuseums samlingar/SMTM. CC-BY-SA
Dagbok Lina Mårtensson. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

I Marinmuseums samlingar finns en dagbok från en av Gotlands långresor, 1946. Där berättar Karl-Erik Jakobsson om tiden ombord och besöken i land. I dagboken beskriver han julfirandet 1946 med ringdans runt fartyget och att han får två telegram från familjen.

Vackert julbord med mycket mat. Julbön på halvdäck strax före julmaten. Julfirandet var mycket trevligt. Julsånger spelades av musikkåren på halvdäck samt dans kring julgranen samt div underhållning.

Julfirande i mässen under en långresa. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Från långresan 1950 finns fartygstidningen "Purr ut" bevarad i Marinmuseums arkiv. Här finns sånger och roliga historier att läsa. Lina Mårtensson. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
I tidningen finns en serie om "Kurre". På sista bilden syns figuren åter i Karlskrona välförsedd med diverse souvenirer från resan. Lina Mårtensson. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Per Godberg (till vänster) tjänstgör ombord på flygplanskryssaren, bland annat under en långresa. Från honom finns diverse fotografier samt byxa och kavaj bevarade i Marinmuseums samlingar. Okänd fotograf. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Kavaj som tillhört Per Godberg. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA
Byxor som tillhört Per Godberg. Statens maritima och transporthistoriska museer. CC-BY-SA

Förändrade behov

Redan efter sex år har flygplanskryssaren spelat ut sin roll. Flygplansutvecklingen innebär att räckvidden ökas och att denna typ av flytande flygplats inte längre behövs. 1943-1944 byggs därför fartyget om och blir istället en luftvärnskryssare med förstärkt beväpning istället för flygplan. På flygplansdäcket placeras bland annat tre stycken 40 mm automatkanoner i dubbellavettage. Fartyget används som chefsfartyg i sjökrigsskoleavdelningen och fortsätter att göra olika långresor.

1955 var det åter dags för ombyggnad, nu förses hon med en för tiden ganska avancerad radar- och stridsledningsanläggning. Detta för att hon skulle kunna leda flygstyrkor. Ett år senare hamnar hon i malpåse och avrustas. 1960 utrangeras hon och skrotas några år senare. Så var historien om Sveriges enda flygplanskryssare till ända.

Ritning från 1954. Marinmuseums samlingar/SMTM. PD
Ombyggnaden 1944 till luftvärnskryssare. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD
Flygplanskryssaren efter ombyggnad till luftvärnskryssare. Okänd fotograf. Sjöhistoriska museets samlingar/SMTM. PD

Litteratur och vidare läsning

Borgenstam, Curt, Insulander, Per och Åhlund, Bertil 1993: Kryssare: Med svenska flottans kryssare under 75 år. Värnamö: CB Marinlitteratur.

Götherström, Magnus 2005: ”Flygplanskryssaren Gotland: svenskt storhetsvansinne eller militärstrategiskt taktiskt drag?”, I: Gusem 6.

Kryssarminnen: Fylgia, Gotland och Tre Kronor 1998. Karlskrona: Föreningen Marinmusei Vänner.

Text: Lina Mårtensson, intendent.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to