En barock glasmålning

Ett av de föremål som fångade mitt intresse när jag fotograferade det var en oval glasmålning med bredd 137 mm och längd 173 mm. Glasmålningen har motiv av en ängel bärandes en stor vapensköld med brinnande hjärta. Motivet med ängeln inramas av ett rammotiv i grisaille och en text. Grisaille-måleri är ett måleri i gråtoner, som ibland antyder lågrelief. Målningstekniken användes ofta i tak och annan fast inredning för att ge en illusion av ornerad stuckatur, av att vara tredimensionell. Det fanns inte så mycket information om det här föremålet från början. Måleriets beskaffenhet i kombination med den målade texten ”CARL.SWENSON.ANNO.1614” gjorde att jag tänkte att det här är ett föremål som mycket väl skulle kunna vara över 400 år och hörde av mig till Amanda Sörhammar. Hon arbetade tidigare som konservator på Västergötlands museum, men vid tillfället arbetade hon med just glasmålningar på Uppsala domkyrkas Glasmålningsateljé. Hon satte mig i kontakt med Linda Kvarnström på Uppsala domkyrkas Glasmålningsateljé. Efter att Stina Svantesson, museets konservator, tagit fler bra foton av föremålet så skickade vi bilderna till Linda, som kunde berätta följande:

”Intressant med det svenska namnet eftersom inga glasmålare ska ha varit aktiva i Sverige 1350-1840. Men både stil, storlek och val av färger pekar på att den är från 1614 som det står. Den är målad med blå emalj, emalj som färg kom i mitten av 1500-talet men blev vanligt först i sekelskiftet 1500/1600. Så den tekniken stämmer tidsmässigt. Den ser också ut att kunna vara målad med en röd järnoxidfärg i hjärtat och i överdelen av klädseln”…”Den brukar målas på utsidan och kallas Jean Cousin Rouge och kom ungefär samtidigt som emalj. Sen ser det ut som om det är silvergult på vingarna och underdelen av klädseln.”…”En annan sak som pekar på att den är äldre är att kanten är kröjslad.”

Kröjsling, en teknik för att dela glasrutor, användes fram till att diamantskäraren började användas. Engelskspråkiga Wikipedia anger att mellan 1300-talet and 1500-talet, med början i Italien, så blev diamantskäraren förhärskande, vilket gjorde det möjligt att skära mer precist (än med den tidigare metoden, kröjsling).

Barocken som stilperiod brukar sägas ungefärligt omfatta perioden 1600-1750. Barock som stil är dramatisk och överdådig och har gärna stora kontraster mellan mörker och ljus. Ängeln på glasmålningen är kraftfull, dramatisk och muskulös där hon står med utbredda vingar mitt i ett steg, hållandes en stor vapensköld med ett flammande hjärta. Motivet med det brinnande hjärtat är vanligast förekommande inom katolicismen, men förekommer även i protestantismen. Symbolen kan ha flera betydelser. Hjärtat kan vara en symbol för människan, som utsätts för olika behandling. Det brinnande hjärtat är även en klassisk symbol för kärlek och hängivenhet och kan också symbolisera Kristi hjärta. ”Hjärtats skola” var ett populärt tema i den katolska emblemlitteraturen under 1500-talets andra hälft.

I Läckös slottskyrka finns en hel serie målningar på temat ”Hjärtats skola” på dörrarna till bänkraderna, de bygger på en enda källa, den tyske prästen Daniel Craemerus ”Emblemata sacra”, tryckt i Frankfurt 1624, en av böckerna som Magnus Gabriel de la Gardie hade i sitt bibliotek. Källa till uppgifterna om Hjärtats skola och Läckö slottskyrka är dels skriften Läckö slottskyrka dels Leif Jonssons text på sidan 416 i boken Läckö landskapet, borgen, slottet.

Som du märker kan det behövas ett helt sammanhang av museimänniskor och deras kontaktnätverk för att få fram mer information om ett föremål, något som vi som arbetar med samlingar alltid eftersträvar.