Raoul Wallenbergs almanacka

Den 7 april 1944 gjorde Raoul Wallenberg en kort anteckning i sin almanacka. Där står ”Passion med Jeanette”. Raouls anteckningar från våren 1944 ger intrycket av en alldaglig tillvaro i Stockholm. Han går på bio och träffar vänner på restauranger. Den andra halvan av samma år visar anteckningarna på raka motsatsen.

Exakt samtidigt som Raoul och Jeanette går och lyssnar till en musikalisk passion, kanske Matteuspassionen i Engelbrektskyrkan, gömmer sig två judiska koncentrationslägerfångar i ett hålrum i en brädhög i Auschwitz-Birkenau. Det är Rudolf Vrba och Fred Wetzler och planen är att hålla sig gömda för att sedan rymma efter mörkrets inbrott.

Rudolf Vrba hade då varit fången i Auschwitz-Birkenau i nästan två år. Han hade sett över en miljon människor dö och hade nyligen hört rykten om att de ungerska judarna stod på tur att skickas till förintelselägren. Målet var att varna de judiska organisationer som fortfarande var aktiva om vad som var på väg att ske. Efter tre dygn i brädhögen avblåstes sökandet och de lyckades ta sig ut ur lägret och fly söderut mot Slovakien och därefter vidare till Ungern. Rudolf och Fred skrev en 34-sidig rapport, Vrba-Wetzler-rapporten, om förintelselägret och vad som väntade den judiska befolkningen i Ungern. Rapporten nådde i juni 1944 Internationella Röda Korset i Genève och skickades därifrån till USA och Storbritannien. Så småningom kom den också till UD i Stockholm.

I slutet av juni började arbetet med att förbereda en svensk räddningsaktion i Ungern efter önskan från den amerikanska regeringens World Refugee Board. Raoul Wallenberg ansågs vara lämplig för uppdraget. I almanackan kan vi läsa att han påbörjade sin resa den 7 juli i noteringen ”13.50 Till Berlin”. Efter det är sidorna nedlusad med anteckningar om möten med judiska och ungerska ledare, möten med SS, räddade människor och ekonomiska transaktioner. Den 17 januari 1945 grips Raoul av sovjetiska trupper och han förs till Moskva. Almanackan och hans adressbok beslagtas av ryssarna och detaljgranskas inför kommande förhör.

Almanackan arkiverades i Moskva och låg där i drygt 40 år innan den återlämnades i slutet av 1980-talet till Raouls halvsyster Nina Lagergren. Det är frestande att leka med tanken vad som skulle ha hänt om Rudolf och Fred blivit upptäckta i brädhögen den där dagen i april 1944, samma kväll som Raoul och Jeanette gick på kyrkokonsert. Rapporten om Auschwitz-Birkenau skulle aldrig ha skrivits och Raoul hade kanske aldrig rest till Budapest. Tiotusentals ungerska judar skulle därmed inte ha räddats undan Förintelsen. Hans almanacka hade kanske istället varit sparsamt använd och mest innehållit anteckningar om fester och födelsedagar. Den hade förmodligen inte ens existerat idag utan slängts av Raoul själv någon gång i januari 1945.

Almanackan är utställd på Armémuseum och är ett inlån från en privatperson.

Artikelförfattare: Johan Landgren
Källor:
”Jag flydde från Auschwitz” av Rudolf Vrba
KB:s tidningsarkiv
Wikipedia