Flottans artillerimodellkammare
Marinmuseums samlingar kan räknas till några av de äldsta i landet eftersom de ursprungligen kommer ifrån de modellkammare som skapades i flottan under 1700-talet. Syftet med dessa samlingar var inte olikt en museisamling, att omhänderta den kunskap som fanns genom modellerna och bevara den för att kunna ta lärdom framöver. En av samlingarna var den tillhörande flottans artillerimodellkammare.
Modeller och modellexemplar
För att förstå bakgrunden till modellkamrarna behöver man förstå vad en modell var under denna tid. Under 1700-talet ansågs tredimensionalitet vara det främsta sättet skaffa kunskap och förståelse kring en företeelse. Helst skulle föremålen eller miljöerna upplevas i verkligheten men annars kunde modeller av dem användas för att förmedla kunskapen. Så när vi idag oftast använder oss av bilder eller ritningar för att förstå så hade modellerna en motsvarande ställning under 1700-talet.
När vi tänker oss modeller idag kanske vi främst menar miniatyrer av verkliga objekt såsom en modell av ett befintligt fartyg. Men det man måste tänka på är att modellerna under denna tid oftast fungerade som förlagor, det vill säga de stod som mall i en kommande tillverkning, exempelvis av ett eldrör. Modellerna kunde då vara både i miniatyr och i full storlek. De så kallade modellexemplaren fastställdes av försvarsmyndigheten och försågs med ett sigill. Ibland var det till och med kungen själv som godkände en viss modell. Modellexemplaret användes sedan som förlaga hos hantverkarna när de skulle ta fram de riktiga produkterna. På artillerigården togs många modeller fram, av eldrör, lavetter och verktyg exempelvis. Modellen bevarades sedan i artillerimodellkammaren.
Samlingen föds
I ett kungligt brev från 22 april 1752 skrev kung Adolf Fredrik att modellkammare skulle upprättas bland annat i Karlskrona. Samlingarna skulle vara till "...stor nytta för de lärande wid Amiralitetet…”. Det handlade alltså inte bara om att dokumentera modellerna utan också att använda dem i utbildningssyfte. Troligen för de kadetter som utbildades vid den nyinrättade Flottans kadettskola.
I det kungliga brevet hänvisades också till att modellsamlingar fanns i andra länder. Det var på detta sätt också en prestigefråga att ha sådana samlingar i Sverige. I Danmark hade exemplevis en modellkammare funnits sedan 1670-talet.
I Karlskrona skapades två olika samlingar som tillsammans utgjorde flottans modellsamling, en för artillerimodeller under arklimästarens översyn och en skeppsmodellsamling under skeppsbyggmästarens ledning. Båda samlingarna hade det gemensamma syftet att manifestera svenska flottans omfattning och att förmedla kunskap i undervisningen av flottans officerare.
Artillerimodellkammaren i Tyghuset
Artillerimodellkammaren inrymdes vid Artillerigården på örlogsvarvets område i Karlskrona, först i Tygkontoret och senare i det så kallade Tyghuset. Ordet tyg kommer från tyskan "zeug" som betyder material, så innebörden av ordet tyghus är alltså ett materialmagasin. Själva modellkammaren i Tyghuset bestod av ett enkelt möblerat rum uppvärmt av en kakelugn. Här fanns en stor del av samlingen men allt fick inte plats så föremål fanns också utspridda vid kontor och verkstäder.
Sjöartilleriet var en viktig del i utvecklingen av flottan. Hur exemplevis eldrörens utformning kunde effektiviseras för att bli lättare och starkare var en central fråga och detta syns också i de många modellerna. På Artillerigården fanns från 1750-talet en artilleriskola där flottans artilleripersonal utbildades. Det är inte svårt att tänka sig att modellkammarens föremål här kom till användning i utbildningen för att illustrera artilleriets utveckling och funktionaliteter.
1761 gjordes en första inventering av samlingen. Då innehållandes 650 föremål varav cirka 50 stycken var modeller av olika artilleripjäser. Utöver det fanns vapen, ammunition, verktyg och andra tillbehör samt en mängd troféer och krigsbyten. Böcker och ritningar ingick också i samlingen. Under senare delen av 1800-talet tillkom även kategorier såsom tavlor, planscher och torped- och minmateriel.
Två besök i kammaren
Det finns exempel på hur modellkammaren visades upp när det kom besök på örlogsvarvet. Både trofésamlingen och kuriosa såsom pusikanen som kunde skjuta en hel skur med kulor samtidigt var säkert uppskattade föremål vid besöken. 1835 gjorde en topograf och officer vid namn Carl Hampus Montgomery ett besök på örlogsvarvet och skrev ned sina intryck. Naturligtvis ingick ett besök på artillerigården och artillerimodellkammaren. Själva kammaren var han inte så imponerad av men däremot beskrev han några pjäser i Tyghusets förråd som väckte hans intresse. En pjäs som han med visst besvär beskrev var den då alldeles nykonstruerade Ostermans mina, en ny vapentyp, samt två udda äldre pjäser:
De så kallade byx- och tjortelkanonerna, den förra ett försök att ifrån en krutkammare utskjuta 2ne kulor och den senare att kunna använda länkkulor som projektiler uti. Alla dessa äro blott misslyckade försök.
Dessa pjäser ingick i artillerimodellkammarens samlingar.
Ett annat besök i kammaren skedde 1860, då var det kung Karl XV som skulle inspektera örlogsvarvet. Till hans ära tillverkades en något märklig pjäs, Vapenpalmen. Omkring 200 pistoler av modell 1854 monterades ihop och bildade en palmlikande konstruktion tillsammans med bajonetter som utgjorde stammen. Dessa pistoler ingår i samlingen men var vid tillfället av modern typ, modellen endast några år gammal.
Utställningar
Under 1800-talet växte samlingen och föremål visades tillsammans med skeppsmodeller ur den andra modellkammaren på utställningar världen över, exemplevis i Paris 1867 och i Venedig 1881.
Museisamlingen
Tyghuset med modellkammaren revs 1902 och ett nytt tyghus uppfördes dit samlingen flyttades. På 1920-talet tillkom även skeppsmodellkammarens inventarier och därmed kan samlingarna sägas övergå till att bli rena museisamlingar.
Idag finns 2872 föremål med proveniens från Flottans artillerimodellkammare i Marinmuseums föremålssamlingar, sen tillkommer ritningar och böcker. I utställningarna på Marinmuseum kan en del av samlingarna beskådas i vapenutställningen ”Tyghuset”.
Kategorier i samlingen
I inventarium över samlingarna från 1861 och framåt är samlingen indelad i flera kategorier som på ett bra sätt sammanfattar dess innehåll. Nedan följer kategorierna med exempel ur varje.
Kanoner och lavetter
De första kategorierna handlar framför allt om olika kanonmodeller.
- Kanoner och mörsare
- Sjölavetter och mörsareblock
- Landlavetter
- Lavetttbeslag
Tre eldrörsmodeller som föreställer utländska eldrör som ingick i samlingen redan 1761.
Några särdeles intressanta modeller är en samling med eldrör som har inritade sprickor i godset som visar sprängverkan. De är alltså som en slags diagram över hur eldröret påverkades vid en kontrollsprängning.
Artilleritillbehör
Sedan följer ett antal kategorier som handlar om tillbehör till artilleripjäser såsom:
- Projektiler och schampluner
- Kanonlås och andra antändningsmedel till kanoner
- Laddtyg, kogerskor, förladdningar och karduser
- Riktmachiner
- Krutproberingsmateriel, krutfyllnadsinstrument, krutlådor mm
Handvapen
Flertalet kategorier hör till området handvapen. Det är både blankvapen såväl som eldhandvapen och tillbehör.
- Gevär
- Pistol
- Muskedunder
- Sablar
- Pikar
- Änterbilor
- Läderpersedlar
- Handgevärsammunition och verktyg för dess förfärdigande
- Söndertagnings och rengöringsverktyg för handgevär
Fyrverkeri och raketer
En kategori som står lite för sig själv är den som rör fyrverkeripersedlar. Pjäserna användes dels för signalering mellan fartygen men också i strid för att sätta segel i brand.
- Laboratorieverktyg och pyrverkspjäser
Troféer och krigsbyten
I artillerimodellkammaren ingick en del troféer och krigsbyten, föremål som tagits från fienden i olika militära konflikter. Det är handvapen, delar av uniformer och annan utrustning. Föremålen kommer framför allt från från Pommerska kriget 1757-1762 och Gustav III:s ryska krig 1788-1790. Redan i första förteckningen över samlingen 1761 nämns ett stort antal krigsbyten och i inventeringen 1874 finns 75 föremål förtecknade i denna föremålskategori.
- Utländska troféer, mössor, uniformspersedlar
Böcker och ritningar
I inventeringen 1761 redovisades cirka 90 ritningar ingå i samlingen. Det är kartor över Karlskrona och diverse byggnader, men främst ritningar över kanoner, lavetter och rakettillverkning.
Böckerna i samlingen är framför allt olika reglementen men även läroböcker i ämnen som exempelvis kanongjutning.
Föremål med proveniens
Det finns några lite mer udda föremål i samlingen som är insamlade för sin proveniens. Ett exempel är en 6-pundig bronskanon gjuten år 1628 från grevskapet Mansfeld i nuvarande Tyskland. Kanonen uppfiskades från sjöbottnen vid Flaggskär i Blekinge skärgård 1887 av några fiskare och inlöstes av Karlskrona örlogsvarv för ett belopp av 500 kr.
Ett annat föremål som också verkar ha samlats in för sin proveniens är en kanonkula av sten som hittats i källaren under slottet och fästningen i Viborg 1934. Den tros ha tillhört svenskarnas ammunition vid Viborgs försvar mot ryssarna 1494-95. Den fördes hem och skänktes till samlingarna av en styrman. Stenkulan är troligen samlingens äldsta föremål.
Samlingen från artillerimodellkammaren utgör idag ett viktigt forskningsmaterial för att att berätta om marinens historia. Samlingen har dokumenterats och nogsamt inventerats med jämna mellanrum genom historien. Redan i vid skapandet av artillerimodellkammaren angavs att: "...ett accurat inventarium öfwer the ther förwarade Modeller och Ritningar upprättas samt städse underhållas". Det verkar på detta sätt alltid funnits en medvetenhet om samlingens betydelse.
Allt ur Flottans artillerimodellkammare på DigitaltMuseum
Litteraturtips
"Flottans modellkammare är ganska nett och angenemn att påse", I: Marinmuseums årsbok 1983. Karlskrona: Föreningen Marinmusei vänner i Karlskrona.
Roth, Thomas 2002: "Svenska artilerimodellsamlingar" I: Modellkammaren 250 år - ett marinmuseums födelse. Karlskrona: Abrahamson.
Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. 1945. Malmö: Allhem.
Widén, Per 2020: "Chapmans modeller - kunskap, manifestation och pedagogik", I: Fredrik Henrik af Chapman - myt och verklighet. Elanders.