John Ericsson föddes 1803 i gruvorten Långban i Värmland. Hans äldre bror, Nils Ericson, skulle komma att bli en framstående ingenjör som gjorde stora insatser för utvecklingen av svenska järnvägaröppnas i nytt fönster.
Tidigt visade John Ericsson teknisk begåvning och redan som elvaåring arbetade han på ritkontoret vid bygget av Göta Kanal. När John Ericsson var fjorton arbetade han självständigt med nivellering, det vill säga mätningar av höjdskillnader mellan olika punkter i ett landskap. Flera projekt utfördes efter hans ritningar och mätningar.
Som tjugoåring började han experimentera med en varmluftmaskin som han ville skulle ersätta ångmaskinernaöppnas i nytt fönster. Tanken var att använda varmluft som drivmedel, istället för vattenånga. Hans varmluftmaskin hade en värmekälla som värmde luften inne i en cylinder. Det skapade ett högt tryck som satte en kolv i cylindern i rörelse. Det visade sig vara svårt att hitta finansiärer i Sverige. Ambitionerna tog John Ericsson till den sjudande industrinationen England, där han snart skulle utvecklas till en uppfinnare av världsklass.
Uppfinnare i England
I London etablerade sig John Ericsson som uppfinnare på kredit år 1826. Han vidareutvecklade ångmaskinen, konstruerade en ångbrandspruta och ett av de första lokomotiven – Novelty. Det gjorde han i samband med en lokomotivtävling. Prissumman var 500 pund. Det tog John Ericsson och hans partner John Braithswaite 70 dagar att bygga Novelty. Lokomotivet var tävlingens minsta, men den var också snabbast och nådde 50 kilometer i timmen. Novelty gick till final och tävlade mot George Stephensons lokomotiv Rocket. I finalen brast ett av rören i Noveltys ångturbin, loket stannade och det blev Rocket som tog hem segern.
Sedan blev John Ericsson intresserad av fartygsbygge. Han konstruerade den första propellerdrivna båten. En propeller av John Ericssons konstruktion användes i ett fartyg som seglade från England till USA. De stora framgångarna uteblev däremot. Efter 13 år i England flyttade den besvikne John Ericsson vidare till USA, som beslutat bygga tre krigsfregatter med Ericssons propeller.
Hjälte i Amerika
I sitt nya hemland USA, dit han kom år 1839, samarbetade han med mekaniska verkstäder och vidareutvecklade sina idéer med varmluftmaskiner och propellerdrivna fartyg. 1843 byggdes det propellerdrivna krigsfartyget Princeton. Samma år tävlade Princeton mot en av tidens mest kända fartyg, den brittiska hjulångaren Great Western. Princeton vann och John Ericssons propeller hyllades. Några år senare blev John Ericsson amerikansk medborgare.
Han tog patent på sin varmluftmaskin år 1856. Patenten gällde i USA, Frankrike, England och Sverige. Tusentals sådana maskiner såldes sedan över hela världen. De var lättskötta och kunde drivas med flera olika bränslen. Hans varmluftmaskiner var dock inte lika kraftfulla som ångmaskiner.
Det amerikanska inbördeskriget bröt ut år 1861. En av John Ericssons mest revolutionerande konstruktioner, pansarbåten Monitor, besegrade sydstaternas fruktade pansarbåt Merrimac i ett epokgörande sjöslag. Därmed var John Ericsson en konstruktör med världsrykte. Pansarbåtarna av hans konstruktion var eftertraktade och beställdes av flera länder.
Hans sista stora projekt blev en uppfinning som han hoppades skulle avvärja en framtida energikris – en maskin med solen som drivmedel. John Ericsson byggde en varmluftmaskin försedd med en spegelränna som koncentrerade solstrålarna mot utrymmet där vatten förångades. Solmaskinen blev aldrig den framgång han hoppades på.
Trots sitt världsrykte levde John Ericsson väldigt enkelt och bodde i sin lilla lägenhet i New York fram till sin död. Merparten av pengarna som han tjänade investerades i nya uppfinningar och projekt. John Ericsson dog i New York 1889, 86 år gammal.
Du kan läsa mer om John Ericsson i boken "Propellerns pionjär och Monitors mästare. Glimtar av John Ericssons liv och verk", författad av Björn Hallerdt.
