Drömmar har länge varit drivkraften för många uppfinnare. En som kanske drömde mer än andra var var Carl Richard Nyberg, blåslampans uppfinnare och närmast besatt av drömmen att bygga det första fungerande flygplanet.
About the object
aboutDrömmar har länge varit drivkraften för många uppfinnare. En som kanske drömde mer än andra var var Carl Richard Nyberg, blåslampans uppfinnare och närmast besatt av drömmen att bygga det första fungerande flygplanet.
Mannen med den märkliga flygmaskinen heter Carl Richard Nyberg. Han föddes 1858 och uppfann 1882 blåslampan, med vilken han lyckades skapa sig en förmögenhet. På ett fotografi taget 1902, vid hans hem på Täcka udden på Lidingö utanför Stockholm sitter han i det. Detta är året innan bröderna Wrights första flygning. Mänskligheten har ännu inte lärt sig att flyga med motordrivna flygplan.
Redan 1878 konstruerade Carl Richard Nyberg en helikopterliknande flygmaskin som han inte fick upp i luften någon längre tid. Flygmaskinsproblemet, som han kallade det, blev sedan hans allt överskuggande dröm att lösa. Han gick mycket grundligt till väga och anlitade två framstående experter för mätningar innan han byggde den maskin, ”Flugan”, med vilken han drömde om att bli den förste flygplanspiloten. Till skillnad från bröderna Wright använde sig Carl Richard Nyberg av en ångmaskin för att driva flygmaskinen. Ångmaskinen hade han specialkonstruerat för att vara så lätt som möjligt. Just vikten var det kanske största problemet för dem som försökt bygga ett flygplan med ångmaskin före Carl Richard Nyberg. ”Flugan” var så lätt att den till och med hade en vikt per hästkraft som var mindre än den var på bröderna Wrights flygplan, men det hjälpte inte. På grund av ångmaskinen hade ”Flugan” ändå en för svag maskinkraft. Den kunde lyfta sig själv, men inte en medföljande pilot. Det blev inte Carl Richard Nyberg som vann kapplöpningen om att erövra luften.
Carl Richard Nyberg kom aldrig upp i luften utan avslutade sina försök 1909. Han avled i sitt hem på Täcka udden 1939. Där står än idag en hangar han byggde i samband med sina flygförsök. I Tekniska museets samlingar finns också resterna av ”Flugan”, som vittnar om en teknisk kapplöpning vars resultat blev att vi idag faktiskt kan flyga.