Klagoskrift

About the object

• Designation Klagoskrift
• Alternative name Broderi (Fackuttryck)
• Identifier NM.0080782
• Indexing term Konst : Tavlor : Broderade tavlor
• Specific subject terms Handarbete

• Dimensions value
  • Height 65.0 cm
  • Width 38.0 cm

• Materials Textil, linne

• Colour Vit, svart, blå

• Techniques Handsömnad Korssöm

• Other information

  Hela texten i broderiet lyder:

  Jönköpings bastil den 10 däsember 1805.

  För 5 wickor sedan är min olyckeliga sak afdömd men ei för än i dag kunnat få rannsakninsacten fredad af witnens utsagor. Men fäld äfter dätta falska protucol til den förskräckeliga Carlstens fästning.. Söker hög wederbörlig tilstånd att få Kongelig Maiests nåd detta underkasta men feck avslag. Af förundran... bestört...Herre Cebaoth rör komendantens hierta til nåd och bönhörelse. Den höge herre äger makt pina mig til döds och makt at frälsa min oskuld.

  Herre, Herre bönhör dit arma barn, du alsmägtige öfverdomare, himmeläns och iordenäs herre eviga maiestät. Se til den elända, förgiör wåldsvärkaren, hemna detta lidande, tänk uppå dit löfte och hielp mig fattiga änka. Herre min gud. Ogudaktige häradshöfdinge Iörg Arcenius, ni har nu iort dät sista afsteg från den rätt wargie samhälets mädborgiare med rätta och på grunder har at fordra. Lagens svärd är i edor hand en bövelsyxa. Huru wågade ni eder så grymt nalkas kongelig maiestäts rättvisa spira hwars hederliga nit om lagens hälgd, oskuldens fredande, undersåtarenas wälfärd och sanningens rätta uppdagande, allernådigst befalte denna senare ransakning. At ni uti wår store lagstiftarens heliga händer öfverlemnat detta edart wrångvisa protucol stridigt emot witnens utsagor, lag, saning och mänsklighetens röst at dermed fälla en fattig wärnlös änka och skada dess famelli. O, I gudlöse bör dock weta at den lidandes rop och klagan inför thronen öfver eder orätvisa uphörer inte för än edart blodiga föräderi bliver den förtrykta tilåtet bevisa. Ärinren eder thet oundvikeliga memento mori och strax framställas för en rättfärdig allvetande alsväldig och alsmägtig domare. Et godt samvete är då bättre än en full pung. Tärd af krämpor, hölgd af smälek, trykt af olycksöden änkan i sin oskuld lider... wärnlös qvider, otålig äfter döden. Mäcktige herrar huru olika föreholler dät sig icke mellan den bemedlade omgiven af beredveligheter och den fattige utan stöd, klagar. Den wrångvise Iörg Arcenius har fördömt oskiöldigt blod, med sin lögn arglisteligen förvändt änkonäs sak. Hans orätfärdiga protucol uti september 1805 iämte den förtrycktas gråt och klagan framställer den förädaren för Heran Cebaots rätvisa domstol. Uplyste lagens öfverväcktare. Den himmelska konungen kallar eder gudar och den högstas barn, ack låter icke den fattiga änkan komma så ofta och ropa på eder utan skaffe henne rätt och hielper hennes sak. Jag arma änka bönfaller at inför almänhetäns domstol med witnen få styrka alt wad iag ofvanföre emot H.Iörg Arcenius klagat hafver och til bevisande deraf at han orätvist behandlat, bönfaller iag få några af dem wid den holdna ransakning i nästleden september öfvervarande nämndemän såsom witnen afhörda. Mätta Charlotta Fock f. Ridderbielke. Värdes med öma hiertan höra min underdåniga bön kongelig maiests nåd dät underkasta Amen."

  Vänster sida:

  "Min son, min dotter, mina kiera fader och moderlösa barn, alsmägtige gud ware edor gielp och tröst. Fruckta gud, fly synden, älsken warandra och låten inte den onda wärden reta eder mot 4de budet. Min wälsignade maka war er hulda far. Iag har gåt i döden för eder, mit öma modershierta kan inte förändras. Lastarenas bespottelse straffar gud. Mina barn glädjens, gud ser min oskuld ock frälsar os ur al förfölgielse inuti döden. Min k. barns hulda moder Mätta Charlotta Fock."

  Höger sida:

  " Herr häradshövdinge I.A. imorgon föres iag til det fängelse edart hiertas dicktatum mig påbördat. Dock iag i sanning wet at gud ei fierran wistas, men satt uti er rätt, och hörde wad som tvistas, wad tängt är, talat iort, och skal på sista dag er döma som min sak förvänt mot rätt och lag. D. 30 des 1805 M.C.Fock, iag förtryckta änka min anda är nu snart förtärd af sorg och vedemöda."

  Expand text Collapse text