Enligt katalogkort är giftermålsstegen ett spel.
Från Nordiska museets hemsida "månadens föremål" maj 2016:
"Giftermålsstege - maj 2016
2016-05-02 15:23 -
Giftermålsstegen är ett litet spel som på ett målande sätt beskriver vägen till äktenskap.
I en serie små bilder gestaltas livets ljusa sida med flirt och förälskelse, men också vad som leder till ett olyckligt äktenskap. Av kläderna att döma är det från 1800-talets början. Bilderna av paret är omsorgsfullt tecknade med tusch och akvarell. Varje trappsteg återger ett känsloläge i relationen. Handskrivna ord som ”Admiration – Beundran” och ”Agitation - Oro” beskriver olika faser som ungdomarna går igenom. Både språk och dräkter är påverkade av fransk kultur. En bildad person förväntades kunna tala och förstå franska.
Kärleksförklaringen sker genom att mannen faller ned på knä och friar till kvinnan. Under en tid plågas han av ovisshet men när hon ger sitt samtycke väntar trolovning och giftermål. Högst upp på toppen av stegen skildras vigseln inför släkt och vänner. Spelet visar hur formaliserat förhållandet mellan man och kvinna kunde vara. På den andra sidan av stegen är förloppet omvänt. Tystnad och problem i samlivet leder till missförstånd, som i sin tur leder till hat. Den nedåtgående spiralen fortsätter med gräl och våldsamma utbrott. Till slut återstår bara skilsmässa.
Att gifta sig innebär en ny fas i livet med familjebildning och eget hem. Länge var släktskap, social ställning och god ekonomi viktigare än känslorna man hade för varandra. Med lite tur växte kärleken fram med tiden – om makarna behandlade varandra med respekt! Resonemangspartier började ifrågasättas under 1800-talet då den sociala rörligheten ökade. Skilsmässor var ovanliga. År 1831 skilde sig 95 par i Sverige – att jämföra med drygt 24.000 i fjol (2014). Under samma period ökade giftermålen från omkring 20.000 per år till 47.000, medan befolkningen mer än tredubblades.
Giftermålsstegen är ett av många exempel på hur spel ofta berör livsfrågor som kärlek och karriär. Kan man påverka sitt öde och hur mycket styrs av slumpen? I spelet är det tärningen som avgör!
Källor
Bringéus, Nils-Arvid: Livets högtider, Stockholm LT, Borås 1987.
Johannesson, Eric: Den läsande familjen. Familjetidskriften i Sverige 1850-1880. Uddevalla 1980.
NM.0108702¿
Rundqvist, Angela: Blått blod och liljevita händer. En etnologisk studie av aristokratiska kvinnor 1850-1900. Stockholm, Carlssons förlag 1989.
Statistiska centralbyrån, tabell över befolkningsutveckling 1749-2014, www.scb.se
Dern, Karin
Intendent"
