Huvudliggaren:
"Trädögla, 'trollträ', naturvuxen ögla med kvarsittande bark. L 15,3 cm, Br 8,4 cm. På medf. lapp 'Rekonstrucktion [sic] ... Trollträ, de drog barn kläderna i genom ...
Huvudliggaren:
"Trädögla, 'trollträ', naturvuxen ögla med kvarsittande bark. L 15,3 cm, Br 8,4 cm. På medf. lapp 'Rekonstrucktion [sic] ... Trollträ, de drog barn kläderna i genom hålen vid engelsk sjukan'. Ink 17/3 av Herr P. M. Magnusson, Urshult."
Katalogkort:
"Trollträ bestående av två grenar på samma träd, vilka vuxit så, att de bilda en ögla."
Till ett av folkmedicinens mest utbredda botredskap hörde häftträn, stämträn, valbundna eller vårdbundna trän. Dessa utgjordes av en trädgren, mindre grenklyka eller en trädknut som av naturen eller människan formats så att en ring, eller ett genomgående hål bildats. Principen var att den sjuke själv, den sjukes linne, eller vätska för den sjuke att ta in, skulle dras genom hålet enligt särskild ordning. Sådan så kallad smöjning är en mycket gammal botetradition som i Sverige ännu in på 1900-talet användes för att behandla en rad sjukdomar, framför allt rakitis bland barn.
/Ulrika Torell 2007-11-22
About the object
about
Huvudliggaren:
"Trädögla, 'trollträ', naturvuxen ögla med kvarsittande bark. L 15,3 cm, Br 8,4 cm. På medf. lapp 'Rekonstrucktion [sic] ... Trollträ, de drog barn kläderna i genom hålen vid engelsk sjukan'. Ink 17/3 av Herr P. M. Magnusson, Urshult."
Katalogkort:
"Trollträ bestående av två grenar på samma träd, vilka vuxit så, ...
Huvudliggaren:
"Trädögla, 'trollträ', naturvuxen ögla med kvarsittande bark. L 15,3 cm, Br 8,4 cm. På medf. lapp 'Rekonstrucktion [sic] ... Trollträ, de drog barn kläderna i genom hålen vid engelsk sjukan'. Ink 17/3 av Herr P. M. Magnusson, Urshult."
Katalogkort:
"Trollträ bestående av två grenar på samma träd, vilka vuxit så, att de bilda en ögla."
Till ett av folkmedicinens mest utbredda botredskap hörde häftträn, stämträn, valbundna eller vårdbundna trän. Dessa utgjordes av en trädgren, mindre grenklyka eller en trädknut som av naturen eller människan formats så att en ring, eller ett genomgående hål bildats. Principen var att den sjuke själv, den sjukes linne, eller vätska för den sjuke att ta in, skulle dras genom hålet enligt särskild ordning. Sådan så kallad smöjning är en mycket gammal botetradition som i Sverige ännu in på 1900-talet användes för att behandla en rad sjukdomar, framför allt rakitis bland barn.
/Ulrika Torell 2007-11-22
LitteraturreferenserGustafson, Jan, (2001) "Botare och folkmedicin" i Människan och naturen. Etnobiologi i Sverige 1, Stockholm: Wahlström & Widstrand, s. 373.
BilagorFinns ej.
LitteraturreferenserHammarstedt, N. E., (1894) "Om smöjning och därmed befryndade bruk" i Samfundet för Nordiska museets främjande 1891 och 1892. Meddelanden, Stockholm: P.A. Norstedt & Söner, s. 34-45.
![Huvudliggaren:
"Trädögla, 'trollträ', naturvuxen ögla med kvarsittande bark. L 15,3 cm, Br 8,4 cm. På medf. lapp 'Rekonstrucktion [sic] ... Trollträ, de drog barn kläderna i genom hålen vid engelsk sjukan'. Ink 17/3 av Herr P. M. Magnusson, Urshult."
Katalogkort:
"Trollträ bestående av två grenar på samma träd, vilka vuxit så, att de bilda en ögla."
Till ett av folkmedicinens mest utbredda botredskap hörde häftträn, stämträn, valbundna eller vårdbundna trän. Dessa utgjordes av en trädgren, mindre grenklyka eller en trädknut som av naturen eller människan formats så att en ring, eller ett genomgående hål bildats. Principen var att den sjuke själv, den sjukes linne, eller vätska för den sjuke att ta in, skulle dras genom hålet enligt särskild ordning. Sådan så kallad smöjning är en mycket gammal botetradition som i Sverige ännu in på 1900-talet användes för att behandla en rad sjukdomar, framför allt rakitis bland barn.
/Ulrika Torell 2007-11-22](https://ems.dimu.org/image/032s8YYCvRw1?dimension=1200x1200)
