Vantar med två tummar. Beige. En hank vid mudden.
Ullen klippt av får Largö, kardad och spunnen av tillverkaren.
Brukaren är tillverkarens man.
Givaren är tillverkarens och brukarens son.
Angående valet av material är det osäkert varför människohår använts. Det anses stå väl mot kyla och väta. Kanske togs hår från kärestan för a...
Vantar med två tummar. Beige. En hank vid mudden.
Ullen klippt av får Largö, kardad och spunnen av tillverkaren.
Brukaren är tillverkarens man.
Givaren är tillverkarens och brukarens son.
Angående valet av material är det osäkert varför människohår använts. Det anses stå väl mot kyla och väta. Kanske togs hår från kärestan för att fungera som skydds-/lyckobringare.
Anledningen till att det är två tummar är att vanten skall kunna användas på två håll, kanske för att slitas jämnt eller för att kunna vändas om den blev mycket våt.
"I Bohuslän har strumpor och vantar stickats med en blandning av ull och kvinnohår, vilket gav varma och vattenavstötande plagg.
Med två tummar på varje vante kunde fiskaren vända på vanten när den blev våta på insidan under arbetet på sjön. Dessutom slets vanten runtom. Vantarna kunde ha en hank eller knapp som höll ihop paren, vilka hängdes på tork i kajutan. Ägarens initialer var instickade eller broderade i korsstygn.
Hårvantarna användes i hela länet och de har stickats så sent som på 1970-talet. Det finns fortfarande fiskare som på 1990-talet inte går ut på sjön utan sina hårvantar.
-Det är svårt att få tag på hår idag, berättade en gammal fiskare, vi fick hämta från en damfrisering med det är inte samma sak! Det var ju avklippt hår.
När kvinnorna kammade sig sparade de löst hår från kammen i en burk och det kardades tillsammans med ull och spanns till stickgarn. Man kunde också ha löst hår i en korg och låta det följa garnet i stickningen.
Unga flickor samlade sitt hår för att sticka sockor till den pojke de tyckte om.
Stickade sockor och vantar valkades för att bli varmare och mera slitstarka. Man stickade plagget för löst och för stort, vid valkningen krympte plagget ihop."
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».