Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla.
Backa för långafiske, bestående av backelina med känsor, flöten och krokar.
UM27777:1-3 består av tre backor.
Backorna är pacerade i var sin balja (för baljan, se UM27778:1-3).
Baljorna är placerade i ställning (för ställning, se UM27779).
Backelinan består av en tvåslagen lina av dralon. Varje backelina är ungefär 360 meter lång och ca 6.5-7 mm diam.
Utmed backelinan sitter tunnare snören försedda med ett flöte. Dessa snören kallas känsor. Känsan är ca. 1.80 lång och 1,5 mm diam. och materialet är nylon, (förr bomull).
Flötet är runt och av gul plast - detta har ersatt äldre tiders flöte av poppelbark, s k flå. Kulan/flötet sitter på 1/3 av känsans längd, nedifrån räknat.
I känsan sitter ytterligare ett snöre som är tunnare, fästat i känsan med en speciell knop. I detta snöre sitter en krok i änden. Kroken är av stål och är hullingförsedd. Dialektala uttryck för denna del är "stubb" i Grundsund och norrut och "kortmott" på Mollösund, Orust, Koön.
Känsorna sitter med ca. tre famns (5.30 m) mellanrum utmed hela backelinans längd, vilket gör ca 60 - 70 känsor på en backa.
Kortmottens/stubbens lina är svagare är backelinan för att den skall kunna brista och gå av när det hela fastnar. I samband med varje ny agning får man räkna med att knyta på nya kortmotter/stubbar. Dessa är iordninggjorda före resan och ligger buntade i pallen. Varje man hade med sig ungefär 3000 stubbar på en resa. Det gick åt ungefär en bunt om dagen, ca 100 st.
Eftersom varje man har sina egna backor är dessa individuellt märkta i början och slutet av backelänken. Det kan vara ett kulört plast- eller tygband som enkelt tvinnats in i ändarna på backan. Respektive balja är märkt på motsvarande sätt; här UM27777:2 med blå märkning, UM27777:3 röd märkning.
De svenska backorna kallades "svenske-backer" av norrmännen. De norska backorna hade ett betydligt kortare avstånd mellan känsorna.
Backorna ingår i det material som samlades in till Bohusläns museum hösten 2002 på förslag av Klas Berntsson. Materialet har använts ombord på fiskebåten LL 158 Sandö, byggd 1949 på Rönnäng.
Sandö har legat på långafiske i farvattnen runt Shetland varje säsong mellan åren 1949 - 1992. Klas Berntsson köpte Sandö 1972. Från år 1986 var Sandö ensamt svenskt fiskefartyg på långafiske.
I Klas Berntssons nybyggda sjöbod i Norra hamnen i Grundsund fanns hela utrustningen från långafisket bevarad i stort sett komplett fram till insamlingen. Materialet är av modernt slag, de äldsta delarna från 1960-talet, men fr allt från 1970-1980-tal och är använt fram till 1992. En del utrustning som är lite äldre finns också. I samband med insamlingen fördes samtal och materialet fotodokumenterades på plats. I intervjun tecknar Klas Berntson en historisk bakgrund till det bohuslänska långafisket, beskriver detaljerat det moderna långafisket, bakgrund, utrustning, metod och teknik, arbetsvillkor, ekonomi och avveckling.
De föremål och det material som var praktiskt möjligt att ta in till museets samlingar är: UM27777:1-3 Backehundre , UM27778:1-3 Plastbalja, UM27779 Ställning, UM27780:1-2, Agnepall, agnrenskniv, UM27781 Plåtränna, UM27782 Dragg med lina, UM27783 Strykragg med lina, UM27784 Backerulle, UM27785:1-X Sjökort med kasten i farvattnen vid Shetland markerade, Fångstdagbok 1973-1992.
Fotodokumentation skedde i samband med förvärvet.
En del större föremål som fanns i sjöboden har inte gått att ta in till museet. Dessa är endast fotograferade men finns beskrivna. Dessa föremål är: boj med flagga, dragmaskin, skjutmaskin, backewinch/backeskiva samt huggkrok.
Klas Berntsson har deltagit i katalogiseringen av materialet.
Intervju samt loggbok från backefisket åren 1973-1992 förvaras i Bohusläns museums arkiv under arkivnummer UMA416.
Se även Bilagepärmen UM27777 med många tidningsartiklar om Klas Berntsson och långafisket.
Bilddokumentation, se bildblankett: UMFA54804: 1 - 32.
Uppgifter om Sandö, LL 158, Klädesholmen.
Kontrakt: 15 december 1947, 160 tkr.
Levererat: 1948 till bröderna Alban Fager, Frans Fager och Alf Karlsson.
Br.ton: 94,07.
LxBxd.80x21´ 6x9 fot, 23,49x6,44x2,79 m.
Motor, June Munktell 3-cyl. 225.
Motorn bytt 1955 mot en B&W Alpha diesel om 330 hk. Sålt 1959 som LL 158 Sandö, Klädesholmen (Sven Simonsson, Jan Gottlander, Anders Östen Arvidsson, Donald Bergius, Rune Johansson). Sålt 1961 som LL 158 Sandö, Käringön (Axel Grundén, Arne Johansson, Arne Zackrisson). Sålt 1972 som LL Sandö, Grundsund (Royne Robertsson, K-E Robertsson, Karl-Eskil Andersson, Klas Berndtsson). Motorn bytt 1988 mot en
B&W Alpha diesel om 660 hk. Kvar 2000.
LL 158 Sandö byggdes ursprungligen för Klädesholmen, men hade år 2000 Grundsund som hemmahamn.
Klas Berntsson har i annat sammanhang berättat följande om långafisket under åren efter Andra världskriget:
I maj 1945 gick de första svenska fiskarna tillbaka till Shetlandsfarvattnen för att fiska långa för första gången efter krigsuppehållet. Redan efter en vecka hade man fiskat fullt, på endast sex fiskedagar. Det var napp på varenda krok.
Det blev nu ett verkligt uppsving för långafisket under några år. Redan 1946 gick betydligt fler båtar ut än 1945. Men 1947 sänkltes priset på långan för att inte dra hit fler båtar.
Se Bilagepärmen UM27777 för tidningsartiklar om långafisket.
Litt: Haneson och Rencke: Bohusfisket, Göteborg 1923.
Hasslöf, O.: Svenska västkustfiskarna. Studier i en yrkesgrupps näringsliv och sociala kultur. Stockholm 1949. Faksimil 1985, s. 34-93.
Johanson, L.: Skrivet i vatten. Stockholm 1986.
Macfie, D.: Klas Berntsson - en långafiskares berättelse. Bohuslän Årsbok 2003, Fisk,
s. 29-42.
Molander, A.: Ett kvartssekel med bohuslänska storsjöfiskare. En fiskarorganisations historia. utgiven av Bohusläns storsjöfiskarförening. Göteborg 1957.
Quirin, B.: Fiskare 1984, s. 72-91.
Film: Sista backelänken - 100 år av svenskt långafiske
Producerad av SVT Göteborg. Producent: Lars Englund
1 comment
anders olsson, March 28, 2013
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».